Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Garrigue - Garrison, William Lloyd - Garrod, Sir Alfred Baring - Garrulus - Garryales - Garsjin, Vsevolod Michajlovitj - Garskum - Garson, Greer - Garsong - Garstang, John - Garstin, Crosbie - Gartner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GARRISON
nas sluttningar i Languedoc av spridda halvbuskar
och ris med hela året kvarsittande, vanl. ludna,
av aromatiska oljor fyllda blad. Under regntiden
(vinterhalvåret) spira mellan dem gräs och örter,
som om sommaren vissna ned och lämna
mineraljorden naken mellan risen. Karaktärsväxter äro
den ovannämnda steneken, Quercus coccif’era och
Q. Ilex, arter av lavendel och timjan, buxbom,
rosmarin m.fl. G. är av stäpptyp och har stor
utbredning i Medelhavsländerna. Jfr Macchia. J.F.
Garrison [gärr’isn], William Lloyd,
amerikansk abolitionistisk agitator (1805—79),
journalist, grundade 1831 tidn. ”The Liberator”, vars
syfte var att verka för negerslaveriets
avskaffande, och bildade 1832 det första nordamerikanska
abolitionistsällskapet. Hela sitt liv ägnade han åt
den abolitionistiska rörelsen, beundrad och hyllad
av sina anhängare, hatad och förföljd av sina
motståndare. Alltid stod han på abolitionisternas
yt-terlighetsflygel; hans 1842 formulerade slagord
”ingen union med slavägarna” var direkt riktat
mot unionens fortbestånd. Hans lidelsefulla patos
och hans hetsagitation — i den skydde han inga
medel — bar frukt i den abolitionistiska rörelsens
växt men förblindade hans syn i praktiska ting,
t.ex. i hans mellanhavande med Lincoln, som han
bekämpade. B.
Garrod [gärr’ød], Sir Alfred Bäring,
engelsk läkare (1819—1907), prof, i praktisk medicin
vid Kings College Hospital, London. G. var den
förste, som påvisade urinsyra i blodet vid gikt,
och hans vetenskapliga arbeten behandla
huvudsaki. denna sjukdom och reumatism.
Garr’ulus, zool., se Nötskrikor.
Garrya’les, ordn. av tvåhjärtbladiga växter,
omfattande fam. Garrya’ceae med släktet Garrya, 15
arter i Nordamerika, Mexico och Västindien,
buskar med 4-kantiga grenar, motsatta, ständigt
gröna blad och i-könade blommor. De hanliga ha
enkelt, 4-taligt hylle och 4 ståndare, de honliga äro
nakna med 2—3 fruktblad, som bilda ett
översittande, i-rummigt fruktämne. Den tunnväggiga
kapseln har 1 el. 2 frön med tjockt, köttigt skal.
Garsjin [ga’rjün], Vsevolod M i c h a j 1
o-v i t j, rysk novellist (1855—88). Efter avslutade
studier vid bergshögsk. i Petersburg deltog G.
1877 som frivillig i kriget mot turkarna och
återvände lätt skadad. Han debuterade 1877 med
novellen ”Fyra dagar”, en skildring av en på
slagfältet kvarglömd sårads upplevelser, en realistisk
verklighetsbild, som väckte allmän
uppmärksamhet. Hans starkaste novell är ”Den röda
blomman” (1883), en berättelse om en dåre, som
drömmer om att kunna besegra det onda i världen
genom att fly ur cellen och rycka upp tre
vallmoblommor, varefter han dör lycklig i tron på sitt
martyrskap. ”Attalea princeps” (1880), en fabel
i sagostil, ger en symbol för det tragiska i en
stolt och stark personlighets självuppoffrande liv.
G. medhann ej mycket, men för utvecklingen av
den ryska novellkonsten är han av särskild
betydelse både psykologiskt och formellt. — Litt.: O.
Hansson, ”Tolke og seere” (1893). Agr.
Garskum (jfr Gara). I gjutjärn med hög kolhalt
(över eutektiska sammansättningen) utskiljes vid
stelnandet grafit i form av stora fjäll
(garskums-grafit), som flyter upp på det smälta järnets yta.
Garson [ga’sn], G r e e r, irländsk-amerikansk
filmskådespelerska (f. 1908), studerade vid univ.
i London och Grenoble, från vilket förstn. univ.
hon även graduerades. G. ämnade utbilda sig
till lärarinna men övergick 1932 till teatern och
debuterade på Birmingham Repertory Theatre.
1934—38 var hon en
av de mest
omtyckta skådespelerskorna
på London-scenerna,
där hon bl.a.
framträdde i
”Skandalskolan”. Hennes första
film blev ”Adjö, mr
Chips!”. Sedan
följde närmast ”En man
för Elisabeth” och
”Blommor i skugga”.
Hon engagerades
senare till Hollywood,
där hon fick sitt stora
genombrott i ”Mrs
Miniver”. Bland övriga filmer, där hennes
intellektuella typ och sensibla spelsätt slagit mycket
an, märkas ”Slumpens skördar”, ”Madame
Cu-rie” och ”Mrs Parkington”. G. räknas nu till
eliten av världens filmskådespelerskor.’ B.Hgn.
Garsong [-åq’], se Gartjon.
Garstang [ga’stäj)], John, engelsk arkeolog
(f. 1876), 1907—41 prof, vid univ. i Liverpool,
1919—26 dir. för engelska arkeologiska inst. i
Jerusalem, har lett åtskilliga arkeologiska företag
i England, Egypten, Syrien, Palestina och Mindre
Asien, bl.a. till Meroe i Nubien 1909—14, Askalon
1920—21 och Jeriko 1930—-36. Bland G:s skrifter,
som behandla frågor rörande egyptisk, biblisk och
hettitisk arkeologi och historia, märkas, förutom
en rad utgrävningspublikationer, bl.a. ”The burial
customs of ancient Egypt” (1907), ”The land of
the Hittites” (1910), ”Meroè” (1911), ”The
Hit-tite empire” (1929), ”The heritage of Solomon”
(1934). k.h.
Garstin [ga’stin], C r o s b i e Alfred Norman,
engelsk författare (1887—1930). G. studerade i
hemlandet och Tyskland, for så över till Amerika
och arbetade bl.a. som hästdressör i USA,
så-gare i Canada och gruvarbetare på
stillahavskus-ten men återvände vid 1 :a världskrigets utbrott,
anmälde sig som frivillig i hemlandet och hade
skilda uppdrag, tills han demobiliserades 1919.
G., som var en utpräglad friluftsmänniska, skrev
vers (”Vagabond verses”, 1917), bidrag till
skämt-tidn. ”Punch” (”The Mudlarks”, 1918, ”The
Mud-larks again”, 1919) och berättelser,
kännetecknade av spänning och humor, ss. ”The owl’s
house” (1923; sv. övers. 1929), ”High noon”
(1925; sv. övers. ”Ortho, den oemotståndlige”,
1929) och ”The west wind” (1926; sv. övers,
”ödet-ärkeskojaren!”, 1929), som bilda en trilogi
med motiv från internationellt sjömansliv under
slutet av 1700-talet och början av 1800-talet, ”The
dragon and the lotus” (1928), ”Houp la” (1929)
och ”China seas” (1930; sv. övers. ”1 kinesiska
farvatten”, 1932). E.
Gartner (da., äldre ty.), fackutbildad
trädgårdsmästare. — Gartner i’, trädgårdsmästeri.
— 299 —
— 300 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
