Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gillberg, 3. Carl Gustaf - Gillberga (Södermanland) - Gillberga (Värmland) - Gillbergs härad - Gillbergska barnhusinrättningen - Gillbergs kontrakt - Gillbo - Gille
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GILLE
påbörjade publicerandet av ett svenskt
uniforms-verk.
Gillberga, socken i Västerrekarne hd i
Södermanland och församling i Gillberga och Lista
pastorat i Västerrekarne kontrakt av Strängnäs
stift, mellan Hjälmaren och Eskilstuna; 53,46 km2,
därav 53,05 land; 906 inv. (1948; 17 inv. pr km2).
G. är i allm. småkuperad slätt, där odlade
ler-marker omväxla med skog och kärr (Stormossen
i n.). I s. rinner Hyndevadsån. Hjälmarens
sänkning medförde här betydande markförbättringar.
Åkern utgör 36 % av landarealen, skogsmarken
45%. Egendomar: Biby*, Närsjö och Hyndevad.
Eskilstuna stad har vattenverk inom G. Mindre
järnåldersgravfält finnas söderut. Av den
ursprungliga 1100-talskyrkan äro tornet och
skeppets v. del bevarade; i senare medeltid tillkommo
vapenhuset och möjl. sakristian, vilken nu ingår
som korsarm i kyrkorummet. På 1670-talet
byggdes för fam. Stiernsköld ett gravkor, smyckat
med framstående stuckarbeten. 1859 byggdes bl.a.
kyrkans nuv. kor och därunder ett gravvalv för
fam. v. Celsing, numera bisättningsrum. Nu
uppsattes också trappgavlar (tornets redan 1856).
Dopfunten av sten är från uoo-talets mitt,
predikstolen i holländsk barock från 1680-talet.
Senast restaurerades kyrkan 1934. — Namnet är
bildat till ett i västnord. mötande gil el. gil, klyfta,
och berg. Det skrevs 1316 in ... gilberghum (dat.
plur.). P.;Er.
Gillberga, socken i Gillbergs hd i Värmland
och församling i Gillberga och Långseruds
pastorat i Gillbergs kontrakt av Karlstads stift, kring
och s.v. om Glafsfjordens sydända; 208,09 km2,
därav 186,19 land; 2,000 inv. (1948; 11 inv. pr
km2). Huvudbygden ligger i den av Byälven
genomflutna och delvis sidlänta Gillbergadalen
med åtskillig lerjord. Återstoden är starkt
kuperade, skogrika bergstrakter med mossar och
småsjöar; Gravhöjden i n.v. når 231 m ö.h. Åkern
utgör 20 % av landarealen, skogsmarken 62 %.
G. har undergått kännbar folkminskning: 1859
bodde här 3,849 personer. H ä 1 j e b o 1 norrut
i Gillbergadalen är tingsställe och ångbåtsstation
samt har apotek, provinsialläkare och
distriktsveterinär. N y s ä t e r längre åt s. är en gammal
marknadsplats, omnibuscentral och ångbåtsstation.
I Kolsäter fanns 1694—1877 ett järnbruk
och 1871—1937 en cellulosafabrik; nu driver ab.
Thurab här en resår- och sängfabrik (40 arb.).
I Blixbol fanns ett järnbruk 1842—76; här
utbyggdes 1921 fallen (10 m) i Lillälven med ett
kraftverk på intill c:a 1,500 hk. Egendomar:
Björnö*, Hällsbäck (med sågverk), Odenstad,
Gårdsjö, Kisterud, Aspsäter, Nedre Kolsäter och
Väsby. Av fornlämningar finnas bl.a. hällkistor,
bronsåldersrösen (ett stort s. om prästgården)
och några järnåldersgravfält med högar. Kyrkan,
en av Värmlands äldsta, anses stamma från
1100-talet (nuv. koret och långhusets ö. del); den
tillbyggdes åt v. 1731—35, det nuv. tornet restes
1837. Altartavlan är målad 1665, dopaltaret prydes
sedan 1948 av en tavla av O. Hjortzberg. — Ang.
namnet se Gillbergs härad. Det skrevs 1357
eccl. Gilbierghæ, d.v.s. Gillberga kyrka. — Litt.:
L. Brodin, ”G. sn” (1930); H. Blixt, ”G. sn”
(1939). P.;Er.
