Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gates, Arthur - Gateshead - Gatha - Gathenhjelm, Lars - gathorne-Hardy, Gathorne - Gatkamill - Gatkrasse - Gatling, Richard Jordan - Gatlopp - Gatsten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GATESHEAD
”Educational psychology” (1942). Bland G:s
övriga skrifter märkas ”Psychology of reading and
spelling” (1922), ”The improvement of reading”
(1927), ”New methods in primary reading” (1928),
”Generalization and transfer in spelling” (1935)
och ”A list of spelling difficulties” (1937). E.Bng.
Gateshead [gei’tshed], stad (county borough) i
grevskapet Durham i n. England, vid Tyne mitt
emot Newcastle; 114,940 inv. (1947; 15,177 1831,
65,855 1881). över floden leda 5 broar. Stora
järnverk, skeppsvarv, maskin-, glas- och kemisk
industri; stenkolsgruvor och dioritbrott. 1854
nedbrann en del av G., och 1930-talets depression
drabbade staden hårt.
Gatha, beteckning för hymnerna i den äldsta
delen av Avesta*, autentiska dokument för
kännedomen om den ursprungliga mazdaismen. — I den
indiska litteraturhistorien betecknar g. de i
prosalitteraturen ymnigt insprängda metriska element,
i vilka prosaframställningen framlades i
koncentrerad form och som utgjorde framställningens
huvudpunkter. — Ang. gathadialekt se
Nordbuddistisk litteratur.
Gathenhjelm, Lars Andersson, kapare (1689
—1718), skepparson från gården Gatan (varav
benämningen ”Lasse i Gatan”) i Onsala sn, Halland.
Om G:s ungdom är föga med säkerhet känt, visst
är blott, att han från 1710 uppträdde som kapare.
Tvärtemot vad en utbredd och ända in i våra
dagar som vederhäftig ansedd tradition velat göra
gällande, deltog G. endast under de första åren
i några fall personligen i kaparfärder, och han
kan ej göra anspråk på att kallas sjöhjälte. Han
gjorde sig f.ö. skyldig till ett par grova
överträdelser av gällande kaperireglemente. 1715—18
uppträdde G. som kaparredare i stor stil med en
flotta av upp till 18 fartyg, av vilka några utlånats
av Kronan. G:s framgångar berodde delvis på
stöd och skydd från generalguvernören, C. G.
Mörner. Efter rekommendation av denne fick
Lars Gathe, som han kallade sig, 1715 adelskap
tillika med brodern Kristian, en förtjänt
sjöofficer, och 1716 rang av kommendör i flottan. Han
förvärvade på sina kaperier en betydande
förmögenhet och var otvivelaktigt en förslagen,
driftig och hänsynslös affärsman, som i förlitande på
guvernörens och konungens skydd och gunst vid
ett par tillfällen (bl.a. genom olaglig export av
myntplåtar) gick utanför lagens råmärken. — Litt.:
G. Unger, ”G.” (i ”Karolinska förbundets årsbok”,
1938). G.Lbg.
Gathorne-Hardy [gei’j)ån-ha’di], Gathörn e,
politiker, se Cranbrook.
Gatkamill, art av sötblomsläktet*.
Gatkrasse, art av krassesläktet*.
Gatling [gätTüj], Richard Jordan,
amerikansk mekaniker (1818—1903), konstruktör av
lantbruksmaskiner m.m., konstruerade 1861 en
kulspruta, gatlingkanonen.
Gatlopp, en vid särsk. svåra disciplinära
förseelser ådömd militär bestraffning, varvid den
straffskyldige fick avklädd passera mellan två led och
av varje man mottaga ett rapp. G., som i Sverige
använts även vid förseelser mot allmän lag, är
sedan ett årh. avskaffat.
Gatsten, huggen sten för gatubeläggning (jfr
Gata, sp. 359). — Ehuru g., särsk. storgatstenen,
är på väg att undanträngas av andra
gatubelägg-ningsmaterial, utgör den alltjämt en viktig
artikel inom Sveriges stenindustri*, särsk. för export.
Materialet utgöres av högvärdig granit el. gnejs.
Exportförhållandena ha medfört, att ett stort
antal — långt över 100-talet — kant- och
gatstens-typer tillverkas. För Skandinaviens del har dock
den egentliga g. sedan 1934 varit standardiserad
i endast 6 dimensioner, i vad avser storgatsten,
och i 3 dimensioner betr, smågatsten, av vilka
den minsta dimensionen kallas mosaiksten.
Av storgatsten äro typerna A2 och A3 de
vanligaste; överytans dimensioner äro 120—150
mm X 150—250 mm för A2 och 130—150 mm X
150—250 mm för A3. Höjderna äro resp. 160—180
mm och 130—150 mm och vikten i medeltal 10
kg pr sten för båda storlekarna. Bland
fordringarna på g. gäller, att alla stenar skola vara av
likartad färg. Kvartsrand el. barkyta får icke
förekomma i koppytan (överytan), vilken
dessutom skall vara plan och rätvinklig med skarpa
hörn och raka kanter. Höjdskillnaderna i
koppytan få ej överstiga 7 mm. Stenarna skola kunna
sättas så, att dagfogen ej överstiger 10 mm. Före
sättningen, som sker i ett c:a 100 mm tjockt
lager av ”sättgrus”, sorteras stenen efter bredd
och höjd på 10 mm när. Sättningen sker i
”förband”, ant. tvärs mot gatans sträckning el. i 45°
vinkel häremot. Nedstötning med tillsammans c:a
50 mm utföres i två omgångar, varvid man i
fogarna nedsopar ”pågrus” efter vardera
omgången. — Smågatsten tillverkas i huvudsak
maskinellt (k 1 i p p s t e n) enl. en tysk
uppfinning av 1885 (Baurat Grawenhorst) och blir
därför väsentligt mycket billigare än storgatstenen.
Den ger dessutom en jämnare och vackrare
gatu-yta. Den i Skandinavien mest nyttjade typen är
i det närmaste kvadratisk med kantlängd och
höjd av 80—100 mm; vikten är i medeltal 2—2,3 kg.
Stenen skall ha två parallella ytor att tjäna som
kopp-, resp, rotyta, varvid den senares area skall
vara minst 3/« av den förras. Stenen sättes i ett
c:a 60 mm tjockt lager av fingrus och placeras
i förband, ant. diagonalt el. (vid mera osorterad
sten) i bågar. Komprimeringen sker liksom vid
storgatsten i två omgångar, den sista med
tillhjälp av stenstötningsmaskin. Till
förkomprimering användes i regel motorvält av 8—12 t vikt.
— Totalkostnaden pr m2 för gatu- och
vägbe-läggning beräknades före 2:a världskriget till 16
å 18 kr för storgatsten och till 7,50 å 10 kr för
smågatsten. Det senare slaget av gatubeläggning
är härmed i prisavseende jämställt med 150 mm
Gränsparti mellan körbana och gångbana, visande
användning av olika slags gatsten.
— 363 —
— 364 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
