Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gefjon el. Gefion (mytologi) - Gefle - Gefle dagblad - Gefle manufaktur-ab. - Gefle porslinsfabriks ab. - Gefle-posten - Gefle ångväveri ab. - Gefn - Gefundenes Fressen - Gegenbaur, Carl - Geger - von Gegerfelt, 1. Viktor - von Gegerfelt, 2. Wilhelm - Gergiska - Geheeb, Paul - Geheime - Geheime Staatspolizei - Gehejmekonseil - Gehejmeråd - Gehejmestatsrådet - Gehenna, Hinnomsdalen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GEFLE
Kartago samt i åtskilliga även i Norden företrädda
ålderdomliga plägseder. E.H.
Gefle, se Gävle.
Gefle dagblad, daglig frisinnad tidning, utg. i
Gävle sedan april 1895. Red. ha varit P. O. T.
Petersson, Karl Magnus Lindh (1896—1918) och J.
E. Modén (från 1919).
Gefle manufaktur-ab., grundat 1849, driver i
Strömsbo invid Gävle omfattande
bomullsspinneri, väveri och vaddfabrik. Aktiekapital 1,2 mkr.
Årligt tillverkningsvärde c:a 3 mkr, arbetarantal
o. 325. Varumärke ”Svanen”.
Gefle porslinsfabriks ab., Gävle. Fabriken
anla-des 1910; nuv. bolag grundades 1913. äges av
Up-sala-Ekeby ab. Arbetarantal 400, årligt
tillverkningsvärde 3 mkr.
Gefle-posten, daglig morgontidning av moderat
politisk åskådning, utg. i Gävle, uppsatt 1864 av
boktryckaren Carl Fredrik Blomberg, utkom 1867
—73 under namnet ”Nya Gefle-posten”, blev 1897
daglig, sammanslogs 1941 med
”Norrlands-pos-ten”. Bland red. märkas G. F. Hedvall (1870—
1904), H. Åkerhielm (1904—06), Dan Åkerhielm
(1906—12), Gustaf Eriksson (1916—30) och Axel
R. Olsson (1930—41).
Gefle ångväveri ab., Gävle, grundat 1862, driver
tillverkning av ylle- och sidenvävnader samt
flaggduk. Årligt tillverkningsvärde 8 mkr,
arbetarantal o. 475, aktiekapital 1,5 mkr.
Gefn, nord, myt, se Freja.
Gefundenes Fressen [gafon’-] (ty.), funnen föda,
bevingat ord, som går tillbaka på ett yttrande 1
Goethes ”Götz von Berlichingen”, något att frossa
i, ”mat för Måns”.
Ge’genbaur [-bäur], Carl, tysk zoolog och
ana-tom (1826—1903), 1855 e.o., 1858 ord. prof, i
anatomi i Jena, 1873 i Heidelberg, var en av sin tids
mest framstående morfologer och har såväl genom
sina djupgående forskningar över ryggradslösa
djur och ryggradsdjur, särsk. över skelettets och
extremiteterna hos de senare, som genom sina
utmärkta läroböcker i hög grad bidragit till
utvecklingen av den jämförande anatomien. Bland G:s
arbeten märkas: ”Untersuchungen zur
vergleichen-den Anatomie der Wirbelthiere” (1864—72),
”Grund-riss der vergleichenden Anatomie” (2 Aufl. 1878),
”Lehrbuch der Anatomie des Menschen” (1883),
”Vergleichende Anatomie der Wirbelthiere” (2 bd,
1898—1901). G. utgav från 1875 ”Morphologisches
Jahrbuch”. O.Cn.
Geger, folkgrupp, se Albaner.
von Gegerfelt [je’-]. 1) Carl Fredrik Viktor von
G., arkitekt (1817—1915), var urspr. officer men
utbildades till arkitekt i Berlin 1839—41. Hans
verksamhet var förlagd till Göteborg, där han var
lärare vid Chalmers tekniska skola samt
stadsarkitekt 1872—96. Han använde helst tegel som
byggnadsmaterial, såväl i bostadsbyggen, t.ex. i sin
egen villa, som i Sahlgrenska sjukhuset (1850),
Chalmers nybyggnad (1869) och sjukhuset på
Hisingen (1872).
2) Wilhelm von G., den föreg:s son, målare
(1844—1920), uppväxte i ett konstintresserat hem;
slöt sig först till düsseldorfskolan men övergick,
liksom Alfr. Wahlberg, till Paris, där han upptog
friluftsmåleriet i ljusa valörer; målade sedan
företrädesvis kustmotiv och mariner från Frankrike,
W. von Gegerfelt: Kritklippor i Normandie, 1878.
Nationalmuseum.
Venedig, Holland och framför allt Sveriges
västkust, ofta med stark atmosfärisk stämning. Under
sina senare år var G. bosatt i Torekov.
Ge’giska, dialekt inom albanska språket*.
Geheeb [gahe’p], Paul, tysk reformpedagog
(f. 1870), grundade 1910 det berömda
samskolein-ternatet Odenwaldskolan, överflyttade 1933 till
Schweiz och upprättade där hem för flyktingbarn
av alla nationer. Huvudpunkterna i G:s
pedagogiska program äro samundervisning, grupparbete,
arbetskola och konfessionslös undervisning. —
Litt.: A. Ferrière, ”Transformons 1’école” (1920;
sv. övers. 1924); E. Huguenin, ”Die
Odenwald-schule” (1926).
Geheime [-häi’-] (ty. geheim, hemlig), i
återgivande av vissa utländska titlar och benämningar,
t.ex. geheimearkiv, -råd, det senare förr
även om svenska förhållanden.
Geheime Staatspolizei [gahåiTna Jta’tspålitsai],
se Gestapo.
Gehejmekonseil [-säi], under det danska
enväldet 1610—1770 benämning på den med väsentligt
inskränkta befogenheter och ändrad organisation
fortlevande kungl. rådkammaren. Sedan G. av
Struensee upphävts, återupplivades den efter hans
fall 1772 under namnet Gehejmestatsrådet*.
Gehejmeråd [-råÖ], dansk titel, med
motsvarigheter i andra länder, t.ex. Tyskland och Ryssland.
I Danmark använd sedan Kristian IV:s tid blev
titeln efter enväldets införande 1660 den vanliga
beteckningen för medl. av konungens Gehejmekonseil
men övergick senare till att bli en ren hederstitel,
berättigande till plats i rangordningens i:a klass
och predikatet excellens. Varken denna titel el.
de senare uppkomna gehejmekonferensråd och
ge-hejmeetatsråd utdelas numera.
Gehejmestatsrådet [-råÖ-], benämning på den
efter Struensees fall 1772 återupprättade kungl.
rådkammaren (jfr Gehejmekonseil). Det genom
1849 års grundlag upprättade statsrådet ansågs
som en fortsättning av G.
Gehenn’a [j-] (grek., avlett ur hebr. gé hinnöm,
”Hinnoms dal”), Hinnomsdalen, tar sin
början v. om Jerusalem, följer stadsmuren mot s.,
vänder sedan mot ö. Den är bebyggd, saknar
vatten och heter nu Wädi er-Rabäbi. Här låg Töfet,
platsen, där judarna läto sina barn ”gå igenom
— 403 —
— 404 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
