- Project Runeberg -  Svensk uppslagsbok / Andra upplagan. 11. Förman - Grimas /
283-284

(1929-1955) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gardiner, Alan Henderson - Gardinol - Gardist - Gardlite - Gardner, Isabella - Gardner, 1. Percy - Gardner, 2. Ernest - Gardone Riviera - Gárdonyi, Géza - Gardställning - Gardt, 1. Gustav - Gardt, 2. Clara - Gare - Garff, Alex - Garfield - Garfield, James - Garfågel

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

GARDINOL

seum”, 1935). Han har också gjort en
betydande insats i utforskandet av Sinaiinskrifterna
och sammanhanget mellan egyptisk skrift och de
senare alfabeten (”The inscriptions of Sinai”, 1917;
tills, med T. E. Peet). Inom hans omfattande
produktion märkas ”Egyptian grammar” (1927), ”The
theory of speech and language” (1932), ”The theory
of proper names” (1940) samt ”Ancient Egyptian
Onomastica” (2 bd jämte pl.-bd, 1947). K.H.

Gardinol [-å’l], natriumsalter av
fettalkoholsul-fonater, som äro vattenlösliga, neutrala, starkt
skummande vätnings- och tvättmedel, som
saluföras i form av pastor, pulver el. lösningar.

Gardist’, soldat, tillhörande gardestrupp.

Gardlite [-li’t], kem., se Harts.

Gardner [ga’dno], Isabella Stewart,
amerikansk konstsamlerska (1840—1924). Hennes stora
konstsamling i Boston, vari märkas flera arbeten
av Zorn, är nu museum.

Gardner [ga’dna]. 1) P e r c y G., engelsk
arkeolog (1846—1937), prof, i klassisk arkeologi i
Cambridge 1880—87, i Oxford 1887—1925, framstående
kännare av grekisk numismatik (”Types of Greek
coins”, 1883; ”A numismatic commentary on
Pausanius”, 3 bd, 1885—87, tills, med F.
Imhoof-Blumer; ”A history of ancient coinage, 700—300
B.C.”, 1918). G. förf, dessutom arbeten i
konstarkeologi (”Principles of Greek art”, 1913; ”New chapters
in Greek art”, 1926) och i teologiska ämnen. 1880—
96 var G. medutg. av ”Journal of Hellenic Studies”.
— Självbiogr. ”Autobiographica” (1933). K.H.

2) Er nes t Arthur G., den föreg:s bror,
arkeolog och konsthistoriker (1862—1939), dir. för
engelska arkeologiska skolan i Aten 1887—95,
prof, i klassisk arkeologi i London 1896—1929,
företog ett flertal utgrävningar i Grekland (bl.a.
Cypern) och i Egypten (Naukratis) samt förf. bl.a.
”Introduction to Greek epigraphy” (1905; tills,
med E. S. Roberts), ”A handbook of Greek
sculp-ture” (1907), ”Six Greek sculptors” (1910),
”The art of Greece” (1925), ”Greece and the
Aegean” (1933). G. var 1897—1932 medutg. av
”Journal of Hellenic Studies”. [W.N.JK.H.

Gardone Riviera [-då’ne -iä’ra], kurort vid
Garda-sjön*.

Gårdonyi [ga’rdånii], G é z a, ungersk författare
(1863—1922). G. framträdde först med skildringar
ur ungerskt folkliv, t.ex. ”Göre Gåbor birö ür
kö-nyvei” (1895—99, ”Böckerna om bydomaren Göre
Gabor”). Hans mest betydande arbete är ”A bor”
(1901, ”Vinet”), ett av den ungerska litteraturens
bästa folkliga dramer. Som romanförf. når G. högst
i ”Låthat atlan ember” (1902, ”Den osynliga
människan”).

Gardställning, utgångsställning i fäktning*,
boxning* m.m., där man är beredd till såväl anfall som
försvar. Med g a r d menas läge för hand och
vapen i fäktning samt försvarsställning i boxning.