Gillbergs härad i s.v. Värmland, kring
Glafs-fjorden, St. Gla m.fl. sjöar, omfattar socknarna
Svanskog, Långserud, Gillberga, Värmskog,
Stavnäs, Högerud och Glava; 1,267,56 km2, därav
1,036,35 land; 11,124 inv. (1948). G. tillhör
Sö-dersysslets domsaga (tingsställe Häljebol) och
fögderi samt Gillbergs kontrakt av Karlstads
stift. — Förra namnleden är ettdera av de från
västnord. kända, sinsemellan närbesläktade orden
gil el. gil, båda med bet. klyfta el. stor öppning
i skog, senare leden är fsv. plur. av berg, även
biärgh (se ”Ortnamnen i Värmlands län”, 4,
1922, sid. 1). Namnet skrevs vid mitten av
1300-talet Gilbyærgæhærad. P.;Er.
Gillbergska barnhusinrättningen, Uppsala, är
grundad på handlanden G. V. Gillbergs
testamen-tariska donation på över 1 mill. kr till Uppsala stad
1891. Verksamheten började 1895 genom ett efter
förebild av Allmänna barnhuset i Stockholm i
provisoriska lokaler inrättat barnhus för späda barn
med mödrar, de förras utackordering i enskilda
hem till 16-års åldern samt genom ekonomiskt
understödjande av annan filantropisk barnavård i
Uppsala. Utackorderingssystemet övergavs
sedermera, och i stället utdelas under vissa villkor ett
2-årigt underhållsbidrag för barnen. 1928
uppfördes en nybyggnad, inrymmande dels en avd. för
10—12 mödrar med späda barn samt 15—20 andra
späda, nödställda barn, dels en barnkrubba för
späda och små barn (intill 3 år). I mån av
utrymme mottagas barn även från andra kommuner än
Uppsala stad, ehuru mot högre avgift. Elever i
barnavård mottagas också. Er.v.B.
Gillbergs kontrakt i Karlstads stift omfattar
Gillbergs och delar av Näs hd i Värmland samt
består av 5 pastorat: Gillberga och Långserud;
Kila och Tveta; Svanskog; Stavnäs, Värmskog
och Högerud samt Glava; 13,227 inv. (1948).
Gillbo, villasamhälle i Sollentuna sn inom
Stockholms förortsområde, v. om sjön Norrviken och
Rotebro station vid n. stambanan; 853 inv. (1940).
Samhället började bebyggas 1907.
Gummerings-fabrik.
Gille, ett ord av rent germanskt ursprung, som
i de språk, där det mera utförligt belagts, i allt
väsentligt företer följ, betydelseskiftningar: 1)
betalning; 2) ersättning, tribut, skatt (jfr t.ex.
Landgille); 3) gille, brödraskap; 4) dryckeslag.
(Ang. ordets bet. i konsthistorisk terminologi se
Doelen- en regentenstukken.) I medeltida
urkunder (från 700- t.o.m. 1500-talet) möta vi ordet
bland germaner i en del nord- och
mellaneuro-peiska länder (Frankrike, Flandern, England,
Tyskland, Östersjöprov. och Skandinavien) som
sammanfattande term för sammanslutningar av
stundom ganska skiljaktig men genom vissa
gemensamma drag besläktad art. Som typiska
gillekännetecken framstå från början
edsbroder-skapet, syftande till gemensamt skydd och bistånd,
samt samdrickningen, de gemensamma gästabuden.
Dessa drag fortleva inom gilleväsendet hela dess
historia igenom, om ock stundom och framför allt
under dess sista tider i försvagade former. Så
långt vi säkert kunna följa g. tillbaka, räkna de
bland sina medl. också kvinnor. De ha från
början även en mer el. mindre stark religiös prägel.
I allm. framträda de i anslutning till kulten av
— 681 —
— 682 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
