Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Galapagosöarna - Galapagosöarnas floraområde - Galar - Galashiels - Galata - Galatea - Galater - Galaterbrevet - Galathea (korvett) - Galathea, Galatheidae - Galati - Galatien - Galatz - Galax (växt)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GALAX
urspr. utgjort en enda ö el. ett fåtal öar, som sedan
splittrats. En del fåglar, vilkas närmaste
släktingar äro fröätare, ha här av brist på frön måst
övergå till att leva av animalisk föda, blivit mindre och
fått kortare vingar och stjärt, däremot ha näbben
och benen förlängts samt fotterna förstorats och
anpassats för ett springande levnadssätt. Talrika
fågelarter visa också tendens till albinism. Även
bland de ryggradslösa landdjuren förekomma många
inhemska arter. Djurlivet i havet, särsk.
fiskfaunan, är synnerligen rikt. Mest synes djurvärlden
överensstämma med Mellanamerikas.
G. upptäcktes 1535 av spanjorerna och voro då
obebodda. De uppsöktes under 1500—1600-talen
ofta av sjörövare, och det är från denna tid de
utanför spansktalande länder mest brukliga
namnformerna härstamma. Från slutet av 1700-talet
bedrevs i farvattnen kring G. en givande valfångst,
ögruppen annekterades av Ecuador 1832, och
samtidigt härmed grundades en koloni på Santa Maria.
Denna koloni förföll dock snart. Samma öde rönte
det kolonisationsförsök, som gjordes på denna ö
1870. Något bättre ha kolonisationsförsöken
lyckats på San Cristöbal, som varit bebodd sedan
1869; här produceras socker, kaffe, tobak, bomull
och sydfrukter. Export av sköldpadd.
Norrmännen upprättade 1925 en fiskarkoloni med
konservfabrik på Santa Maria, men företaget strandade
på Ecuador-myndigheternas ringa intresse. Ända
tills Panamåkanalen öppnades, var G:s läge
ytterst isolerat; nu går rutten Panama—Nya Zeeland
här förbi. 1942 fick USA tillstånd att på G.
upprätta flottbaser. G. utrymdes 1946. — G. bilda ett
territorium, Colön, med huvudort San Cristöbal
(c:a 400 inv.) på ön med samma namn. — Litt.:
W. Beebe, ”Galåpagos” (1924; sv. övers. ”G., de
förtrollade öarna”, 1929). S.;O.Cn;P.
Galapagosöarnas floraområde, se Växtgeografi.
Galar, nord, myt., se Fjalar.
Galashiels [gälajflz], stad i Selkirkshire i s.
Skottland, helt nära Tweed; 12,885 inv. (1938).
G. är knutpunkt på järnvägen Carlisle—Edinburgh
och har Skottlands främsta tweedfabriker.
Gal’ata, stadsdel i Istanbul*.
Galate’a (lat.; grek. Galat’eid), grek, myt., en av
nereiderna, älskad av kyklopen Polyfem och den
sköne Akis, åt vilken senare hon skänkte sitt
hjärta. I förbittring häröver dödade Polyfem Akis,
som därpå förvandlades till en flod. Polyfems
obesvarade kärlek till G. var ett hos diktare,
lust-spelsförf. och i konsten mycket omtyckt motiv.
Gala’ter (grek. galat’es), forngrekisk benämning
på kelterna (jfr Galler); i inskränktare betydelse
namn på inv. i det mindreasiatiska landskapet
Ga-latien*.
Galaterbrevet, i våra bibeluppl. det 4:e av
Pau-lusbreven, skrivet till ”församlingarna i -Galatien”.
I de församlingar, som Paulus stiftade i dessa
trakter, hade igångsatts en judaistisk agitation, i
syfte att få galaterna att bryta med aposteln och
låta omskära sig. Mot denna agitation inskrider
Paulus i G., där han på ett temperamentsfullt sätt
redogör för sin gudomliga fullmakt att förkunna
evangelium och för bevis för sin lagfria lära. G.
