Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Garde (socken) - Garde, Aage - Garde des sceaux - Garde du corps - Gardel, 1. Maximilian - Gardel, 2. Pierre - Gardell-Ericson, Anna - Garde nationale - Gardenia - Garden of the Gods, The - Garden party - Gardera - Garderob - Gardet dör men ger sig icke - Gardfjället - Gardian el. guardian - de la Gardie - Gardin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GARDE
Garde kyrka.
muren har medeltida stigluckor.— Namnet torde
vara bildat till gutniska gard, gård. P.;L.
Garde, A a g e, dansk skådespelare, regissör
och teaterledare (f. 1876). G. debuterade 1896 på
Dagmarteatret som Gottlieb i Hauptmanns
”Vävarna” och var sedan anställd vid olika teatrar och
sällskap i Köpenhamn och landsorten, bl.a. 1905—
11 vid Aarhus teater. Efter att 1923—24 ha varit
chef för Det Kgl. Teater, gästspelade G. i
åtskilliga år på Köpenhamns olika privata scener och
var 1930—32 som skådespelare och sceninstruktör
åter knuten till nationalscenen. G. är en mångsidig
skådespelare och har bl. a. gestaltat Paul Lange i
”Paul Lange och Tora Parsberg”, Johannes Ewald
i ”1 Rungsted Kro” och Eigil Thomsen i Thit
Jen-sens ”Storken”. A.L.
Garde des sceaux [gar’da de så’] (fra.), se
Sigill-bevarare.
Garde du corps [gar’do dy kå’r] (fra.), beriden
livvakt, vilken funnits i Frankrike intill
revolutionstiden och i Brandenburg-Preussen; till 1919
benämndes där ett kyrassiärreg. inom gardeskåren
g., dess chef var kejsaren.
Gardel [-däll’]. 1) Maximilian G., fransk
dansör och balettmästare (1741—87), var från 1760
anställd vid Stora operan i Paris och
komponerade flera baletter, bl. a. ”Le premier navigateur, ou
le pouvoir de 1’amour” (1785), och pantomimen
”La chercheuse d’esprit” (1778). Till
Marie-Antoi-nettes förmälning 1770 skapade G. sin berömda
”Menuet de la reine”.
2) Pierre Gabriel G., den föreg:s bror, dansör
och balettmästare (1758—1840), var från 1774
solodansör vid Stora operan i Paris och nådde ett
enastående konstnärligt rykte under franska
revolutionen. 1787 efterträdde han G.i) som
balettmästare vid Stora operan och blev 1802 balettmästare
hos Napoleon Bonaparte. Som dansör utmärkte
sig G. framför allt i den mera seriösa stilen. Han
komponerade ett stort antal baletter, av vilka flera
uppförts i Stockholm på dåv. Kungl. Stora
teatern, bland dem ”Mirza och Lindor”, ”Alexis el.
deserteuren”, ”Paul och Virginie”, ”Paris’
tidsför-drif på berget Ida” och framför allt den berömda
”Dansvurmen” (”Dansomanie”). B.Hgn.
GardelF-Ericson, Anna Maria, målarinna, se
Ericson, Johan Erik (sp. 849).
Garde nationale [gar’da nasjånall’] (fra.), se
Nationalgarde.
Garde’nia, släkte av fam. krappväxter med o.
100 arter i Gamla världens tropiska och
subtropiska områden, vanl. ständigt gröna buskar
med starkt glänsande, hela blad. De
kamelia-lika, vita, gulvita el. violetta blommorna äro
starkt välluktande. Särsk. den mångformiga G.
flo’rida från Kina har odlats mycket i växthus
i England, där den av gammalt använts som
knapphålsblomma. Den har förvildats
mångenstädes i tropiska Amerika, användes vid
parfy-mering av te och dess frukter, g u 1 s k i d o r el.
kinesiska gulskidor, till färgning. Av
flera arter får man ett harts, erinrande om elemi.
G. förökas med sticklingar el. avläggare. W.
Garden of the Gods, The G. [Öa ga’dn avv Öa
gådz’], ”Gudarnas trädgård”, nationalpark vid foten
av Pikes Peak, Colorado, USA. Bild se Colorado,
bild 3.
Garden party [ga’dn pa’ti] (eng.), bjudning
anordnad i det fria (park el. trädgård); trädgårdsfest.
Garde’ra, se Gard, sp. 276.
Garderob [-å’b] (fra. garde-robe, eg.
klädbevara-re), klädkammare; kapprum i teater o.d.; även på
järnvägsstation: inlämningsrum för reseffekter; i
överförd bet.: klädförråd. — Garderobi ä’r,
kvinnlig garderobvakt.
Gardet dör men ger sig icke, se Cambronne.
Gardfjället, berg i s. Lappland, s. om Ume älv,
mellan Stensele, Tärna och Vilhelmina socknar;
1,259 m ö.h.
Gardia’n el. g u a r d i a n (mlat. guardia’nus),
föreståndare för franciskan- och kapucinordnarnas
konvent.
de la Gardie, se De la Gardie.
Gardi’n (över ty. av fra. courtine, av ovisst
ursprung), förhänge, vanl. av tyg, för fönster, säng,
alkov o.s.v., avsett att förhindra insyn, solsken,
dager, drag o.s.v. samt till prydnad. Som g:s
föregångare kan räknas den stora mängd textilier, som
brukades bl.a. i antikens och den bysantinska
kulturkretsens hus som ersättning för dörrar och för
avgränsande av rumsutrymmen. Fördragbara g.
kring sängarna voro vanliga under medeltiden,
medan fönstergardiner då ofta ersattes av luckor.
Sänggardiner i mer el. mindre praktfull
utstyrsel voro vanliga även under nyare tid; bruket
har längst hållit sig i olika länders
allmogekultur. Fönstergardiner började trol. ej bli
vanliga förrän vid 1600-talets mitt, då de ofta omtalas
även i Sverige. De kunde vid behov dragas för
fönstren och sutto placerade blott vid ena el. vid
båda fönsterposterna. Under barocken brukades
en spänd, i nederkanten fasonerad kappa
(lambre-käng), själva g. brukade hänga rakt ned och nådde
vanl. till golvet. Under 1700-talet omväxlade detta
mod med det att drapera och rynka kappan på
olika sätt samt även med att drapera sidogardiner-
— 279 —
— 280 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
