Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gardin - Gardinas - Gardiner, Stephen - Gardiner, Allen - Gardiner, Samuel Rawson - Gardiner, Alfred - Gardiner, Alan Henderson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GARDINER
na, som gärna fästes upp vid fönsterposterna med
omtag av en kordong, ett band o.s.v. Stundom
brukades endast en uddad, veckad el. draperad
kappa. Materialet växlade men var oftast av
samma slag som övrig textil inredning. Vanligt var,
att mycket praktfulla rum med rik arkitektur
helt saknade g. På 1700-talet kom rullgardinen
i bruk och var redan vid årh:s slut vanlig.
De äldsta brukade vara av rutigt el. randigt
linne, bolstervarsväv o.s.v. Under empiren kommo
målade el. tryckta rullgardiner i bruk. Mönstret
bestod av landskap, arkitekturbilder, blommor,
exotiska motiv o.s.v. Dylika g. voro moderna till på
1890-talet, hos allmogen längre. Numera äro
rullgardiner vanl. enfärgade. Rullgardiner av papper
ha även brukats, även mönstrade sådana.
Rullgardiner hissades förr med ett snöre, som löpte på en
rulle vid gardinkäppens ena ände. Numera
regleras rullgardinen genom en fjäderanordning.
Genom bruket av rullgardin försvann behovet att
kunna draga g. för fönstren, varför de kunde
göras av lättare stoff, vilket blev vanligt ända
från 1700-talet. Särsk. blevo vita g. av glesa,
rutiga tyger, moll, linong, prickiga tyger o.s.v.
brukliga, i sht under 1800-talets förra del. Tyngre
stoffer brukades därjämte. Empiren införde ett
överdrivet bruk av inredningstextilier, och g. började
draperas allt omständligare. Ofta gjordes de i 2
slags tyg, ett tjockare, mörkt, och ett lättare, ljust,
vanl. vitt. Den på 1700-talet brukade kornischen
utbyttes ofta mot stänger med ornerade ändar
el. mot konstrika gardinkäppar i form av korsade
lansar, pilar, fasces, kransar o.s.v. G. hade nu ofta
formen av symmetriska el. osymmetriska kappor,
som hängde långt ned vid sidorna. I kanten sattes
en lätt frans, små bollar, tofsar o.s.v. Under
1800-talets mitt och slut voro g. vanl. dubbla, de yttre
oftast av tjockt möbeltyg, de inre av trådspets,
tyll o.s.v. En rikedom av tofsar och fransar hörde
till stilen. De lätta g. hade ofta infällningar av
spets, broderier o.s.v. G. voro mycket långa och
lades solfjädersaktigt ut över golvet. Kornischen
återinfördes under senempiren och var av pressad
metall el. ornerat trä. Gardinhållare med knoppar
av metall, porslin, glas el. svarvat trä brukades.
På 1880-talet började åter hemvävda g. i
allmogemönster användas. Gardinupphängningen blev
allt oftare stång med ringar, och hängningen
förenklades. Omkr. 1900 kommo de rakt fallande g.
med el. utan kappa på modet. Bruket av dubbla g.
bortlades småningom. Numera brukas jämte g. ofta
stores (se Store). Gardinstofferna ha starkt
varierat de senare åren. — Jfr Markis, Jalusi,
Persienn och Sparlakan. I.
Gardi’nas, litauiska namnet på staden Grodno.
Gardiner [ga’dna], Stephen, engelsk biskop
och lordkansler (o. 1480—1555), bedrev omfattande
studier i civilrätt och kanonisk rätt och blev på
1520-talet kardinal Wolseys sekr. och högra hand,
flitigt anlitad i diplomatiska värv i Frankrike och
vid kurian. Efter Wolseys död 1530 konungens
sekr. och 1531 biskop i Winchester användes G.
av Henrik VIII i dennes skilsmässostrider och
försvarade 1535 konungens kyrkliga överhöghet med
skriften ”De vera obedientia”. G. bekämpade
reformationen och uppträdde mot Cranmer. Under
Edvard VI stod han i opposition mot den
härs
kande regimen, sattes i fängelse och berövades sitt
biskopsämbete. Drottning Maria restituerade
honom och utnämnde honom till lordkansler. E.Lö.