är därför en viktig källa till vår kännedom om
Paulus’ äldsta relationer till kristendomen och
urförsamlingen och ger oss djupa inblickar i hans
! teologiska tänkande. När och var G. är skrivet,
är oss obekant. Likheten med Rom. och 2 Kor.
talar för att förlägga det till senare skedet av 3:e
missionsresan; möjl. är det författat i Efesos 55—
56. — Litt.: Kommentarer av H. Lietzmann (2
Aufl. 1923) och H. Schlier (1939). A.J.F.
Galathe’a, dansk korvett, bekant för den
världs-omsegling, som 1845—47 företogs med den under
befäl av kapten Steen Bille; byggd 1831, längd
43 V2 m, bredd 10 V2 m. — Litt.: W. v. Rosen,
”St. A. Billes Beretning om Corvetten G:s Rejse
omkring Jorden” (3 bd, 1849—51).
Galathe’a, Galathe’idae, zool., se Porslinskrabbor.
Galati [-a’ts], ty. Galatz, huvudstad i dep.
Covurlui i s. Moldova, Rumänien, på Donaus n.v.
strand på en svag höjd i sumpmarken mellan
Si-rets och Pruts mynningar; 93,229 inv. (1945; 36,000
1869), brokig folkblandning. Som turkisk
fästning har G. lidit svårt i krigen med Ryssland; en
jordbävning 1940 anställde även stor förödelse.
De högre liggande bostads- och affärskvarteren
äro relativt välbyggda, medan särsk.
hamnkvarteren visa ringa planmässighet. Järnvägar leda
till Bukarest och Ia$i- G. är en av Rumäniens
främsta importhamnar och dess viktigaste
exportör av trävaror; virke från hela Siretbäckenet
flottas hit. Den omfattande industrien företrädes
av sågverk o.a. träförädling, kvarnar,
petroleumraffinaderier, repslagerier, tillverkning av
järnmanufaktur, kemikalier, tvål och vaxljus. Stor
fiskmarknad. G. är katolskt biskopssäte samt har
garnison, sjökrigsskola och stora rederier. P.
Gala’tien, grek. Galati’a, i forntiden landskap i
Mindre Asien, uppkallat efter galaterna, de keltiska
stammar, som efter inträngandet på Balkanhalvön
o. 280 f.Kr. togo vägen över Hellesponten till
Mindre Asien (278—277). Invandrarna bosatte sig
småningom i ö. delen av Frygien kring floderna
Sangarios och Halys och gåvo detta område dess
namn. De utgjorde till en början en skräck för
sina grannar men besegrades på 230-talet av
At-talos I av Pergamon i två i konst och litteratur
förhärligade segrar, 189 av romarna och 183 av
Eumenes II av Pergamon, varefter de till 166
lydde under detta rike. De höllo sig sedan stilla
och helleniserades småningom. Galaterna
utgjordes av tre stammar, tolistobogerna, tektosagerna
och trokmerna; någon sammanhållande statsenhet
fanns ej, utan stammarna styrdes av inbördes
självständiga furstar, som vid sin sida hade ett
råd; dessutom fanns ett slags förbundsförsamling
med oklara funktioner. Genom Deiotarus
förenades G. under en konung och förblev så under
hans efterträdare, tills det 25 f.Kr. gjordes till
romersk provins. Under kejsartiden hade G., vars
ståthållare residerade i Ankyra (Ankara), stor
strategisk betydelse för striderna vid
Eufrat-gränsen. Kristendomen fick tidigt stor utbredning
här (jfr Galaterbrevet). — Litt.: F. Stähelin,
”Geschichte der kleinasiatischen Galater” (2 Aufl.
1907); W. M. Ramsay, ”Studies in the Roman
province Galatia” (i ”Journal of Roman Studies”,
1917—26). [C.F.]K.H.
Galatz [-ts], stad i Rumänien, se Galaø.
Gal’ax, släkte av fam. fjällgrönväxter med 1
art, G. aphylVa, rödrot, hemmahörande i ö.
; Nordamerika från Virginia till Georgia. Den har
— 169 —
— 170 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
