Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gilson, Paul - Gilson, Étienne - Gilsonit - Gilt-edged securities - Gilwell Park - Gil Vicente - Gil y Zárate, Antonio - Gima - Gimaruoli - Gimle - Gimmersta - Gimo - Gimo ab.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GIMO AB.
1904—09, dessutom knuten till ”Soir” och
”Diapa-son”, ”Midi” och ”Revue musicale beige”. G. anses
som en av de produktivaste och bästa flamländska
mästarna och har skrivit symfonien ”La mer”,
symfoniska dikter, operan ”Alvar”, ”Zeevolk”, ”Prinses
Zonneschijn”, skådespelsmusik, baletter, körverk,
uvertyrer, sånger, dessutom en
instrumentations-lära för militärkår och en harmonilära. [E.A.JC.A.M.
Gilson [zilsåo’], É t i e n n e, fransk
filosofihistoriker (f. 1884), från 1943 prof, i filosofiens
historia vid Inst. catholique i Paris. G. tillhör den
nythomistiska strömningen inom katolskt franskt
tänkande och har ägnat sin forskning åt
medeltidens och skolastikens filosofi. I Thomas ab
Aquino ser han den egentlige skaparen av nyare
tidens filosofi och aktar 1200-talet lika rikt på
filosofiska glanspunkter som 1600- och 1700-talen.
Bland G:s verk märkas talrika bidrag till serien
”Études de philosophie médiévale” (1921 ff.), bl.a.
om Thomas ab Aquino (1921), Bonaventura
(1924), Augustinus (1931), Bernhard av Clairvaux
(1934), Dante (1939). Han har vidare utg. ”La
philosophie au moyen åge” (2 bd, 1922, ny éd.
1930), ”Les idées et leS lettres” (1932), ”L’esprit
de la philosophie médiévale” (s.å., 2 éd. 1944),
”Christianisme et philosophie” (1936), ”Héloise
et Abélard” (1938), ”The unity of philosophical
experience” (s.å.), ”Reason and revelation in the
middle ages” (s.å.), ”Réalisme thomiste et critique
de la connaissance” (1939), ”God and philosophy”
(1942), ”L’étre et 1’essence” (1948), ”History of
philosophy and philosophical education” (s.å.). C.
Gilsoni’t [j-], mycket ren naturasfalt från Utah
och Colorado, USA; användes för tillverkning
av svarta lacker och som tillsats i olika
plastmaterial.
Gilt-edged securities [gil’t-ejd sikjo’aritiz] (eng.),
se Guldkantade papper.
Gilwell Park [gil’Qel pa’k], gammalt herresäte
i grevskapet Essex omedelbart n. om London. G.
äges av engelska scoutförbundet, som här årl. har
utbildningskurser för scoutledare från olika
länder. S.k. gi 1 we 1 1 k u r s e r ha sedan 1927—28
anordnats i Sverige, varvid den praktiska
undervisningen förlagts till slottet Rockelstad i
Södermanland (Sveriges scoutförbund) och till Gotland
(KFUM:s scoutförbund).
Gil Vicente [zi’l visätfti], portugisisk skald (1470?
—!539?), verksam vid spanska hovet. Man har av
honom 43 dramer, såväl religiösa (autas) som
humoristiska farser. G. har grundlagt den
portugisiska dramatiken och har även haft stor betydelse för
Spaniens dramatiska diktning. G:s ”Obras”
utgå-vos av J. Mendes dos Remedios (3 bd, 1907—14).
— Litt.: O. de Pratt, ”G.” (1931).
Gil y Zårate [/i’l i J>a’ratä], Antonio, spansk
kritiker och dramaturg (1793—1861), utgav ett
dussintal dramer. Hans ofta omtryckta spanska
litteraturhistoria är ganska okritisk.
Gima, bergstekn., mynningen av en ort*; även
större öppning i murverket på en schaktugn, t.ex.
masugn.
Gimaruoli [j-oå’li], se Ficus, sp. 473.
Gimle (tolkat bl.a. som ”eldfritt ställe” el.
”ädel-stensboning”), nord, myt., enl. Voluspa och Snorres
Gimo slott.
SJ:s bildarkiv; foto M. Sjöbeck.
Edda det ställe, där efter Ragnarök goda
människor skola bo och i all evighet njuta lycka i en
ny värld.
Gimmersta, gods i Julita sn i Södermanland,
vackert beläget på sjön öljarens ö. strand,
omfattar med underlydande i Julita, Floda och V.
Vingåkers socknar 5,579 ha, därav 1,621 åker;
taxeringsvärde 3,072,100 kr. Till huvudgården
höra 383 ha, därav 357 åker. Slottet i två
våningar med flyglar uppfördes i början av
1700-talet. G. är känt sedan mitten av 1200-talet,
tillhörde till mitten av 1600-talet ätten Ryning,
senare Ribbing samt från 1808 Bonde (till 1828
som fideikommiss); nuv. ägare äro Brita och
Knut Bonde. — Namnet är möjl. att
sammanställa med sv. dial. gimmer, gimra, ungt får,
kanske använt som person(bi)namn. Senare
leden är plur. av stadh, boplats, gård. Namnet
skrevs 1262 gimberstum (dat. plur.). P.;Er.
Gimo, f.d. brukssamhälle i Skäfthammars sn i
Uppland, beläget 14 km s.v. om östhammar vid
Olandsån och järnvägarna
Dannemora—Hargs-hamn och Faringe—G.; 1,051 inv. (1946). Här
finnas trikåfabrik, linberederi och snickerifabriker
samt industrier, tillhörande Gimo ab.*. Som följd
av de omfattande driftnedläggelserna i n. Uppland
öppnades 1937 i G. en landstingens verkstadsskola.
Samhället har uppstått kring Gimo bruk, ett
av de förnämsta Dannemoraverken, vilket anlades
1615 som järnbruk för Kronans räkning. Louis
De Geer, som 1643 blivit dess ägare, byggde
1649 den första hammaren. 1764 inköptes G. av
J. H. Le Febure, som påbörjade slottet. 1806—
93 tillhörde G. ätten Reuterskiöld. Slottet och
parken såldes 1935 till en stiftelse under Arvid
Lindmans ledning för att bli en högerns medborgarskola.
Slottet i barock vid den lilla sjön Gimo damm är
uppfört av sten i två våningar under 1700-talet efter
ritningar av J. E. Rehn. Jämte murar och
friliggande flyglar bildar det en sluten borggård av
förnäm och stilfull prägel. — Namnet torde vara
oblik form av ett subst. gimma med bet. öppning,
gap, som väl syftar på det ställe, där Gimo damm
skaffar sig avlopp till Olandsån. Det skrevs 1291
Jn gimmu. P.;Er.
Gimo ab. driver tegelbruk, snickeri- och
träim-pregneringsfabrik i Gimo (Upplands län) och
torvströfabrik i Valö (Stockholms län). Aktiekapita-
— 689 —
— 690 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
