Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gasturbin - Gastyg - Gaständare - Gastäthet - Gasugn - Gasurladdningslampor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GASURLADDNINGSLAMPOR
Fig. 4. Gasturbin om 2,500 hk, 7,300/1,100 varv/min,
för kanonbåt. Avgaserna utledas genom kåpan t.v.
Fabrikat Metropolitan-Vickers.
”vitallium” (krom, kobolt, molybden) samt den s.k.
16/25/6-metallen med resp, krom, nickel och
molybden som legeringsbeståndsdelar. Man har även
experimenterat med keramiska ämnen, ehuru utan
större framgång. G:s utvecklingsmöjligheter äro,
som härav inses, i hög grad beroende av bl.a.
metallurgernas arbete. Vid praktiskt utförda
anläggningar är kopplingsschemat långtifrån så
enkelt, som fig. 1 visar. I regel tillkommer en f ö
r-värmare (regenerator), vars uppgift är att
med avgasernas hjälp höja den komprimerade
luftens temp. före inträdet i
förbränningskamma-ren, samt en el. flera mellankylare i
kom-pressionsdelen, ev. dessutom uppdelning av
turbinen i flera delturbiner jämte tillhörande m e
1-lanuppvärmning el.
mellanförbrän-n i n g. Vanl. arbeta g. med ett tryckförhållande
av c:a 4. — Med maskiner, byggda efter nämnda
principer, beräknar man, att 25,000 kW utgör den
praktiska övre gränsen för effekten hos varje
enhet, vilken gräns betingas av svårigheten att
vid högre effekter behärska dimensionerna hos
turbinens lågtrycksdel. Dessa dimensioner kunna
emellertid nedbringas, om hela gaskretsen sättes
under övertryck, varigenom alla kanalsektioner
minskas i relation till övertrycket. Man kommer
på så sätt fram till den slutna
gasturbinen, alltså en turbin,’ kännetecknad av ett helt
el. delvis slutet gaskretslopp. Användandet av
övertryck medför dessutom den fördelen, att den
Fig. 5. Elliotts gasturbinmaskineri för fartygsdrift.
avgivna effekten på ett bekvämt sätt kan
regleras, eftersom den i stort sett är proportionell
mot det tryck, som är rådande i systemet. Bägge
de nämnda metoderna ha försökts med framgång,
den förra lanserad av den schweiziska firman
Escher Wyss vid en 1945 färdigställd
försöksanläggning, som arbetar med trycksteget 7—24
atm, den senare av Westinghouse i USA (1944).
Metoden med helt slutet kretslopp innebär härvid
den fördelen, att bränslet kan utgöras av
kolpulver i st.f. råolja, eftersom turbin- och
kom-pressorskovlarna icke komma att utsättas för
någon slitning genom aska o.d. Med en 10,000
kW anläggning av detta slag beräknas, att man
kan hålla en termisk verkningsgrad av 33 °/o, vilket
är gynnsammare än någon existerande
ångan-läggning f.n. kan uppvisa. Å andra sidan ställa
sig g. — och särsk. slutna sådana — dyrare i
fabrikation än ångturbinanläggningar för samma
effekt. Ett av de senaste tillskotten inom
g.-tekni-ken representeras av en reservkraftanläggning vid
Beznau i Schweiz om 27,000 kW, färdig 1949.
Turbinen är av öppen typ, arbetar med ett
kompres-sionstryck av 8 atö, en max.-temp. av 6oo° och ger
åt anläggningen en termisk verkningsgrad av max.
34 °/o. Tillverkare är Brown, Boveri & Co., Schweiz.
— Bland övriga företag, som äro sysselsatta med
g:s problem, märkas Allis Chalmers, Elliott Co. och
General Electric Co. i USA, Metropolitan-Vickers
Electric Co. Ltd i England och ab. Bofors i
Sverige. Arbetena avse ej endast stationära
installationer utan även drivmaskinerier för
lokomotiv, fartyg, flygplan och lastbilar. — Litt.: A.
Lysholm, ”Utvecklingen inom turbintekniken” (i
”Morgondagens teknik”, 1945); P. Alsén, ”Den
slutna g.” (i ”Teknisk tidskr.”, 1946); L. Musil,
”Gasturbinen-kraftwerke” (1947). A.Lg.
Gastyg, textil., se Gas.
Gaständare. Två typer äro vanliga i
marknaden, den ena innehållande en klen
platina-tråd, ytterst bestående av platinasvamp, som
genom adsorption och katalys tvingas till
glöd-ning av den brännbara gasblandningen. Den
tändande substansen hos den andra typen
består av ett stift av cerjärn, som vid rivning mot
en stålfil e.d. avger tändande gnistor.
Gastäthet, fys. 1) Med ett gasformigt ämnes g.
1 förh. till en viss normalgas menas förhållandet
mellan vikten av en volym av gasen i fråga och
vikten av en lika stor volym av normalgasen, då
båda gaserna befinna sig vid samma temp. och
tryck. Härav framgår, att om gaserna följa
gaslagarna el. båda visa lika stora avvikelser från
dessa, så är g. en av tryck och temp. oberoende
konstant. — 2) Med g. förstår man stundom en
gas’ absoluta täthet (se Täthet).
Gasugn, se Gaskamin.
Gasurladdningslampor, elektriska ljuskällor, vid
vilka den primära ljusalstringen sker vid
strömgenomgång i gas (kvicksilverånga, neon,
kolsyra, helium, argon o.s.v.). Man kan härvid
skilja mellan lysrör, där en ”positiv pelare”
med en i regel avsevärd längd bringas att lysa
under inverkan av stötjonisation från elektroner,
och g 1 i m 1 a m p o r, vid vilka endast ett tunt
gasskikt kring katoden utsänder ljus.
Glim-lampor utföras alltid med kalla elektroder, lys-
— 349 —
— 350 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
