Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Giljotin - Gilkin, Iwan - Gill (mytologi) - Gill (rymdmått) - Gill, André (Louis Alexandre Gosset de Guines) - Gill, Sir David - Gill, Eric - Gill, Claes - Gillberg, 1. Jacob - Gillberg, 2. Jacob Axel - Gillberg, 3. Carl Gustaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GILKIN
Giljotin.
upptill genom en tvärbjälke förenade parallella
stolpar, 3 ä 4 m höga. Mellan dem löpte en
triang-elformad bila, kvarhållen av en spärrhake, som av
bödeln frigjordes, varvid den tunga bilan föll ned
på den livdömdes av två bågformiga tvärslåar
fasthållna hals (f a 11 b i 1 a). Jfr Dödsstraff. —
Litt.: G. Lenötre, ”La guillotine.. . pendant la
révolution” (1896). C.
Gilkin [zilkän’], I w a n, belgisk författare (1858
—1924), en av dem, som 1881 voro med om att
grunda ”La jeune Belgique”. G. utgav 1890—93
fyra dikthäften, som 1897 nyupplades i en
gemensam volym, ”La nuit”, starkt påverkade av
Bau-delaire. Med diktsamlingen ”Le cérisier fleuri”
(1899) blev tonen mildare. G. har även försökt
sig som dramatiker (dialogdikten ”Prométhée”,
1897, ”Savonarole”, 1906, ”Étudiants russes”, s.å.).
Gfll, nord, myt., se Skoll.
Gill [Jill], det minsta rymdmåttet i
Storbritannien och Irland = 1A pint = 0,142 1. Som ölmått är
g. = 0,144 1.
Gill [zill], André (eg. Louis Alexandre
Gosset de Guines), fransk karikatyrtecknare
(1840—85), blev tidigt berömd för sina frappanta
porträttkarikatyrer, i vilka han använde det
tidigare kända tricket med en oformlig förstoring
av huvudena.
Gill, Sir David, skotsk astronom (1843—1914),
grundläde 1872 earlen av Crawfords
privatobser-vatorium i Dunecht och var 1879—1902 dir. för
observatoriet på Godahoppsudden, företog 1875
en basmätning i Egypten. G. fortsatte i Kapsta-
den Argelanders ”Bonner Durchmusterung”
fotografiskt, ända till s. himmelspolen. G. har utgivit
bl.a. ”Cape photographic Durchmusterung” (3 bd,
1896—1900), ”Report on the geodetic survey of
South Africa” (1896—1901).
Gill, Eric, engelsk konstnär och boktryckare
(1882—1940), skapade förnämliga typsnitt och var
verksam som bokillustratör.
Gill, Claes, norsk författare och teaterman
(f. 1910). G., som prövat skilda yrken, bl.a.
sjömannens, har gjort en insats i norskt
teaterliv som chef för Studioteatret i Oslo, som
under den tyska ockupationen av Norge under 2:a
världskriget började ge privata föreställningar,
utförda av amatörer, som arbetade med K.
Sta-nislavskij som förebild. G. stod kvar till 1947
som ledare för teatern, som 1945 framträdde
offentligt. G. har med de två diktsaml.
”Fragment av et magisk liv” (1939) och ”Ord i jærn”
(1942) gjort sig känd som en egenartad lyriker.
Hans dikter äro stämningsmättade och icke
sällan svårtillgängliga. Han har själv framträtt som
uppläsare av sin egen poesi, bl.a. i Stockholm
1948. G. utgav 1948 en dramatisering av A.
Kiel-lands ”Skipper Worse”. E.
Gillberg. 1) J a c o b G., kopparstickare (1724—
93), inträdde, efter studier i Uppsala och vid J. E.
Rehns gravyrskola. T751 i fortifikationen, där han
befordrades till
löjtnant. 1755—61
studerade G. i Paris under
gravören L. Cars och
vid Konstakad. Som
gravör nådde G. högst
i sina klara och
form-säkra porträtt, bland
vilka märkas A.
Nor-dencrantz, Gustav III,
Sofia Magdalena och
C. Fr. Scheffer. G.
utförde dessutom i
skilda maner figur-,
genre- och
landskapsbilder samt ill. bl.a.
för ”Kronprinsens
abc-bok” (1780) och för
”Gustaf III:s skåde-
penningar” (utg. först 1858). Från 1768 var G.
prof, vid Konstakad. — Litt.: G. Jungmarker i
”Meddelanden från Föreningen för grafisk konst”,
8 (1929). G.V.
2) J a c o b Axel G., den föreg:s son,
miniatyrmålare (1769—1845), ingick tidigt i
fortifikationen, där han blev major 1803. G. erhöll sin
första konstnärliga utbildning av fadern och av
C. Höyer och studerade sedan i utlandet (1790—
97), särsk. i Haag och London. Efter hemkomsten
blev G. prof, vid Konstakad. 1798. G:s
miniatyrporträtt, oftast på pergament, besitta träffsäker
karakteristik men lida stundom av en viss hårdhet
och färgblekhet.
3) C a r 1 Gustaf G., den föreg:s bror,
grafiker (1774—1855), var elev av Konstakad. och av
L. Belanger. Hans förnämsta verk blev en svit
landskapsstudier i akvatinta i J. W. Schmidts
”Rei-se durch einige schwedische Provinzen” (1801).
G. var teckningslärare på Karlberg 1811—42 och
— 679 —
— 680 —
J. Gillberg, Självporträtt i
kopparstick.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
