Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gavelröste - Gaveston - Gavialer - Gaviniès, Pierre - Gavle, Hilding - Gavleån (Gävleån) - Gavnö, Gaunö
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GAVESTON
den vanl. triangulära del av en gavel, som
om-slutes av taket.
Gaveston [fra. utt. gavastår)’, eng. gävv’istøn],
P i e r s av, engelsk riddare (d. 1312), son till en
riddare från Gascogne, gunstling till engelske
konungen Edvard II, som 1307 gjorde honom till
Earl of Cornwallis och 1308 insatte honom till
re-gent under sin frånvaro i Frankrike. Detta
gynnande av en utlänning stegrade de engelska
baronernas opposition mot kungadömet. Lämnad i
sticket av konungen blev G. tillfångatagen av
baronerna och avrättad.
Gavia’ler, Gavia’lidae, fam. av ordn. krokodildjur,
utmärkt bl.a. genom sin mycket långa och smala
nos, som i främre ändan är försedd med en
ansvällning, i vilken näsöppningarna ligga. Tänderna
äro kägelformiga och kraftiga. Till släktet
Gavia’-lis hör endast en art, G. gangfticus,
gangesga-v i a 1 e n, som når en längd av 6—7 m och
förekommer i Brahmaputras och Ganges’ flodsystem,
enl. uppgift även i Indus och enstaka andra floder
i Indien. Lever av fisk och tyckes ej vara farlig
för människan. — Den malajiska g.,
Tomis’to-ma schle’geli, är något mindre och har färre tänder
i käkarna. Den förekommer på Borneo, Sumatra
och Malacka. — G. uppträdde redan under yngre
kritan men levde då liksom under tertiärtiden vid
och i havet. Även i Sverige förekommo, som fynd
från Limhamn visa, g. under yngre kritan, näml.
Gavial (Thoracosaurus scanicus) från kritperioden.
Funnen i Limhamn.
Gangesgavial.
en representant för det vid den tiden täml.
utbredda släktet Thoracosäu’rus. Den här
uppträdande arten har benämnts T. sca’nicus; en av de två
funna individerna torde ha varit av gan«ka
betydande storlek, c:a 4,6 m (se Skånekrokodil). H.W.
Gaviniès [gavinjä’s], Pierre, fransk violinist
(1726—1800), har komponerat sonater för violin
och för 2 violiner samt en opera men är framför
allt berömd för en samling etyder för violin, ”Les
24 matinées”, i de 24 tonarterna. Detta
framstående arbete synes långt i förväg ha förutsett
violinteknikens framtida utveckling och är alltjämt
ett av violinpedagogikens standardverk.
Gavle, Hilding Bernhard Augustin,
skådespelare (f. 25/a 1901). G. började sin teaterkarriär
hos Gösta Ekman och Julia Håkansson täml.
sent, 1929. 1933—38 uppmärksammades han för
den personliga profil han förlänade sina roller,
ant. det var frågan om unga män el. åldrade
gubbar i högre el. lägre samhällsställning. 1938
knöts G. till Blancheteatern, där han gjorde lycka
i Kar de Mummas revyer men framför allt blev
en värdefull dramatisk kraft, som sedan
utvecklats och fördjupats. Man noterar hans insatser
bl.a. som biskopen av Winterbury i ”Min hustru
dr Carson”, major Buthurat i ”Vi gentlemän”,
överste Lauser i ”Månen har gått ned”, Gajev
i ”Körsbärsträdgården”, Howard Ingraham i
”Med clippern västerut”, Guy de Vere i ”Bland
bålde riddersmän”, Swedenhielm s:r i
”Swe-denhielms” och Roger Bernhusen de Sars i
”Hans Nåds testamente”. A.L.
Gavleån (Gävle ån), avloppså för
Gästriklands Storsjö (62 m ö.h.), vars huvudtillflöde är
Jädraån, mynnar i Bottniska viken vid Gävle;
längd 25 km; flodområde 2,470 km2. Utbyggd
effekt 6,300 kW. De största kraftverken äro
Forsbacka, Mackmyra, Tolvforsen och
Strömdalen. Kungsådra från Storsjöns utlopp. —
Namnet är sannol. konstruerat på 1800-talet. I äldre
handlingar kallas den (Gävle-)ån o.d. (se art.
Gävle samt J. Sahlgren i ”Namn och bygd”, 1939,
sid. 138). S.Es^Er.
Gavnö, G a u n ö, gods på s. Själland, vid
kusten, 5 km s.s.v. om Næstved. G. är bekant sedan
1300-talet; 1403 ditflyttades dominikannunnor från
Gladsax kloster i Skåne, och G. gjordes till en
aristokratisk klosterstiftelse, som emellertid indrogs
efter reformationen. Det gick sedan i flera händer
och byttes i68r mot Näs (Trollenäs) i Skåne av
Knud Thott. Statsminister Otto Thott ombyggde
1755 det forna klostret, vars kyrka blev slottskapell,
och inrymde på G. stora konstsamlingar (katalog av
— 387 —
— 388 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
