Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gellert, Christian Fürchtegott - Gellhorn, Martha - Gellius, Aulus - Gellivare - Gelnhausen - Gelning el. geling - Geloduratkapsel - Gelon - Gelos, galaktan - Gelsemium - Gelsenkirchen - Gelsenkirchner Bergwerk A.G. - Gelsted, Otto
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GELLHORN
i Sv. ps. nr 195, 326.
Hos G. har
gammaldags tysk religiositet
färgats av
upplysningens tolerans och
moraliska sinne. Genom
sin personlighet lika
mycket som genom
sina skrifter blev G.
sin tyska samtids
mest uppburne skald.
”Sämmtliche
Schrif-ten” (10 bd, 1775);
”Dichtungen” (1891).
— Litt.: J. A. Cra-
mer, ”C. F. G:s Leben” (1774; sv. övers. 1779);
A. Stein (pseud. för H. Nietschmann), ”C. F. G.”
(2 Aufl. 1901). E.Ek.
GelFhorn [-hån], Martha (Ellis), amerikansk
författarinna (f. 1908), g.m. E. Hemingway 1940
—46, krigskorrespondent i Spanien 1937—38,
Finland 1939, Kina 1941, England, Italien,
Frankrike och Tyskland 1943—45. Hon har utg. ”What
mad pursuit” (1934), ”The trouble Tve seen”
(1936), ”A stricken field” (1940), ”The heart of
another” (1941) och ”Liana” (1944; sv. övers, s.å.),
en erotisk roman från Västindien.
GelFius, Au lus, romersk författare (f. o. 130
e.Kr.), elev till Sulpicius Apollinaris. Under ett
studieår i Aten började G. samla excerpter till ett
verk, som under namnet ”Noctes Atticae” (”Attiska
nätter”) utgavs o. 170. Innehållet är mycket
omväxlande, litteraturhistoria, filosofi, geometri,
antikviteter, juridik, underverk m.m., allt i små
ytliga uppsatser, ofta rent plagiat. Värdefulla äro
en del notiser om och citat ur numera förlorad
litteratur.
Gellivare, se Gällivare.
Gelnhausen [gäFnhäuzan], stad och kurort i
Hessen-Nassau i Tyskland, vid Kinzig, 35 km ö.n.ö.
om Frankfurt a.M.; 4,838 inv. (1933). G., som fick
stadsrätt 1170, har ansenliga byggnadsminnen från
äldre medeltiden, framför allt rester av Fredrik
Barbarossas palats samt det forna rådhuset, båda
i senromansk stil, jämte Marienkirche (1200-talet)
i övergångsstil till gotiken. Stora delar av
stadsmuren äro också bevarade.
Gelning el. g e 1 i n g, snedskärningen i ett segels
Ruinerna av Fredrik Barbarossas kejsarpalats i
Gelnhausen.
dukar. G. kallas uppskärning, då seglets
bukt-ning är inåtvänd, ss. råsegels underkant, rund,
om den är utåtvänd, ss. gaffelsegels undre lik.
Gelodura’tkapsel, med., se Kapsel.
Gel’on, tyrann i Gela och Syrakusa (d. 478 f.Kr.).
G. var Hippokrates’, tyrannens i Gela general,
blev efter dennes död själv härskare i Gela 491
och intog 485 Syrakusa, där han regerade till sin
död. G. erövrade efter hand hela s.ö. Sicilien och
förmälde sig med Damareta, dotter till tyrannen
i Agrigentum. G. var betydande både som krigare
och som regent; Syrakusa blev under hans ledning
den grekiska världens största stad. Hans mest
berömda seger är den över kartagerna vid Himera
480 (enl. antik upgift samma dag som slaget vid
Salamis), varigenom västgrekernas frihet räddades.
G. efterträddes av sin broder Hieron. Själv
dyrkades han som heros efter sin död. [N.VJK.H.
Gelos [-å’s], g a 1 a k t a n, kem., se Galaktos.
Gelse’mium, växtsläkte av fam. Logania’ceae med
2 arter, vedartade slingerväxter med stora,
klocklika, gula el. vita blommor. Jordstammarna av G.
semper’virens, gul jasmin,
karolinajas-m i n, i Nordamerika och G. e’legans i Östasien
innehålla en i medicinen tidigare använd alkaloid,
g e 1 s e m i n i n.
Gelsenkirchen [gäFzankirxan], stad i
Ruhrom-rådet i Westfalen, vid Emscher och
Rhen—Herne-kanalen; 271,101 inv. (1946). Ännu i slutet av
1840-talet var G. en by med några hundra inv.;
1871 hade befolkningen ökats till 16,000, och
stads-rättigheter beviljades 1875. Utvecklingen har
sedan gått oerhört snabbt: 1890 var folkmängden
c:a 30,000, 1910 170,000 och 1939 313,000. Stora
inkorporeringar gjordes 1903, 1923 och 1928, sistn.
år bl.a. staden Buer med 99,300 inv. (1925) på
Emschers n. strand. Numera är G. praktiskt
taget sammanvuxet med Essen, Wattenscheid och
Wanne-Eickel. G. är först och främst
kolgruve-centrum, det största på Europas fastland, med
det äldsta schaktet öppnat 1858. Mycket
omfattande äro vidare maskin-, glas-, cement-,
konstgödsel-, beklädnads- och kemiska industrierna.
Staden är ett högviktigt kommunikationscentrum
med 10 person- och 9 godsbangårdar, 5 hamnar
och flygstation. Flera stora parker finnas, främst
i Buer, som delvis har prägel av trädgårdsstad.
Under 2:a världskriget var G., särsk. fr.o.m.
sommaren 1943, mål för den allierade flygbombningen,
som vållade oerhörd förstörelse. Relativt små
blevo dock skadorna i Buer, vars förnämsta
offentliga byggnader förblivit intakta. P.
Gelsenkirchner Bergwerks A.G. [gäFzonkirxnar
bär’gvärks aLtsiangszälJaft], tysk industrifirma,
som före i:a världskriget drev en omfattande
produktion av stenkol och stål i Ruhrområdet.
Arbetarantalet var o. 50,000. Under mellankrigstiden var
den egna verksamheten mindre (endast 5,000
arbetare), och G. var huvudsaki. holdingbolag inom den
tyska stålindustrien, framför allt Vereinigte
Stahl-werke A.G. Dess aktiekapital var 262 mill. Rmk.
Geisted, Einar Otto, dansk författare (f. 1888),
cand. phil. 1909. G. verkade först som lärare men
slog sig tidigt på journalistik, först i landsorten,
sedan i Köpenhamn (”Politiken”, ”Ekstrabladet”,
”Land og Folk”); han skrev recensioner och
redigerade kulturavd. Som helt ung satte sig G. in i
— 435 —
— 436 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
