Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Galega - Galej - Galeja - Galen, ätt - von Galen, 1. Christoph Bernhard - von Galen, 2. Clemens - Galen, Philipp - Galenbär - Galeniska läkemedel - Galenit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GALENIT
Utsikt från Galdhöpiggen mot Visdalen och Hellstugutindene.
Gale’ga, släkte av fam. ärtväxter med 3 arter i
s. Europa och v. Asien, fleråriga, upprätta örter.
G. officina’lis, g e t r u t a, som är 6—12 dm hög
med lansettlika, uddspetsade småblad och
lilafärgade blommor i tät klase, har försöksvis odlats
som foderväxt i vissa delar av s. Mellaneuropa,
och dess frön förekomma icke sällan i från dessa
trakter importerat rödklöverfrö. G. bic’olor f.
Hart-lan’dii med blåvioletta blommor odlas som
prydnadsväxt.
Galej’ (ombildning av galeja*}, skoj; festande,
rummel.
Galej’a (ital. galea, från nygrek, galea, jfr
Galeas och Galär), i fråga om äldre förhållanden:
galär; även i utvidgad betydelse. — Vad hade
min son på galej an att göra? o.d.,
uttryck, som uppkommit genom sammansmältning
av boktiteln ”Min son på galejan” (1781; se
Wal-lenberg, J.) och en övers. (1741) av ett uttryck i
Molières ”Les fourberies de Scapin”.
Galen, dansk medeltidsätt, som dog ut i början
av 1500-talet, ledde sitt ursprung från Skjalm
Hvides* son Ebbe Skjalmsson. Släktnamnet G.
är belagt först på 1300-talet och bars då av
ättlingar till Sune Ebbessons dotterdotter Cecilia,
g.m. Erland. — En annan gren av ätten var
släkten Litle*. Dess mest kända medl. var Jon Jonsson
Litle (se Litle). — Bland de mera bemärkta av
Erlands ättlingar voro Jakob Erlandsson*, 1253—
74 ärkebiskop i Lund, dennes bror Nils Erlandsson,
gälkare i Skåne, som under ärkebiskopsstriden
stod på kungens sida mot brodern, Karl
Eriksson*, kallad Röde, 1325—34 ärkebiskop i Lund,
Peter Jensson*, 1336—55 ärkebiskop i Lund, och
Tu ve G. (o. 1325—1400), den förste, som fast
antog släktnamnet G., 1376—83 gälkare i Skåne.
Skånska särintressen förde Tuve G. flera gånger
i skev ställning till kungamakten. Han hade
förbindelse med mecklenburgarna under
Valdemar Atterdags landsflykt och spelade en
betydande roll i 1380—81 års händelser vid
förhandlingarna mellan Albrekt av Mecklenburg och
skåningarna. I.An.
von Galen. 1) Christoph Bernhard von
G., friherre, tysk biskop (1606—78), domherre i
Münster, arbetade för kyrklig reform, 1650
furstbiskop av Münster, gjorde sig särsk. känd som
fältherre. 1664 var G. en av rikshärens ledare mot
turkarna, kämpade 1665—66 och 1672—74 mot Holland,
sedan i kejsarens tjänst mot Frankrike och 1675
jämte Danmark och Brandenburg mot Sverige.
2) C 1 e m e n s Augustinus von G., greve,
kyrkomän (1878—1946), biskop i Münster 1933,
kardinal 1946, var en av ledarna för motståndet
från katolsk sida mot nazismens kyrkopolitik och
blev en nästan legendarisk gestalt på gr. av sin
rakryggade och absolut orädda hållning gentemot
de makthavande.
Galen, P h i 1 i p p, pseud. för tyske förf. Ph.
Lange.
Galenbär, allmogebenämning på bär och
stenfrukter av vissa växter, ss. belladonna, besksöta,
nattskatta, kornell och brakved, vilka hava el.
ansetts hava sinnesbedövande egenskaper.
Gale’niska läkemedel, en benämning, som
uppkom under 1500-talet, då den medicinska världen
splittrades i två riktningar, av vilka den ena främst
sökte använda de från Galenos’ tid övertagna b
e-redda läkemedlen, ss. blandningar, dekokter,
infusioner, extrakter etc., den andra mera sökte
utnyttja de genom Paracelsus’ verksamhet införda
rent kemiska ämnena. Numera nyttjas båda
gruppernas läkemedel i lika utsträckning. Ett minne av
dessa gamla strider är svenska
1600-talsfarmako-péns benämning: ”galaeno-chymica”. E.L.Bn.
Galeni’t, miner., se Blyglans.
— 173 —
— 174 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
