Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gaveau, Joseph - Gaveaux, Pierre - Gavel - Gavelhus - Gavelin, 1. Axel - Gavelin, 2. Sven - Gavelius, släkter - Gawell-Blumenthal, Ida (Delsbostintan) - Gavelröste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GAVELRÖSTE
P. Gavarni: Parisstudenter. Litografi 1840.
sluten konsertlokalen Salle Gaveau. Fabriken
förlädes 1896 till Fontenay sous Bois (ö. om Paris).
G. har (1949) tillverkat över 100,000 instrument.
Gaveaux [gavå’], Pierre, fransk tonsättare
och sångare (1761—1825), komponerade ett stort
antal verk för Opéra-Comique i Paris. Mest
bekant är ”Léonore, ou 1’amour conjugal” (1798),
med samma ämne som Beethovens ”Fidelio”, samt
revolutionshymnen ”Le réveil du peuple”.
Gavel, en byggnads till taknocken uppförda och
efter vattentakets fall uppåt avsmalnande kortsida;
g. i inskränkt bemärkelse el. g a v e 1 f ä 1 t, den
del av g., som nedtill begränsas av takfoten, upptill
av takfallet, är oftast en triangulär yta, som bildar
yttervägg för vind. G. följer vanl. takfallet men
höjer sig stundom över vattentaket och kan friare
utformas. I denna senare form har g. varit ett
uppmärksammat föremål för dekoration, särsk. under
medeltiden, renässansen och barocken, från vilka
tider en mångfald variationer av gavelutsirning
finnas. Jfr Trappgavel. G.W.W.
Gavelhus, byggnad, som vänder en till taknocken
uppförd kortsida, gavel, mot gata.
GavelPn. 1) Axel Olof G., geolog (1875—1947),
fil. dr i Uppsala 1905, statsgeolog 1903, tf. chef för
Sveriges geologiska undersökning (SGU) 1914,
överdir. och chef 1916—41. G:s vetenskapliga
arbeten behandla berggrunden, dels i n.
Smålands kusttrakter, dels i Kvickjokkfjällen,
ävensom kvartärgeologiska spörsmål, de isdämda
sjöarna i Lappland och n. Jämtland, trädgränsens
nedgång i fjällen, nivåförändringarna i de
småländska sjöarna m.m. Som chef för SGU
ägnade G. i hög grad sin uppmärksamhet åt
prak
tiska spörsmål. Han
satte i gång en
inventering av Sveriges
torvtillgångar, och på
hans initiativ har
SGU undersökt
malmtillgångarna i
Norrland, varvid bl.a. den
mäktiga malmzon med
Sveriges största
kända tillgångar av
kis-malmer och
guldhal-tiga, komplexa
malmer, vilken från
trakten av Skellefteå
sträcker sig mot v. och n.v. mot Stensele,
upptäcktes och för Statens räkning inmutades.
G. organiserade även de omfattande geofysiska
undersökningarna av s. Skånes berggrund, vilka
föregingo de 1941 igångsatta djupborrningarna
för sökande av salt och olja i den mesozoiska
lagerföljden. G. gjorde även en aktiv insats i
Svenska naturskyddsföreningen, vars styrelse han
tillhörde 1920—34, därefter i Vetenskapsakad:s
naturskyddskommitté. [KA.G.]E.Nn.
2) Sven Olof G., den föreg:s son, geolog (f. 31/i
1909), fil. dr 1939, doc. vid Stockholms högsk.
1942, prof, i mineralogi och petrografi 1948. Som
tjänsteman vid Sveriges geologiska undersökning
har G. utfört omfattande malmgeologiska och
petrografiska undersökningar i Norrland, särsk.
inom Skelleftefältet.
Gave’lius, svenska släkter, vilkas namn bildats
av stadsnamnet Gävle, se släktart. Cederschiöld
och Lagercrantz.
Gawell’-Blu’menthal, Ida Albertina,
författarinna (f. 4/ii 1869), 1893—1923 g.m. läkaren G. M.
Blumenthal (d. 1923). G., som är född i Arbrå
socken, där fadern
var kyrkoherde, var
efter skolgång i Gävle
anställd vid
”Norr-landsposten” där 1888
—95 och genomgick
1895—98 Tekniska
skolan i Stockholm.
Från uppväxttiden
intresserad av den
folkliga kulturen i
Hälsingland framträdde
G. från mitten av
1890-talet under pseud.
Delsbostintan
som bygdemålsberät-
tare, främst knuten till Skansen. G. äger
ursprunglig berättarförmåga, fin förståelse för
bygdemänniskans livssyn och djup förtrogenhet
med hennes språk, humor och kvickhet. Hon
har med stor framgång givit allmogeaftnar på
turnéer i de övriga nordiska länderna och i
USA och framträtt i radio. G. har upptecknat
gamla visor och låtar i Hälsingland och har
utg. ”Stintans Amerikafärd” (1908), ”Från
hembygd och färdvägar” (1913), ”Delsbo” (1915;
tills, med B. Hillgren) och ”Hälsingehistorier”
(1945). . E.
Gavelröste (till röstfe], takresning), byggn.,
SU ii.
13 — Red. avsl. Vs 49.
— 385 —
— 386 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