Gardiner [ga’dna], A 11 e n Francis, engelsk
sjöofficer och missionär (1794—1851). Under en resa
1822 hade G. lärt känna det bedrövliga sedliga
tillståndet bland Amerikas urinvånare, vilket
övertygade honom om nödvändigheten av en mission.
Efter att själv ha verkat som sydafrikansk
missionär lyckades han 1844 grunda det patagoniska
mis-sionssällskapet, sedermera utvidgat till ett
sydamerikanskt. G. företog till Eldslandet 3
missionsresor. Under den sista omkommo G. och hans
följeslagare av svält. — Litt.: A. Valentin,
”Eldslandets apostel” (1932). G.W.L.
Gardiner [ga’dna], Samuel Rawson,
engelsk historiker (1829—1902), studerade i
Winchester och vid Christ Church, Oxford, prof, i modern
historia vid King’s College i London. G:s
vetenskapliga verksamhet hänför sig huvudsaki. till
pu-ritanismens politiska genombrott på 1600-talet. Hans
arbeten rörande denna period äro: ”History of
England from the accession of James I to the
out-break of the civil war 1603—1642” (10 bd, 1883—
86), ”History of the great civil war, 1642—1649”
(3 bd, 1886—91) och ”History of the commonwealth
and protectorate, 1649—1660” (3 bd, 1894—1901;
går endast fram till 1656). G. bedrev
grundläggande forskningar i engelska bibi, och arkiv,
offentliga och privata, samt i arkiven i Rom, Paris,
Bryssel, Simancas och Venedig. Han var en
grundlig och djupgående forskarpersonlighet, med
förmåga att klart och ihärdigt blotta politiska
förvecklingar och med styrka även i person- och
idéhistoria. Måhända ha ställvis G:s omdömen något
av detaljforskarens närsynthet, men hans verk
brista aldrig i klar uppläggning. Utom de stora
verken på sitt specialområde har G. offentliggjort
”Introduction to the study of English history”
(1881), ”The constitutional documents of the
Puritan revolution, 1625—1660” (1889), ”The studenfs
history of England” (3 bd, 1890), ”Oliver
Crom-well” (1901). E.Lö.
Gardiner [ga’dna], Alfred George, engelsk
journalist och författare (1865—1946), var 1902—
19 red. för liberala tidn. ”Daily News”, där han
bl.a. skrev elegant formade, inträngande
karakteristiker av ledande engelska och utländska
politiker och kulturpersonligheter, delvis samlade i
boken ”Prophets, poets and kings” (1908; sv. övers.
”Englands ledare och ett par andra”, 2 bd, 1915).
G. utgav vidare ”Pillars of society” (1913), ”The
war lords” (1915), ”The life of Sir William
Har-court” (2 bd, 1923), ”The life of George Cadbury”
(s.å.) och ”Certain people of importance” (i92Ö).E.
Gardiner [ga’dna], Alan Henderson,
engelsk egyptolog (f. 1879), prof, vid Chicagos
univ. 1924—34, utg. av ”Journal of Egyptian
Archæology” 1916—21, 1934 och fr.o.m. 1941. G.,
som är en av de främsta nu levande kännarna av
det gamla Egyptens språk och kultur, har bl.a.
gjort gravundersökningar i Egypten (”A
topogra-phical catalogue of the private tombs of Thebes”,
1913, tills, med A. E. P. G. Weigall; ”The tomb
of Amenemhet”, 1915; ”The tomb of Huy”, 1926)
och utg. hieratiska texter (”Egyptian hieratic
texts”, 1911; ”Hieratic papyri in the British
Mu
— 281 —
— 282 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
