Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gellerstedt, 2. Nils - Gellerstedt, Albert Theodor - Gellert, Christian Fürchtegott
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GELLERT
A. T. Gellerstedt: Väderkvarn och pilar vid havsstranden. Etsning och torrnålsradering 1875.
1909—20 led. av Stockholms stadsplanekommission,
1919—22 verkst. led. av Stockholms stads
trafikkommitté. G. har utfört stadsplaner och härmed
sammanhängande utredningar för ett 100-tal
svenska städer och samhällen samt har även
erhållit ett flertal pris vid internationella tävlingar
rörande nya stadsplaner. I fackpressen har G.
förf, ett stort antal artiklar, även rörande
trafik-och brofrågor; dessutom har han publicerat ”Om
äldre kartor” (1939). A.Lg.
Gellerstedt, Albert Theodor, arkitekt,
konstnär, diktare (1836—1914), studerade vid
Konstakad. 1852—60, vistades 1862—64 i Frankrike
och Italien för studier av järnkonstruktioner, var
1864—77 ingenjör vid
rikets fyr- och
lotsin-rättning, blev sistn. år
prof, i arkitektur vid
Tekniska högsk. 1881
—91 var G. sekr. i
Konstakad., 1897—1904
överintendent och chef
för dithörande verk. —
Ehuru G:s mesta tid
upptogs av
tjänstemannavärv, hann han
dock med en
betydande insats på skilda
konstområden, där han
verkat som
föregångs
man. Som lärare i arkitektur inpräglade G. hos
sina elever nödvändigheten av nationell
byggnadskonst, äkta och lämpligt material, enkelhet
och sanning i formen. Det nationella
genombrottet i vår arkitektur på 1880-talet är oupplösligt
förbundet med G:s verksamhet. — Som akvarellist
hör G. till Sveriges mest betydande och produktiva.
Han var den förste, som i sin konst tillgodogjorde
sig det franska friluftsmåleriets landvinningar
(1866). G:s akvarellkonst (väl representerad på
Nationalmuseum) är graciös och luftig, idyllisk
och intim. Av stort topografiskt och konstnärligt
värde är hans på Nordiska museet förvarade saml.
akvareller och teckningar: ”Det Stockholm som
går”. Även som grafiker var G. flitigt verksam
och skapade verk, präglade av känsla för det
intima och luftiga i svensk natur. Som lärare för
Sveriges första moderna etsningsskola 1876 samt
för bl.a. A. Lindman, F. Hermelin och A. Zorn
hade G. betydelse. — I sin diktning anknöt G.
till den linje, som representeras av Runeberg och
Robert v. Kræmer. Med sina ”Dikter” (2 saml.
1871 och 1881) inaugurerade han realismen i svensk
lyrik. I dessa samt i ”Eftersommar” (1891) och
”Gamla visor” (1900) visade sig G. som en äkta
visans sångare av idyllisk, gammaldags läggning.
I två prosasaml. ”Från hult och täppor” (1906)
och ”Ur gläntor och snår” (1909) har G. samlat
en serie skisser om blommor och fåglar. 1901
invaldes han i Svenska akad. (inträdestal över Fr.
Sander). G:s ”Samlade dikter” utgåvos 1914 i 2
bd av Fr. Vetterlund, ”Valda dikter” 1927 samt
ett urval av hans prosaskisser ”Ur gläntor och
snår” 1931 av H. Schiller. Ett urval av G:s grafik
ombesörjdes 1918 av R. Hoppe. — Litt.: H.
Schiller, ”Diktare och idealister” (1928), ”A. T. G.” (i
”Sveriges allmänna konstfören:s publikation”, 40,
1931). Schr.
Gellert [gälKort], Christian Fürchtegott,
tysk författare (1715—69), prof, i filosofi i Leipzig
1745. G. utgick från de tyska moraliska
veckoskrifternas krets och ville genom sin diktning i
angenäm form meddela en allmänt förståndsmässig
uppfostran till sedlig vandel. Särsk. berömda
blevo hans ”Fabeln und Erzählungen” (1746—48;
sv. övers. 1763; ny övers, av Bellman 1793), i
vilka han skildrar karaktärstyper i tidens
vanliga stil. I sina ”Moralische Vorlesungen” (1770)
varierar han ytterligare dylika typer. I romanen
”Leben der schwedischen Gräfin v. G.***” (1746;
sv. övers. 1757) försökte han efterbilda Richardson
men åstadkom blott en äventyrsskildring i tidens
stil, kryddad med moraliska betraktelser. Av G:s
”Geistliche Oden und Lieder” (1757) finnas övers.
— 433 —
— 434 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
