Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gigg (åkdon, båt) - Gigg (musik) - Gigg (teknik) - Gigli, 1. Beniamino - Gigli, 2. Rina - Gigliato - Gigolo - Gigot - Gigoux, Jean François - Gigtåg - Gigue, gigg - Gigurtu, Ion - Gihl, Torsten - Gihon, Gichon - Gijón - Gikt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GIGG
personer. Hjulaxlarna äro försedda med mjuka
fjädrar och hjulen ofta med massiva gummiringar.
2) Båt, förr vanlig på örlogsfartyg och större
yachter och avsedd för fartygschef el. -ägare. G.
är en smal, lätt byggd båt, vanl. med akterspegel,
och ros med 4—8 åror i enkelrodd (d.v.s. årorna
placerade sicksack). — Inom roddsporten använd
g. har 4 roddare (åror) och styrman. Se Rodd.
Gigg (eng. jig, av fra. gigue), mus., se Gigue.
Gigg (eng. jig, av okänt ursprung), tekn., se
Jigg-
Gigli [jilFi]. 1) B e n i a m i n o G., italiensk
operasångare, tenor (f. 1890), utbildades 1912—13 vid
Accademia di S:ta Cecilia i Rom, debuterade 1914
i Rovigo (Enzio i
”Gioconda”), har
sedan med stor
framgång sjungit på
Europas och Amerikas
förnämsta
operascener och anses som
Carusos arvtagare. G.
har även uppträtt i
ljudfilm och genom
talrika
grammofonin-sjungningar blivit vår
tids kanske mest
kände sångare. Bland
hans roller märkas
tenorpartierna i Puc-
cinis operor samt bl.a. ”Aida”, ”La Traviata”,
”Lucia di Lammermoor”, ”På Sicilien”, ”Andrea
Che-nier”, ”Mefistofeles”, ”Manon” och ”Romeo och
Julia”. G. gav konserter i Stockholm 1925. —
Litt.: R. De Rensis, ”11 cantore del populo” (1934;
ty. övers. 1936). G.Hsm.
2) Rina G., den föreg:s dotter,
operasångerska, sopran (f. 1920), utbildades i Italien och
USA till pianist och sångerska, debuterade som
Violetta i ”La Traviata” (mot G.i). G. har
under senare år gästspelat på europeiska
operascener samt företagit en del grammofoninsjungningar.
Gigliato [jiliaTå], numism., se Carlino.
Gigolo [zigålå’, sv. utt. jigg’ålå] (fra., eg. sutenör
el. följeslagare till en ”gigolette”, gatflicka, bildat
som mask, till detta ord), professionell dansör, som
på dansrestauranger o.d. mot betalning dansar med
de kvinnliga gästerna.
Gigot [zigå’] (fra., fårlår, fårskank). 1) Kok.,
stek av får. G. d’agneau [daniå’], lammstek. G. de
mouton [da motåo’], fårstek. — 2) Textil., se
Får-bogsärm.
Gigoux [zigo’], Jean F r a n q o i s, fransk
målare och litograf (1806—94), lärjunge till Géricault
och Sigalon, målade religiösa och historiska bilder
samt porträtt men är mera betydelsefull genom de
träsnittvinjetter, med vilka han inledde den
romantiska bokillustrationens blomstringstid i
Frankrike. Han författade ”Causeries sur les artistes de
mon temps” (1885).
Gigtåg, sjöv., se Giga.
Gigue [zigg] (fra., varav eng. jig, av germ. giga*),
gigg, gammal engelsk, folkligt burlesk dans i
snabb tretakt, vilken f.g. uppträdde hos de
engelska klaverkomponisterna o. 1600 och senare blev
bekant på fastlandet. G. blev en av stamsatserna i
sviten, vanl. den sista, och skrevs i mycket snabba
trioler.
Gigurtu [jigo’rto], lon, rumänsk industriman
och politiker (f. 1886). G. var under
mellankrigstiden en av de främsta männen inom
Rumäniens näringsliv. Han anslöt sig 1935 till det
av Cuza och Goga bildade kristligt-nationella,
antisemitiska partiet och var handels- och
industriminister i Gogas regering dec. 1937—febr.
1938. Sistn. år inträdde han i enhetspartiet och
blev v. president i deputeradekammaren. I nov.
1939 blev G. kommunikationsminister i
Tata-rescus regering och i juni 1940 utrikesminister
efter Gafencu. Han lämnade denna post i slutet
av samma mån. i samband med Sovjetunionens
ultimativa krav på Bessarabien. Vid Tatarescus
avgång i juli s.å. bildade G. en ny
tyskoriente-rad regering, upptog förhandlingar med
axelmakterna och undertecknade skiljedomen i Wien.
Han avgick i sept. s.å. kort före konung Karls
abdikation. Efter Rumäniens kapitulation 1944
häktades han, anklagad för samarbete med det
nazistiska Tyskland. S.Br.
Gihl, Karl Sigurd Torsten Nilsson,
folk-rättslärd, arkivman (f. 6/i 1889), fil. dr i Uppsala
1913 (”Sverige och västmakterna under Karl X
Gustafs andra krig med Danmark”, 1913),
ingick 1914 i Riksarkivet som amanuens, 2:e
arkivarie där 1918, bedrev samtidigt juridiska studier
vid Stockholms högsk., jur. kand. 1918, jur. lic.
1944, jur. hedersdr s.å. 1919 blev G. 1 :e
arkivarie i Utrikesdep., var 1924—26 arkivchef i Nat.
förb:s sekretariat och är sedan 1941 chef för
Utrikesdep :s arkiv och kansliråd. Han har
utvecklat en omfattande forsknings- och
förf.-verk-samhet rörande folkrättsliga frågor samt blev
1935 doc. i folkrätt, 1947 prof, i internationell
rätt vid Stockholms högsk. Inom G:s
produktion märkas utom gradualavh. bl.a. ”Gränsen för
Sveriges territorialvatten”, 1 (1930),
”Utrikesförvaltningens historia från 1809 till nuv. tid” (i ”Den
svenska utrikesförvaltningens historia”, 1935),
”International legislation” (1937; sv. uppl.
”Internationell lagstiftning”, 1938), ”Neutralitetsproblem”
(s.å.), ”Folkrätt under krig och neutralitet” (1941).
G. är medutgivare av de svenska vitböckerna
rörande Sveriges politik under 2:a världskriget. B.
Gi’hon, G i c h o n. 1) En av paradisfloderna enl.
1 Mos. 2:13. — 2) En källa belägen på ö.
sluttningen av Jerusalems s.ö. kulle, i våra dagar
kallad Mariakällan; G. var en gammal offerplats; här
smordes Salomo till konung (1 Kon. 1:33, 38, 45).
Gijön [zi/å’n], stad i prov. Oviedo i n.v. Spanien,
vid Biscayabukten; 101,341 inv. (1940). Staden är
regelbundet byggd och ligger delvis på den
klippiga halvön Santa Catalina. Före inbördeskriget
1936—39 var den en av nordkustens främsta
industristäder (stor tobaksfabrik, glas-, keramik- och
läderindustri). Omtyckt havsbad. G. har
navigations- och industriskola, grundad 1794. I Puerto
del Musel har G. en förträfflig uthamn med stor
malmexport. — G. var på 700-talet residens för
de asturiska konungarna. P.
Gikt, ämnesomsättningssjukdom, som består i
bristande förmåga att utsöndra urinsyra ur
kroppen. Urinsyra är en ämnesomsättningsprodukt av
vissa sammansatta beståndsdelar, nukleoproteider,
— 671 —
— 672 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
