Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Galax (växt) - Galaxidae - Galba, Servius Sulpicius - Galbanum - Galbanus - Galbula - Galbulidae, Galbulinae - Galder - Galdhöpiggen - Galdhöpiggrennet - Galdós, Pérez - Galdralag - Gale - Gale, Zona - Galea - Galeas - Gałecki, Tadeusz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GALAXIIDAE
krypande, i tvärsnitt starkt röd jordstam, rundat
hjärtlika, glänsande gröna bladskivor och en 30—
40 cm hög stängel. De mjölkvita blommorna ha
5 nedtill förenade ståndare och sitta i en tät, axlik
klase. G. odlas på stenpartier men förekommer
dessutom som handelsvara, då den på gr. av sina
om hösten bronsfärgade blad funnit användning
vid kransbindning och som juldekoration. W.
Galaxiddae, fam. av underordn. gäddfiskar. G.
sakna fjäll och erinra till det yttre om foreller,
förekomma i sötvatten i s. Australien, Tasmanien,
Nya Zeeland, s. delen av Sydamerika och
sydspetsen av Afrika, men även marina former äro kända.
Galba, Servius Sulpicius, romersk
kejsare (5 f.Kr.—69 e.Kr.), lät 68 utropa sig till
kejsare i Gallien och blev,
sedan pretorianerna i
Rom anslutit sig till
honom, erkänd som
sådan jämväl av
senaten. Hans tidigare
vän Otho, uppretad
över att G. ej utsett
honom till sin
efterträdare, lät emellertid
själv utropa sig till
kejsare, och G., som
genom sin sparsamma
finansförvaltning retat
pretorianerna,
mördades av dessa.
Gal’banum, det intorkade sekretet från stjälken
av Fefula galbaniflua och möjl. andra Ferula-arter,
växande på Persiens och Afghanistans saltstäpper.
Drogen utgöres av gula el. bruna, fria el.
sammanklibbade korn el. gulbruna—grönbruna massor med
egendomlig, aromatisk lukt och bitter smak.
Beståndsdelarna äro harts (60—75 °/o), bestående av
ester av umbelliferon och galbaresinotannol,
gummi (10—17 °/o) och flyktig olja (9—22 °/o). G. är
ett slemlösande, lindrigt retande medel, ingående
som beståndsdel i aloepiller med gummigutta och
gummiplåster. Det ansågs fordom ha en speciell
inverkan på livmodern, varav benämningen m
o-d e r h a r t s. J.H.
Gabbanus, -a, -um (lat., hartsfärgad, gulgrön),
artnamn på växter, som äro gulgröna el. ha någon
del av sådan färg.
GaFbula, zool., se Jakamarsläktet.
Galbul’idae, Galbuli’nae, se Glansfåglar.
Galder (plur. g al dr ar; av isl. gala, sjunga
gällt o.d.), trollsång, besvärjelse, väl oftast utförd
under iakttagande av vissa ceremonier. G. omtalas
i flera eddadikter, t.ex. Hävamäl, enl. vilken Oden
kunde 18 sådana, och Grogaldr. Typiska g.
förekomma i Skirnismal. Motsvarigheter till de
nordiska g. äro de forntyska trollsångerna från
Mer-seburg (jfr Merseburgbesvärjelserna). G. har sitt
särskilda versslag, g a 1 d r a 1 a g, en avart av
ljööahåttr med dubbla s.k. fullrader. — Litt.: I.
Lindquist, ”Galdrar” (1923), ”Religiösa runtexter”,
(2 bd, 1932—40). E.H.
Galdhöpiggen, fjälltopp i Jotunheimen inom
Op-land fylke, Norge, n.ö. om Sognefjord, 2,469 m ö.h.
Från G., som är Norges och Nordeuropas högsta
topp (Glittertind något högre, om dess snöhätta
medräknas), har man en utomordentlig vidsträckt
utsikt; sammanlagt 100,000 km2 anses kunna
överblickas härifrån. Uppstigningen är relativt lätt.
Turisthyddor: Juvasshytta på 1,817 m ö.h.,
Spiterstu-len i Visdalen ö. om G. samt 2 rasthyddor på toppen.
Galdhöpiggrennet, internationell skidtävling i
störtlopp och slalom m.m. (för herrar och damer),
vilken sedan 1934 äger rum under påskveckan
mellan Galdhöpiggen och Spiterstulens turiststation.
Galdos [-då’s], Benito P é r e z, spansk
författare (1843—1920). G., som debuterade med ”La
fon-tana de oro” (1870), en historisk roman i
traditionell stil, gav i romaner från senare hälften av
1870-talet, ss. ”Dona Perfecta”, ”Gloria”,
”Maria-nela”, ”La familia de Léon Roch”, bilder ur den
spanska medelklassens liv, delvis med starkt
antiklerikal tendens. Från 1880-talet behandlade han
huvudsaki. de lägre klasserna i Madrid med
framhållande av sedernas urartning, i sht i ”Fortunata y
Jacinta” (1887). Genom sin rika produktion, som
omspänner alla förhållanden och presenterar typer
av alla slag, framstår G. för sina landsmän som
en Balzac el. en Dickens. Särsk. kär har han
blivit för sina landsmän genom ”Episodios
naciona-les” (5 serier, 1873—1921), behandlande Spanien
i historia och sägen under 1800- och 1900-talen. G:s
dramatiska produktion (22 pjäser) har varit mycket
omtvistad. I alla händelser bröt den med äldre
slentrian. — Litt.: K. A. Hagberg i ”Vår tid”, 2
(1917). J-v.
Galdralag, se Galder.
Gale (ty. Gagel, eng. gale, pors), latinskt artnamn
på pors, Myri’ca Gale.
Gale [géil], Z o n a, amerikansk författarinna
(1874—1938). Efter univ.-studier arbetade G. som
journalist men levde från 1904 till sin död i
födelseorten Portage, Wis. Hon skrev dikter,
skådespel, romaner och noveller. Hon gjorde en
insats som realistisk skildrare av amerikanskt
landsortsliv, hon kan erinra om Th. Dreiser och
S. Lewis. Av hennes arbeten kunna nämnas
romanerna ”Heart’s kindred” (1915), ”Birth” (1918)
och ”Miss Lulu Bett” (1920), hennes märkligaste
verk, dramatiserat med framgång s.å., och
novell-saml. ”Friendship village” (1908), ”Friendship
village love stories” (1909), ”Neighborhood stories”
(1914), ”Peace in Friendship village” (1919). E.
Gal’ea (lat., hjälm). 1) En av romerska
skriftställare ofta nämnd hjälmtyp av läder med
metallbeslag.
2) Anat., huvudsvål*.
Galea’s (ytterst ital. galeazza, . av galea,
ga-leja*, galär*), tvåmastat segelfartyg för
kustfart, vanl. riggat som slättoppad skonare och med
den längsta masten, stormasten, främst. På denna
föres ofta även ett
råsegel (bredfock). —
Under
1500—1600-ta-len betecknade g. el.
g a 1 e a s s ett
kombinerat rodd- och
segelfartyg, som
utgjorde en mera sjöduglig
utveckling av galären*.
Galecki [galä’tskii],
T a d e u s z, pseud.
för polske förf.
And-rzej Strug.
Galeas.
— 172 —
— 171 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
