Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gata - Gata, Sierra de - Gate, Simon - Gâteau - Gates, Ruggles - Gates, Arthur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GATES
faller, om den är allmän, staden utan ersättning.
Är vägen enskild och avsedd för mera än en
fastighet, är staden berättigad nyttja den för
gatu-ändamål på vissa villkor. Har i stadsplan
bestämts, att mark skall användas för annat ändamål
än enskilt bebyggande, t.ex. g., och kan på grund
därav marken nyttjas endast på sätt, som står
i uppenbart missförhållande till dess värde, är
staden skyldig lösa marken. — G:s
iordningställande och upplåtande för allmänt begagnande
ankommer på staden. Ny g. skall efter i
byggnadslagen närmare angivna regler upplåtas till allmänt
begagnande, i den mån bebyggandet fortskrider.
G., som sålunda upplåtes, skall vara utlagd enl.
stadsplanen samt försedd med erforderlig
beläggning och anordning för vattens avrinnande m.m.
Bebygges tomt, innan g. upplåtits för allmänt
begagnande, har tomtägaren att själv anordna
utfartsväg, varvid han emellertid kan få utan
ersättning begagna mark, som är avsedd för g. el.
annan allmän plats. — Ägare av tomt vid g. är
i regel skyldig ersätta staden värdet av
gatumar-ken framför tomten intill g:s mitt, dock ej
till större bredd än 5/s av den enl. stadsplanen vid
g:s upplåtande till allmänt begagnande tillåtna
högsta hushöjden å tomten. Denna ersättning
kan jämkas, om den fördel, som genom g.
be-redes tomt, icke svarar mot ersättningsskyldighet.
— Skyldigheten att anlägga och underhålla g. har
av ålder ålegat tomtägarna och har före 1931 års
stadsplanelag endast reglerats genom lokala
bestämmelser. I flertalet städer utgjorde
fullgörandet av denna skyldighet en kommunens allmänna
angelägenhet. Enl. byggnadslagen skall staden
sörja för g:s underhåll. Stadens beslutande organ
kan meddela bestämmelser, varigenom tomtägarna
åläggas att efter vissa grunder bidraga till g:s
iordningställande (gatubyggnadskostnad).
Närmare föreskrifter därom finnas i byggnadslagen
§ 68; enl. § 69 kan jämkning av
bidragsskyldig-het ske. S.B.
Gata, Sierra de G., bergskedja i v. Spanien,
på gränsen mellan provinserna Cåceres och
Sala-manca; når i Janona 1,367 m ö.h.
Gate, Carl Oscar Simon, konstnär (1883—
1945), genomgick Högre konstindustriella skolan
i Stockholm 1902—05, studerade vid Konstakad.
1905—09 och företog studieresor utomlands. 1916
—37 var han anställd yid Orrefors, där han tills,
med E. Hald inledde förnyelsen av den svenska
glaskonsten och bidrog till dess internationella
rykte. Han ägnade sig liksom Hald först åt det
graverade glaset, som han gav en rikt
ytsmyc-kande, festligt barockartad dekor av klassisk
karaktär i sådana praktarbeten som ”Oxhuvudena”
(1919) och ”Parispokalen” (1922, hedersgåva från
Stockholms stad till Paris). I de senare
hytt-arbetade glasen arbetade G. med materialet som
en tung, ljusbrytande massa i tjockväggiga
kroppar, och de graverade glasen fingo på 1930-talet
sin dekoration koncentrerad till ett enfigurigt
mönster. Bland övriga dekorativa verk av den på
många områden verksamme G. märkes en serie
reliefer i blästrad kalksten i Domnarvets
församlingshus (1936). G. deltog i en mängd
konstindustriella utställningar i Sverige och utlandet;
vid Parisutställningen 1925 erhöll han Grand prix.
S. Gate: Graverad vas, ”Salomo och drottningen av
Saba”, 1938.
Han tilldelades Litteris et artibus 1942. — Litt.: A.
Hald & E. Wettergren, ”S. G., Edvald Hald”
(1948).
Gåteau [gatå’] (fra.), kaka, bakelse.
Gates [géits], Reginald R u g g 1 e s,
brittiskkanadensisk botanist och cytolog (f. 1882), prof,
vid Londons univ. 1921, har framför allt ägnat
sig åt utredandet av OenothPra-mutationerna och
deras cytologi samt mutationernas betydelse för
utvecklingen. I samband härmed har han gjort
speciella undersökningar över cellkärnans
struktur samt meiosens och mitosens förlopp. Bland
hans skrifter märkas ”The mutation factor in
evolution with particular reference to Oenothera”
(1915), ”The cytology of Oenothera” (i
”Biblio-graphia genetica”, 1928), ”Heredity in man”
(1929), ”Human genetics” (2 bd, 1946). [J.R.lMng.
Gates [géits], Arthur Irving, amerikansk
psykolog och pedagog (f. 1890), lärare vid
Tea-chers College, Columbia Univ., New York, 1917,
prof, där sedan 1924. Med pedagogisk psykologi
som huvudsakligt intresseområde har G. utfört
banbrytande forskning i fråga om läsfärdighet
och rättstavningsförmåga samt utarbetat
diagnostiska test till hjälp för lokaliserandet av olika
läs- och skrivsvårigheter. På grundval av J.
Deweys pedagogik har G. dessutom utg. läse- och
arbetsböcker (”The work-play books”, 1930—32)
samt uppfostringspsykologiska handledningar för
lärare. Sitt huvudarbete på det senare området,
”Psychology for students of education” (1923), har
G. tills, med A. T. Jersild, T. R. McConnell och
R. C. Challman omarbetat till en omfattande
— 361 —
— 362 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
