Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gardano, familj - Gardar - Gardarike - Gardar Svavarsson - Gardasjön - Garde (trupp) - Garde (socken)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GARDE
Floden Sarcas delta vid n. ändan av Gardasjön och (t.h.) väg på sjöns n.v. strand.
ett nottryckeri i Venedig och var verksam där
1538—69. Firman fortsattes av Angelo G., medan
Alessandro G. 1581—1619 hade sin verksamhet
förlagd till Rom. Firman G. fanns kvar ännu o. 1650.
Från officinen G. utgingo verk av bl. a. Arcadelt,
Lasso, Nanini och Rore.
Gardar, nordiskt namn på Igaliko på Grönland,
de isländska koloniernas biskopssäte.
Undersökningar vid G. ha klarlagt betydande lämningar av
denna bebyggelse, bl.a. grundvalarna av
domkyrkan och biskopsgården. — Litt.: P. Nörlund i
”Med-delelser om Grönland”, 76 (1930).
Gardarike, se Gårdarike.
Gardar Svavarsson, Islands förste upptäckare
enl. ”Hauksbök”, snarast dock den andre, till
börden svensk. På en resa till Hebriderna o. 860
vinddrevs han till ö. kusten av Island, som han
kring-seglade. ön kallades efter honom någon tid
Gardar s h o 1 m.
Gardasjön, ital. Lago di Garda, även Benaco,
den största av de norditalienska randsjöarna; 370
km2, 52 km lång; 65 m ö.h. Med sin n., smalare
del skjuter G. in i Alperna och är här en
utpräglad dal- och alpsjö. Här ligger också största
djupet, 346 m. Den s., ända till 15 km breda delen
tillhör Poslätten. G. är belägen i den bädd, som
under istiden intogs av Etsch-glaciärens sydligaste
del. I n. har denna, inklämd i en trång dal,
uppvisat stor mäktighet och hastighet och därför
överfördjupat dalföret. S. om dettas mynning har
gla-ciären brett ut sig på slätten och här mist sin
ero-sionsförmåga samt enbart verkat avlagrande.
Framför dess kant uppbyggdes ett bågformigt system
av ändmoräner, som efter isens försvinnande
verkar som en damm, ovanför vilken slätten satts
under vatten. G:s s. del är alltså en jämförelsevis
grund slättsjö, som uppstått genom uppdämning,
medan dess n. del väsentligen är ett genom
isero-sion uppkommet klippbäcken. Sjöns avlopp är
Min-cio (till Po), som genombryter ändmoränvallen i
s.ö. Största tillflödet är Sarca från n. Sjöns n. del
i den trånga, skyddade dalen har hög vintertemp.
Här finnas därför på stränderna dungar av
oliv-och citronträd. Vid denna kust ligga berömda
kurorter, ss. Gardone Riviera (3,376 inv. 1931)
och Riva Torbole. J.F.
Garde (fra. garde, av garder, vakta, av stammen
i fornlty. wardön, vara på vakt; jfr sv. vårda),
urspr. trupp, avsedd som skydd för furstes el.
fältherres person och därför under äldre tider
av jämförelsevis ringa styrka. I denna mening
voro g.: under romartiden coh’ors praeto’ria och
praetorianerna, drabanter och hartschierer
(ar-cierer) hos tyske kejsaren, janitscharer hos
sultanerna, streltser hos ryska tsarerna, schweizare
och skottar hos de franska konungarna. G. maison
du roi bestod under Ludvig XIV av såväl
beriden trupp som fotfolk. Sedermera innefattades
i g. särsk. framstående elittrupper, och deras
styrka växte, i samma mån de tilldelades mera
betydelsefulla uppgifter. Särsk. berömda äro
Fredrik Vilhelm I:s Potsdamer-g., sammansatt
av ovanligt långa karlar, Fredrik den stores
g.-trupper och sedermera preussiska g.-kåren,
upplöst 1919; i Frankrike uppstod efter revolutionen
g. consulaire, sedermera g. impériale, vanl. känt
under namnet ”gamla g.”, samt det 1812 som
en förberedande skola för detsamma bildade
”unga g.”; under Napoleon III återuppsattes
g.-armékåren, vilken dock gick förlorad vid
kapitulationen i Metz 1870. Det nuv. franska
republikanska g. är en gendarmeritrupp. I
öster-rike-Ungern funnos bl.a. arcierliv-g. I Ryssland
rekryterades g.-trupper, särsk. Preobrazjenska och
Semjonovska g., av utvalt folk. Under 2:a
världskriget organiserades återigen g.-trupper. G.
finnas fortfarande i Danmark, Norge, Sovjetunionen
och Storbritannien. I Sverige fanns redan 1525
vid K.m:ts hov ett g.-kompani och finnas nu
Svea liv.-g. och Göta pansarliv-g., vilka dock
rekryteras efter samma grunder som andra
förband (jfr Livregemente). — Benämningarna röda
och vita g., national- och kommunal-g. äro vanl.
att hänföra till under inbördeskrig uppsatta
trupper. [E.O.BJS.E.B.
Garde, socken i Garde ting i Gotlands s. hd och
församling i Garde, Etelhems, Alskogs och Lye
pastorat i S. kontraktet av Visby stift, innanför
Lausvik på östkusten; 28,91 km2, allt land; 395 inv.
(1948; 14 inv. pr km2). En mindre lerslätt i centrum
begränsas i n.v. och s.ö. av grus- och hällmarker
med myrar och klintar. Åkern utgör 30 °/o av
arealen, skogsmarken 43 °/o. Av fornminnen finnas
järn-åldersgravfält, kämpagravar, stenar med slipräfflor
samt vid prästgården en trojeborg. Av den urspr.
romanska kyrkan av kalksten kvarstå skeppet och
tornets nedre del (trol. från 1000-talet), dess övre
del och det höga koret äro från 1300-talets förra
hälft. Kyrkan har en intressant medeltidstakstol,
praktfull korportal och bysantinska
freskomålning-ar i tornbågen, sannolikt från mitten av 1100-talet
liksom dopfunten och triumfkrucifixet. Kyrkogårds-
— 277 —
— 278 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
