Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gadolin, släkt - Gadolin, 1. Jakob - Gadolin, 2. Johan - Gadolin, 3. Axel - Gadolin, 4. Alexander - Gadolinit - Gadolinium, Gd - Gadow, Hans Friedrich - Gads Boghandel og Forlag - Gads danske Magasin - Gadsden - Gadsdenköpet - Gadski, Johanna - Gadus - Gaede, 1. Hans - Gaede, 2. Wolfgang - Gaedhealg - Gaeler
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GAELER
bonde på Maunula (härlett av Magnus) hemman i
Nykyrko sn, vars son kyrkoherden Jakob G. (1678
—1758) efter fädernehemmanet antog namnet (hebr.
gadol, lat. ma’gnus, stor). Dennes son var
nedan-nämnde G.i ). G.3) adlades 1871.
1) J a k o b G., teolog, matematiker och
politiker (1719—1802), mag. 1745, astronomie observatör
och e.o. piof. 1748, ord. prof, i fysik 1753, teol.
prof. 1762, biskop 1788, allt i Åbo. G. tillhörde
hattpartiet och stod tidvis i spänt förhållande till
Gustav III. Han var en av stiftarna av Finska
hushållningssällskapet och dess förste ordf. 1797.
2) Johan G., den föreg:s son, kemist och
fysiker (1760—1852), fil. mag. i Uppsala 1782,
adjunkt i Åbo 1785, prof, i kemi där 1798—1822.
G. lade grunden till en kemisk vetenskaplig
forskning i Finland. Hans tidigare arbeten falla
inom värmeläran. G. är den förste, som
föreslagit användandet av den senare s.k.
titreringsana-lysen. Mest känd är han för sina arbeten över
de sällsynta jordarterna och för sin analys av
det efter honom uppkallade mineralet gadolinit.
Ett urval av G:s skrifter jämte biogr. äro utg.
av E. Hjelt och R. Tigerstedt (1910). Lj.
3) A x e 1 G., den föreg:s brorson, militär och
mineralog (1812—92), började sin bana som
militär, blev 1856 dir. för tekniska art.-skolan, 1867
prof, vid Michailovska art.-akad., 1890 general i
art.; s.å. medl. av Vetenskapsakad. i Petersburg.
G. var vetenskaplig förf, i mineralogi,
kristallo-grafi och art.-vetenskap. Bland hans arbeten
märkes ett i teoretisk kristallografi: ”Mémoire sur la
déduction d’un seul principe de tous systèmes
cristallographiques” (1867, i ”Acta Societatis
scient. fennicae”, 9, 1871; ty. övers. 1896). K.A.G.
4) Alexander Wilhelm G., den föreg:s son,
jurist (1868—1939), jur. dr 1909 (”Pantsättning
af jord enl. medeltida svensk landsrätt”), adjunkt
i lagfarenhet vid univ. i Helsingfors 1910—20,
prof, vid Åbo akad. 1920—36, led. av Fasta
mellan-folkliga skiljedomstolen i Haag från 1923. Utom
gradualavh. märkas bland G:s skrifter ”Studier i
hypoteksrätt”, 1 (1909), ”öfversikt af
jordlego-rättens historiska utveckling uti den svensk-finska
lagstiftningen” (1912) och ”Grunddragen av
Finlands förmynderskapsrätt” (1936). I yngre år
deltog G. i det politiska livet; han var led. av finska
lantdagen 1894—1917. K.
Gadolini’t, miner., ett
beryllium-järn-yttriumsili-kat, Be2Fe(YO)2(SiO4)2, som uppträder i form av
svarta, glas- el. fettglänsande monoklina
kristaller el. täta aggregat. G., som är uppkallat efter
Johan Gadolin, förekommer i pegmatiter bl.a. vid
Ytterby i Stockholms skärgård, vid Finnbo och
Broddbo i Dalarne samt vid Torsåker i
Gästrikland. G. innehåller flera sällsynta
jordmetaller och har haft stor betydelse för framställning |
av dessa och deras föreningar.
Gadoli’nium, kem., Gd, grundämne, tillhörande de
sällsynta jordartsmetallerna, atomvikt 157,3,
atomnummer 64. Kemiskt står g. yttriummetallerna nä- ;
ra. Marignac påvisade 1880 g:s existens.
