Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - G - Ga (kemi) - Ga. - Gabardin - Gabay, Nina - Gabbata - Gabbro - Gabbroida bergarter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GABBROIDA BERGARTER
Översikt över de viktigaste gabbroida bergarterna.
(abyssisk, hypabyssisk och effusiv facies)
Rombisk pyroxen Monoklin pyroxen Pyroxen + olivin Olivin Hornblände Endast fältspat
[-JLabrador-|-]
{+JLabrador- |+} bytownit Norit Gabbro Olivingabbro Troktolit D 01 e r i t Olivi ndolerit (Diabas) ( 0 livindiab as ) Basalt (diabas) Olivinbasalt (0livindiabas) Hornbländegabbro C am ptonit Hornbländebasalt Anortosit
1
Bytownit-anortit Eukrit Beerbachit A 11 i v a 1 i t Anortitfels A n 0 r t i t i t
Labrador + kvarts Kvartsnorit Kvartsgabbro Kvartsdolerit ( Kv art s diab as )
[-Andesin-bytownit-]
{+Andesin- bytownit+} + alkalifältspat + nefelin E s s e x i t Essexitporfyrit, T rac hy dole rit Essexitbasalt, Trachybasalt
Endast mafiska mineral Pyroxenit Augitit P e r i d 0 t i t Pikrit D u n i t
ge’ns. Som romerskt taltecken är G = 400, på
svenska bilskyltar beteckning för Kronobergs län.
I fysiken är g beteckning för accelerationen.
Ga, kemiskt tecken för (1 atom) gallium.
Ga., förk. för Georgia, USA.
Gabardi’n (fra. gabardinè), fyrskaftad, tät och
vanl. finare vävnad av ylle el. bomull för
bekläd-nadsändamål, där diagonalrandningen mycket
tydligt framträder på rätsidan som en svag räffling
samt är ”brantare” än på t.ex. cheviot.
Gabay
ei’J, Nina, dansös (f. 22/a 1921), född
i Italien av ryska föräldrar. G. har turnerat i
Frankrike, bl.a. tills, med Ryska Monte [-Carlo-baletten, men kom 1937 till Sverige, där hon s.å.
engagerades vid Stora teatern i Göteborg, fr.o.m.
1938 som i:a solodansös. Bland hennes främsta
roller märkas Svanhilda i ”Coppélia”,
svandrottningen i ”Svansjön” och det ledande partiet i
”Sylfiderna”.
Gabb’ata (aram., bet. oviss, grek. Lithos’troton,
”stenläggning”), enl. Joh. 19:13 den plats i
Jerusalem, varifrån Pilatus dömde Jesus, belägen
framför Antoniaborgen. Enl. annan uppfattning skall
domen ha avkunnats framför Herodes’ palats i
n.v. hörnet av gamla staden. Numera visas G. i
sionssystrarnas kloster, hopbyggt med Ecce
homo-bågen.
Gabbro (av lat. glab’er, glatt), se Gabbroida
bergarter.
Gabbroi’da bergarter (till gabbro* och grek.
eide’s, liknande), geol., petrogr., bergarter av
gabbro- och essexitfamiljerna; i detta sammanhang
böra även nämnas de nära monominerala
anorto-siterna, peridotiterna och duniterna, vilka ofta äro
genetiskt nära förbundna med g. Nomenklatur
och mineralsammansättning framgå av
ovanstående tabellariska översikt. Bergarterna av
gabbro f amil j en, det basiska ledet i
kalkalkalise-riens bergarter, karakteriseras av kalkrik
plagioklas (labrador—anortit) jämte växlande mängd
(>io°/o) mafiska mineral (pyroxen, olivin,
horn-blände), maximalt 10% kvarts; accessoriskt biotit,
magnetit, ilmenit, spinell och apatit. Kalifältspat
och fältspatoider saknas el. ingå i ringa mängd.
En ofta förekommande mörk pigmentering av
fältspaten samt de vanl. rikligt ingående mafiska
mineralen ge bergarterna en svart till brunsvart
färg. Gabbro, urspr. en gammal florentinsk
bergsmanbenämning på vissa grönstenar, senare
(1810) av L. v. Buch begränsad till djupbergarter
med kalkrik plagioklas som enda felsiska mineral,
användes numera som benämning på g.,
bestående huvudsaki. av plagioklas (labrador—anortit)
och monoklin pyroxen (diallag, augit el. diopsid)
samt ofta i underordnad mängd även rombisk
pyroxen och olivin. När det mafiska huvudmineralet
är olivin el. rombisk pyroxen, benämnes bergarten
olivingabbro, resp, n o r i t. Om magman
vid stelningen har en betydande vattenhalt,
omvandlas pyroxenen i hornblände (uralitisering), el.
hornblände utkristalliserar direkt; dyl. h o r
n-bländegabbro är i sht vanlig inom urberget.
Troktolit (forellsten) är en pyroxenfattig
el. pyroxenfri olivingabbro, o s s i p i t en
plagio-klasrik olivingabbro. Gabbro el. norit med
väsentlig kvartshalt, ofta i mikropegmatitisk
samman-växning med alkalifältspat, benämnas
kvarts-gabbro, resp, kvartsnorit. Hyperit, som
rikligt uppträder längs järngnejsregionens ö.
randzon i s. och mell. Sverige, intar en mellanställning
mellan olivingabbro och norit. Eukrit användes
först som benämning på meteoriter, bestående av
anortit och augit, numera även på jordiska
bergarter av liknande sammansättning (t.ex.
anortit-gabbron på Rådmansö i Sverige).
Saussurit-gabbro är en gabbro, vars fältspat omvandlats
till ett aggregat (saussurit) av albit, epidot, klorit
och kalcit och vars pyroxen uralitiserats.
På gr. av de basaltiska magmornas relativt
ringa viskositet ha dessa en utpräglad tendens
att vid långsam kristallisation differentieras
genom anrikning av tidigt utskilda mineral under
tyngdens inverkan el. genom avpressning. De ur
magman utkristalliserande mafiska silikaten kunna
— 133 —
— 134 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
