Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gillette Safety Razor Co. - Gillhög - Gilliéron, Jules - Gillingham - Gilljam, släkt - Gilljam, Gustaf - Gillot, Claude - Gillray, James - Gillstad - Gillt gods - Gilly (stad) - Gilly, familj - Gillöga skärgård - Gilmour, Sir John - Gil Robles, José - Gilson, Paul
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GILLETTE SAFETY RAZOR CO.
Gillette Safety Razor Co. [jilett’ seFfti réi’za
knm’pani], Boston, USA, grundades 1901 av Kin g
C. Gillette (1855—1932), uppfinnare av den
moderna rakhyveln med tunna blad, avsedda att
kastas efter användningen. Rakbladen ha alltjämt
samma format, som uppfinnaren urspr. gav dem,
7/s" X 1 W’. — G. rekonstruerades 1912 och 1917
och är världens största producent av rakblad.
Fabriksfilialer finnas i bl.a. Montreal, London,
Paris och Rio de Janeiro.
Gillhög, stenåldersgravhög i Barsebäcks* sn.
Gilliéron [ziljeråt)’], J u 1 e s, schweizisk filolog
(1854—1926). G. kom 1876 till Paris, där han
blev en av G. Paris’ förnämsta lärjungar och 1883
blev prof, vid École des hautes études.
Uppmuntrad av sin lärare planlade han och utförde jämte
E. Edmont det stora verket ”Atlas linguistique de
la France” (35 folio-bd, jämte suppl., 1902—12),
som innebär en ny metod och en ny grundval för
allt vetenskapligt studium av franskan och dess
dial. I senare arbeten har G., ofta under skarp
polemik mot det traditionella etymologiserandet,
lämnat viktiga bidrag till det franska språkets historia
och geografi, ss. i ”Pathologie et thérapeutique
verbales” (3 h., 1915—21). Jämte abbé Rousselot
grundläde han och redigerade ”Revue des patois
gallo-romans” (5 bd, 1887—92). J.V.
Gillingham [jilKigam], stad i grevskapet Kent i
England, vid Medways mynning 45 km ö.s.ö. om
Londons city; 70,600 inv. (1938). Skeppsvarv,
cement- och tegelindustri.
Gilljam, släkt av vallonskt ursprung, inkommen
till Sverige mot slutet av 1600-talet.
Gustaf Fredrik G., skolman, politiker (1832—
1908), fil. mag. i Uppsala 1857, doc. 1859 i grekiska
språket och litteraturen, lektor och rektor vid olika
lärov. 1863—91, det sistn. sedan 1872 i Stockholm,
medl. av den s.k. lärov.-stadgekommittén 1874,
var 1879—81 en av huvudstadens protektionistiska
representanter i A.k. och insattes sedermera i F.k.,
som han tillhörde riksdagarna 1887B—1896 och
1902—07. 1891—98 var han ecklesiastikminister i
Boströms första ministär, 1898—1905 univ.-kansler.
Som politiker var G. av en principfast
konservatism men ansågs dock som anhängare av Boströms
medlande unionspolitik, vilket sannolikt var
anledning till att han icke blev omvald till F.k. 1896. Th.
Gillot [zijå’], C 1 a u d e, fransk målare och
ra-derare (1673—1722), var i lära hos historiemålaren
J. B. Corneille men utbildade sig i huvudsak på
egen hand och blev en tid ledare för kostym- och
utstyrselväsendet vid operan i Paris. G. inleder
1700-talets måleri med teaterscener och komiska
framställningar. Några av förutsättningarna för
hans riktning ligga hos nederländarna, särsk.
Te-niers. Ett fåtal målningar av hans hand äro
bevarade, bl.a. en burlesk teaterscen ”De två
karosserna” (Louvren) och ”Harlekin, kejsare av
månen” (Nantes’ museum); i den senare ha några
figurer trol. utförts av Watteau. Sin särskilda plats
i konsthistorien har han som dennes lärare. K.E.S.
GilFray [-rei], James, engelsk tecknare (1757
—1815), gjorde talrika politiska satirer, riktade mot
kungahuset och mot Napoleon.