Metallen g., som aldrig isolerats, har ett mycket
karakteristiskt bågspektrum.
Ga’dow [-då], Hans Friedrich,
tysk-engelsk zoolog (1855—1928), 1882 prof, i
vertebrat-morfologi i Cambridge, har i sina arbeten behand- |
1 lat ryggradsdjurens anatomi och bl.a. lämnat en
översikt av fåglarna i Bronns ”Klassen und
Ord-nungen” (1891—93) och av amfibier och reptilier i
”Cambridge natural history” (1901).
Gads Boghandel og Forlag, se Gad, G. E. C.
Gads danske Magasin, dansk månadstidskr., utg.
sedan 1906 i Köpenhamn på G. E. C. Gads
Forlag, forts, på den 1898—1906 utg. ”Dansk
Tids-skrift”. Red. är sedan 1942 Emil Frederiksen.
Gadsden [gäd’zdon], stad i n.ö. Alabama, USA,
vid Coosa River; 36,975 inv. (1940; 14,737 1920).
Järn- och stål-, gummi- och bomullsindustri; stora
vattenkraftverk.
Gadsdenköpet [gäd’zdan-], en 1853 ingången och
följ, år ratificerad traktat mellan USA och Mexico,
vars president då var Santa Ana.
Förhandlingarna sköttes av amerikanske ministern i Mexico,
J. Gadsden. Genom G. förvärvade USA för 10
mill. $ ett dittills omstritt gränsområde med en
areal av 45,535 eng. kvadratmil, beläget i nuv.
delstaterna Arizona och New Mexico (se övre kartan
vid Förenta staterna, sp. 1124). I samband med G.
modifierades även till USA:s förmån vissa
bestämmelser i 1848 års fredstraktat med Mexico. L.P.
Gadski, Johanna Emilia Agnes, tysk
opera-och konsertsångerska (1872—1932). Efter
anställning vid bl.a. Krolloper i Berlin gjorde hon sin
amerikanska debut 1895 som Elsa i ”Lohengrin”
på Metropolitan och var sedan fast knuten till
denna scen 1898—1904 och 1907—17. I Europa
gästspelade G. på Covent Garden i London 1899
—1901, i Bayreuth 1901 och i München vid
Wag-nerfestspelen 1905—06. Från 1917 verkade hon
som sångpedagog i Tyskland.
Gadus, se Torsksläktet.
Gaede [gä’da]. 1) Hans G., tysk militär (1852
—1916), officer vid inf. 1870, avsked 1907. G.
återinträdde vid krigsutbrottet 1914 i tjänst, blev
general av inf. och förde från 13/s armégruppen,
sedermera arméavd. G. i s. och mell. Elsass. Han
avvisade i aug. s.å. framgångsrikt en fransk
framstöt mot Mühlhausen. Avsked i sept. 1916.
2) W o 1 f g a n g G., tysk fysiker (f. 1878), 1913
e.o. prof, i Freiburg, 1919 prof, i fysik i
Karls-ruhe, har förnämligast sysslat med
konstruktion el. förbättring av luftpumpar, beroende på
skilda principer, ss. roterande kvicksilverpumpar
(se Luftpump). Flera av dessa konstruktioner
ha erhållit stor användning inom såväl
experi-mentalfysiken som industrien för att åstadkomma
högt vakuum.
Gaedhealg [gä’lga] (Alg, Alge etc.), se Iriska
språket.
Gaeler [gä’-] (ir. gaedheal), den keltiska folkstam,
som bebor Irland, ön Man och v. Skottland (jfr
Kymrer). G. anses ha invandrat till Irland o. 400
år f.Kr. och där blandat sig med öns tidigare
befolkning av medelhavsras, ofta betecknad som
iberer. Från Irland utvandrade de skotska g., den
nordiriska dalriada-stammen, under början av vår
tidräkning, särsk. på 500-talet e.Kr., och
sammansmälte med de där tidigare bosatta pikterna, sedan
dessas rike 844 förenats med det skotska. Då de
iriska och manxiska g., vilka själva kalla sig g.,
vanl. utanför sina resp, hemland benämnas efter
dessa, har ordet g. företrädesvis kommit att
beteckna den keltiska befolkningen i Skottland till
— 149 —
— 150 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