Gardt. 1) Gustav Adolf G., skådespelare
(1844—1902), började sin teaterbana vid Anders
Selinders elevteater på Ladugårdslandsteatern i
Stockholm 1862 och hade sedan anställning vid
teatrar i Stockholm, Göteborg och landsorten.
1899—1901 hade han tills, med Oscar Textorius
eget sällskap, den s.k. Lyrisk-dramatiska
turnén. Hans främsta roll var Hawerman i F.
Reuters ”Livet på landet”; bland hans övriga
scen

skapelser må nämnas Claude Frollo i ”Ringaren
i Notre Dame” och skolmästaren i ”Brand”. A.L.

2) C lar a G., den föreg:s hustru,
skådespelerska (1849—95). G. antogs vid unga år som
balettelev vid de Kungl. teatrarna. Hon var
engagerad bl.a. vid Nya (Svenska) teatern i
Stockholm 1883—88 och 1889—91 samt hos
William Engelbrecht i Finland 1888—89. Till hennes
främsta roller räknades amman i Strindbergs
”Fadren”, som hon tolkade på Svenska teatern
vid dramats första uppförande på svensk scen
1888, Emilia i ”Othello” och Dona Mercedes i
”Galeotto”. A.L.

Gare [gar] (fra.), station(sbyggnad).

Garff, Alex, dansk författare (f. 1904), cand.
mag. 1934, adjunkt vid Randers Statsskole sedan
1939. G. har med förfinad ordkonst tolkat en
primitiv livskänsla i diktsaml. ”Den bedende
Dreng” (1933), ”Gyldne Grene” (1934), ”Fuld af
Foraar” (1937) och ”Den syngende Bog” (1942);
”Digte”, ett urval, utkom 1943- G:s dikter ha flitigt
blivit tonsatta och ofta upplästa, vilket skaffat
honom en stor läsekrets. ’

Garfield [ga’fild], stad i New Jersey i USA,
vid Passaic River närmast s.ö. om Paterson vid
New York; 28,044 inv. (1940). Mångsidig
industri, bl.a. stora yllefabriker.

Garfield [ga’fild], James Abraham,
amerikansk president (1831—81), var av fattig härkomst
och tillbragte sin ungdom i födelsestaten Ohio med
skilda sysselsättningar.
Under inbördeskriget
officer i
nordstatsar-mén utmärkte sig G.
vid olika tillfällen och
avancerade till
general. Han tog 1863
avsked, ägnade sig åt
politik, invaldes i
representanternas hus
och blev där en av
republikanernas ledare.
Täml. oväntat samlade
sig de med Grant
missnöjda elementen inom
detta parti 1880 om G.

som presidentkandidat; vid nomineringsmötet
segrade han över Grant och vid presidentvalet över
demokraten W. S. Hancock. Hans val innebar
en reaktion mot den våldsamma korruptionen i
USA:s politiska liv; själv medhann G. inga
reformer, då han kort efter sin installering i Vita huset
mördades av en Grants anhängare, som såg sitt
hopp om något lukrativt ämbete grusat. Mordet
framkallade ytterligare reaktion mot
korruptionen. B.

Garfågel, Plautus impenn’is, en numera utrotad
art av ordn. alkfåglar, en stor klumpig fågel av c:a
70 cm höjd med högt, fårat och från sidorna
hoptryckt näbb och små, till flykt odugliga vingar.
Huvudet med undantag av en vit fläck bakom ögat,
halsen och ryggen voro svarta, undersidan vit.
Till det yttre påminde g. om pingvinerna och
använde liksom dessa vingarna vid simningen. Fynd
från kökkenmöddingar och torvmossar visa, att g.
i förhistorisk tid häckat i Danmark, Sverige och
Norge; i historisk tid har den talrikt förekommit

—• 283 —

— 284 —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Aug 21 23:03:07 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svupps/2-11/0172.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free