Gillstad, socken i Kållands hd i Västergötland,
Skaraborgs län, och församling i örslösa, Söne,
Väla och Gillstads pastorat i Kållands kontrakt
av Skara stift, s.v. om Lidköping; 15,14 km2,
därav 15,12 land; 442 inv. (1949; 29 inv. pr km2).
Den till större delen odlade slätten avbrytes av
n.—s., skogklädda åsar. Åkern utgör 56 °/o av
landarealen, skogsmarken 33 %. Kyrkans långhus
från äldre medeltiden tillbyggdes åt ö. i slutet
av 1600-talet; innertak av trä. Tornet uppfördes
1925 i samband med kyrkans restaurering;
klockstapel. — Namnets senare led är plur. av stadh,
ställe, gård. Förra leden torde snarast hänga
samman med ordet gäl i den gamla bet. klyfta
। (här: mellan åsarna). Namnet skrevs 1413 i
Ge-lastadha sokn. P.;Er.
Gillt gods, jur., leveransgill vara, se Fel eller brist.
Gilly [zili’], stad i Belgien, se Charleroi.
Gilly [zili’], tysk arkitektfamilj, tillhörde en
invandrad fransk hugenottsläkt. David G. (1748
1 —1808) representerar den tidiga berlinska
nyklassicismen. Hansson Friedrich G. (1772—1800)
var faderns medhjälpare och utförde bl.a. ett
projekt till minnestempel över Fredrik den store i
Berlin. Han var lärare till Schinkel.
Gillöga skärgård, Rådmansö sn, Stockholms
skärgård, omfattar c:a 200 små, skoglösa skär v. om
Svenska högarna. — Litt.: S. Barthel & R.
Svensson, ”Gillöga” (1945).
Gilmour [gil’må], Sir John, engelsk politiker
(1876—1940), godsägare, deltog som officer i
boerkriget och i:a världskriget, uppsattes 1906 som
konservativ kandidat till underhuset men invaldes
först 1910. 1921—22 var han bitr, skattkammarlord
under Lloyd George, 1924—26 sekr., 1926—29
statssekr. för Skottland i Bonar Laws och
Bald-wins regeringar. 1931 blev G. minister för
jordbruk och fiskeri i MacDonalds samlingsregering
och var 1932—35 dess inrikesminister. I okt. 1939
blev han sjöfartsminister under Chamberlain. B.
Gil Robles [/i’l rå’Qläs], José Maria, spansk
politiker (f. 1898), 1922 prof, i statsrätt i La Laguna
och senare i Salamanca. G. arbetade efter
republikens införande 1931 ivrigt för att åter stärka
katolicismens och högerns ställning, representerade den
katolska minoriteten i konstituerande cortes och
blev 1933 ledare för högergruppernas förbund
Confederacion espanola de derechas autonomas
(CEDA). Hans aktivitet vållade centerregeringens
fall i okt. 1934, och tre representanter för CEDA
inträdde i den följ, ministären. G:s inflytande
ökades i samband med kuvandet av vänsterrevolten
i Asturien s.å. Han var 1935 v. konseljpresident
och krigsminister i Lerroux’ och Chapaprietas
regeringar, arbetade energiskt på att stärka armén,
även i syfte att rusta denna mot
vänsterrevolutionära rörelser, stödde generalstabschefen Franco
och återkallade i tjänst ett betydande antal högre
officerare, som hade avskedats el. försatts i
dispo-nibilitet efter monarkiens fall. Vid inbördeskrigets
utbrott 1936 flydde G. till Portugal. Han
återvände till Spanien 1938 men utsattes för häftiga
angrepp av falangisterna och lämnade s.å. åter
landet. 1944 nämndes hans namn i samband med
vissa försök att med varandra försona i landsflykt
verksamma politiska vänster-, center- och
högergrupper. S.Br.
Gilson [zilsåx)’], Paul, belgisk musiker (f. 1865),
utbildad vid Bryssels konservatorium, lärare i teori
där 1889—1909 och vid konservatoriet i Antwerpen
— 687 —
— 688 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
