Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gimo ab. - Gimp - Gimsöy kloster - Gimån - Gin - Gina - Ginbalk - Ginderup - Ginevra, Guinevra el. Guinevere - Gingam, gingang - Ginger-ale - Ginger-beer - Gingergrassolja - Gingham - Gingiva - Gingival - Gingivitis - Gingri - Ginkgo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GIMP
pitalet är n mkr och antalet arbetare 65. — G.
började sin verksamhet 1893 under namnet Gimo
bruks ab., vilket 1916 ändrades till
Gimo-öster-b y bruks a b., i samband med inköp av ab.
Österby bruk. 1917 förvärvade bolaget av friherre
L. De Geer Leufsta, Carlholms och Tobo bruk,
vilka ingått i Leufsta fideikommiss.
Järnverksdrif-ten vid Gimo, österby, Leufsta, Carlholm och Tobo
arrenderades 1927—36 av Fagersta bruks ab. Sistn.
år inköptes G. av Korsnäs sågverks ab., varvid
nuv. namn och bolagsordning antogos.
Järnverks-anläggningarna jämte andelar i Dannemora gruvor
såldes samtidigt till Fagersta bruks ab. och
utgöra nu detta företags dotterbolag, österby
jern-verks ab. L.Vr.
Gimp (eng.), grövre silkestråd, överspunnen med
fin metalltråd, använd till tafsar på metrevar och
drag.
Gimsöy kloster, se Gjemsö kloster.
Gimån, Ljungans största biflod, upprinner s.ö.
om Storsjön i Jämtland, genomflyter
Revsunds-sjön, Holmsjön och Leringen m.fl. sjöar på platån
mellan Indalsälven och Ljungan och störtar
genom den 123 m höga Torpshammarströmmen ned
till mynningen (58 m ö.h.) vid Torpshammar i
mell. Medelpad. Längd c:a 180 km. Flodområde
4,340 km2. Efter reglering av Leringen—Holmsjön
ha i de nedersta fallen byggts kraftverk med hög
utbyggnadsgrad, Torpshammar med 55,000 kW och
123 m fallhöjd samt Leringsforsen. Kungsådra
från Täcksjöns utlopp. — Namnet torde höra
samman med ord med bet. skår’a, öppning, gap:
no. gima, isl. gima m.fl., och syfta på någon
terrängformation, sannol. älvens dalgång (se J.
Nordlander i ”Norrländska samlingar”, 5, 1903,
sid. 247). — Litt.: ”Förteckning över Sveriges
vattenfall. 42 G.” (1926). S.Es;Er.
Gin [jinn, sv. utt. vanl. jinn] (eng., ytterst av
holl. jenever, genever*), ett slags engelskt brännvin
av mycket hög kvalitet, framställt av majs, malt
och råg. Vid destillationen tillsättäs enbär,
enbärs-olja och diverse kryddor, ss. kummin, koriander, I
angelika, anis, kardemumma och apelsinskal. G.
tillverkas även i Amerika och Sverige. Engelsk
g. framställes i tre olika typer: London g., i regel
torr, Plymouth g., torr, och Old Tom g., söt.
Gina, tekn., blocktyg, bestående av en grövre
talja med minst 3-skiviga block*.
Ginbalk, her., se Balk.
Ginderup, by i Heltborg Sogn, Hjörring Amt,
Jylland, platsen för Skandinaviens största fynd av
husgrunder från äldre järnåldern. Husen, som haft
rektangulär grundplan, äro uppförda med
metertjocka väggar av grästorvor och ha haft ingången
på långsidan. Genom en tvärvägg har det inre
varit uppdelat i två rum: bostad och stall. Fynden
vid G. tillhöra århundradena närmast före och efter
Kr.f. — Litt.: H. Kjær i ”Fra Nationalmuseets
Arbejdsmark” (1928).
Ginevra [jinevTa], Guinevra el. G u i n e v
e-r e (walesiska Gwennivar el. Gwennhwyar), enl.
sagan gemål till kung Artur, särsk. känd för sitt
kärleksförhållande till Lancelot, huvudtemat i
romanen ”Lancelot du Lac”. Diktningen härom är
av keltiskt ursprung, nära släkt med motsvarande
motiv i Tristansagan o.a. iriska sagor.
Gingam, g i n g a n g, textil., se Gingham.
Ginkgo biloba. a blad, b moget frö, c mogen
spermato-zoid. a och b naturlig storlek, c 500 ggr förstoring.
Ginger-ale [jin’jar-éi’1] (eng.), se Ginger-beer.
Ginger-beer [jin’jo-bi’a] el. ginger-ale (eng.,
inge-färsbier [-öl]), ingefärsdricka, dryck, bestående
av sockerlösning, tillsatt med ingefära. Lösningen
får jäsa i tillkorkad flaska, varvid den blir
kolsyrad. G. kan även framställas genom att på
samma sätt som vid mineralvattenfabrikation kolsyra
inpressas i en blandning av vatten (ev.
mineralvatten), alkohol, socker och ingefära.
Gingergrassolja [jin’jogras-], se Geraniumolja.
Gingham [giijGm], gingam, ginggang (eng.), urspr.
ett ostindiskt, tätt och fint tyg i linne el. bomull
med inblandat fint bast el. silke, vanl. i randiga,
rutiga el. flammiga mönster. Termen g. har sedan
övergått även på andra liknande europeiska
vävnader i modernare mönster. — G. är känt i
Sverige åtm. sedan 1700-talets mitt.
Gingi’va (lat.), tandköttet.
Gingiva 1, språkv., se Konsonant.
Gingivi’tis, se Tandsjukdomar, sp. 1101.
Gingri, socken i As hd i Västergötland,
Älvsborgs län, och församling i Fristads,
Borgstena och Gingri pastorat i Ås kontrakt av Skara
stift, n.ö. om Borås; 20,73 km2, därav 20,53 land;
718 inv. (1949; 35 inv. pr km2). S. om Viskan,
som genomflyter G., finns sammanhängande
odlingsbygd, f.ö. mest kuperade skogstrakter.
Åkern utgör 24 % av landarealen, skogsmarken
51 °/o. En spetsfabrik tillhör ab. Borås
spetsfabrik, etablerad som firma 1892, bolag 1939
(aktiekapital 300,000 kr, 90 arb., årligt
tillverkningsvärde 1,280,000 kr). Förs, har sedan 1850
gemensam kyrka med Fristad; den lilla
medeltidskyrkan av gråsten är riven. — Namnet, efter
förra kyrkbyn, torde innehålla gin-, mot (jfr
genbo), och trädnamnskollektivet gräni, granskog,
och betyder då ”granskogen på andra sidan”,
näml, av Viskan (se ”Ortnamnen i Älvsborgs län”,
14, 1909, sid. 26). Det skrevs 1292 Gingrini. P.;Er
Ginkgo, växtsläkte av fam. Ginkgoa ceae med 1
art, G. biVoba (SalisbuPya adiantifoViaP), ett i
Öst
— 691 —
— 692 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
