Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gay-Lussac, Joseph Louis - Gaylussacia - Gay-Lussacs lag - Gayo - Gaza (Palestina) - Gaza, Gasa(land), Gazaland (Moçambique) - Gaza, Theodoros - Gazaland - al-Gazali - Gazania - Gazeller, gaseller - Gazett - Gazette de France (La Gazette) - Gazette des beaux-arts - Gazi - Gaziantep (Aintab) - Gazzetta del Popolo - gb - gcal - GCI - Gd (kemi) - GD - Gdańsk - Gdingen - G dur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GAYLUSSACIA
vätskornas utvidgning
samt deras
ångbild-ning voro föremål för
G:s studier. G. fann
en metod att
bestämma gasers täthet och
undersökte
löslighetens av gaser
beroende av temp. Jämte
A. v. Humboldt
utförde G. även en
serie jordmagnetiska
mätningar. — G. var
en av den nya
kemiens banbrytare.
Ge
nom sina fysikaliska undersökningar över gaser
kom han in på frågan om deras kemiska
reaktions-förhållande och uppställde sin v o 1 y m 1 a g (se
Gay-Lussacs lag 2). Särsk. viktiga blevo G:s
undersökningar över jod och cyan. I den senare
upptäckte han den första av de sammansatta
radikalerna, vilka genom den s.k. radikalteorien kommo
att spela stor roll i 1800-talets kemi. Klassiska äro
även G:s arbeten över klorens och kvävets
oxida-tionsprodukter samt över svavlets föreningar och
svavelsyran. Den tekniska framställningen av denna
förbättrade han genom införandet av det s.k. G a
y-Lussactornet (se Svavelsyra). G. införde
kemiskt analytiska metoder inom tekniken och får
anses som grundläggare av titreringsanalysen. Re;Lj.
Gaylussa’cia [gelys-] (Lussa’cia), släkte av fam.
ljungväxter, omfattande ett 40-tal i Amerika
inhemska arter med utbredning från ekvatorn till
tempererade zonen, buskar el. halvbuskar med i
regel läderartade, ständigt gröna blad, ensamma
el. i klasar ordnade blommor och bär. G. resino’sa
i Nordamerika har blåbärslika frukter.
Gay-Lussacs lag [ge’-lysaks’]. 1) Fys., en av
J. L. Gay-Lussac funnen gaslag, enl. vilken en gas
vid i° temp.-förhöjning utvidgar sig med V273 av
volymen vid o°, under förutsättning att trycket
förblir oförändrat (ang. en annan formulering av
lagen se Gas, sp. 306). — 2) Kem. G a y-L u s s a c s
v o 1 y m 1 a g säger, att vid kemiska reaktioner
mellan gasformiga ämnen gasernas volymer stå i ett
enkelt talförhållande till varandra (se Atom, sp.
713)-
Gayo, infödingsfolk i Nord-Sumatra, av s.k.
forn-malajisk ras med spår av weddoid inblandning.
G. äro delade i faderrättsliga exogama klaner, åtm.
delvis totemistiska. I deras kultur kan
gammal-indiskt inflytande spåras.
Gaza, stad i Palestina, se Ghaza.
Gaza, G a s a(l a n d), G a z a 1 a n d, landskap i
portugisiska kolonien Mozambique, gränsande till
Transvaal.
Gaza, Theodoros, grekisk humanist (o. 1400
—78), kom 1440 från Konstantinopel till Italien,
där han blev prof, först i Ferrara, sedan 1451 i
Rom. G. verkade genom talrika övers, till latin
för kännedomen om de grekiska förf., skrev själv
en grekisk grammatik och åtskilliga smärre
filosofiska verk (bl.a. ”De fato”, utg. av J. W. Taylor
1925). G. dog som abbot för ett kloster i Kalabrien.
Gazaland, se Gaza.
al-Gazali, filosof, se al-Ghazali.
Gaza’nia, släkte av fam. korgblommiga växter
med 35 arter, de flesta i Sydafrika. De viktigaste
av dessa ha låg, ört- el. halvt vedartad stam,
smala, åtm. undertill starkt vitludna blad och
stora blomkorgar av lysande, ofta gul färg. I
Sverige odlas bl.a. G. rigens och hybrider av
denna och närstående arter
(påfågelsbloms-ter). Plantorna övervintras i kallhus och kunna
under sommaren blomma rikligt i det fria.
GazelFer, gaseller, en grupp äkta antiloper*.
Gazett, tidning, se Gasett.
Gazette de France [gazätf da fraD’s], urspr.
kallad La Gazette, den första tidn. i Frankrike,
grundad 1631 av Th. Renaudot, Ludvig XIILs
läkare. Tidn. var regeringens officiella organ, och
Richelieu försåg den med militära och politiska
nyheter samt författade stundom själv art. för den.
1762 förändrades dess namn till G., 1792 till
”Gazette nationale de France”; samtidigt blev den
daglig. Under första kejsardömet återtog den
namnet G. Efter att såväl under denna tid som
under restaurationen ha varit regeringsorgan,
övergick tidn. under juliregeringen under abbé de
Genoudes ledning till organ för den moderata
oppositionen. Den var därefter organ för
legiti-misterna intill 1914, då den nedlades. G.Lw.
Gazette des beaux-arts [gazätt’ de båz-a’r],
Frankrikes förnämsta konsttidskr., började utgivas 1850
av Charles Blanc och fortsättes alltjämt med
gediget innehåll och elegant utstyrsel, ofta etsningar
o.a. dyrbara illustrationer.
Gazi, muhammedansk titel, se Ghazi.
Gaziantep’ (förr A i n t a b), huvudstad i
vila-jetet Gaziantep (11,875 km2, 306,939 inv.) i s.
Turkiet, 40 km från syriska gränsen; 57,314 inv. (1940).
G. är en viktig vägknut samt har spetstillverkning
och beredning av hudar och skinn.
Gazzett’a del Popolo [på’pålå], italiensk tidn.,
grundad 1848 i Turin som organ för den
natio-nalliberala riktningen med programmet: Italien
enat under huset Savojen med Rom som
huvudstad. G. understödde Cavours politik och gillade
Garibaldis aktioner. Under 1 :a världskriget
arbetade G. för Italiens inträde på ententens sida.
Den understödde Fiume-företaget och började
tidigt ge sitt stöd åt den framväxande fascismen.
Efter Mussolinis makttillträde blev G. ett av de
ledande språkrören för den nya regimen; tidn.
ansågs spec. vara ett organ för den italienska
generalstaben. Efter Mussolinis fall är G.
politiskt oberoende. Huvudred, är Massimo Caputo. E.
gb, fys., förk. för gilbert (se Elektriska
enheter, sp. 333).
gcal, fys., förk. för kalori.
GCI, förk. för Gymnastiska
centralinstitutet* i Stockholm; även beteckning för
genomgången 2-årig kurs vid nämnda inst. i mots.
till Gci för i-åriga samt GD för 3-åriga kursen
(före 1934 års omorganisation). — Föreningen
GCI stiftades 1902 med ändamål att väcka och
underhålla Jntresset för svensk gymnastik samt
att verka för samarbete mellan de från GCI
utgångna kvinnliga gymnastikdirektörerna.
Gd, kemiskt tecken för (1 atom) gadolinium.
GD, se GCI.
Gdahsk [gdanisk], se Danzig.
Gdingen, tyskt namn på Gdynia.
G dur, ital. sol maggiore, fra. sol majeur, eng.
— 391 —
— 392 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
