Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ginkgo - Ginkgoaceae - Ginkgoales - Ginkgofyter, Ginkgoinae, Ginkgophyta - van Ginneken, Jacobus - Ginningsmaskin - Ginnungagap, Ginungagap - Gin rummy - Ginsberg, Morris - Ginseng - Ginstam - Ginstkatter, genetter - Ginstsläktet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GINSTSLÄKTET
asien inhemskt, intill 30 m högt, bladfällande träd
med vigglika, i kanten inskurna blad, i hängen
anordnade hanblommor och parvisa honblommor
samt gula, plommonlika frön. Trädet anses av
kineserna heligt, förekommer i hemlandet allm.
planterat vid templen samt odlas i skilda former
som prydnadsväxt i trädgårdar även i Europa o.a.
utomtropiska områden. Veden har i Kina och
Japan teknisk användning, den stärkelserika
nä-ringsvävnaden hos fröna förtäres i rostat tillstånd
som födoämne. Från jura- och tertiärtiden finnes
släktet representerat genom talrika, med varandra
närbesläktade, numera utdöda arter. G.
Ginkgoa’ceae, nakenfröig växtfam. av klassen
Ginkgoa’les, vilken under tidigare geologiska
perioder var vitt utbredd och med släktet Baie’ra* går
tillbaka till perm. Höjdpunkten av dess
utveckling infaller under jura (CsekanowGkia,
Rhipidop’-sis m.fl.). Numera lever fam. kvar endast med
släktet Ginkgo*.
Ginkgoa’les, Ginkgoi’nae, Ginkgoph’yta, g i n
k-g o f y t e r, klass inom avd. Cycadoph’yta,
innefattande träd med förgrenad stam, lång- och
dvärggrenar, spiralställda, gaffelgrenigt nerviga,
kilfor-miga el. solfjäderlika blad, enkönade, dioika
blommor samt stenfruktlika frön. Hanblommorna bestå
av talrika ståndare, vardera med två pollensäckar;
honblommorna äro bildade av två fruktblad;
fröanlaget har pollenkammare och två arkegon.
Befruktningen sker genom ciliebärande
sädeskrop-par, vilka av vinden föras till pollenkammaren.
Till klassen G. hör blott fam. Gingkoa’ceae. [G.]W.
Ginkgofy’ter, Ginkgofnae, Ginkgoph’yta [-f-], se
Ginkgoales.
van Ginneken [fann /inn’akan], Jacobus
Johannes Antonius, holländsk språkforskare (1877—
1945). Efter humanistiska och teologiska studier
vid univ. och jesuitkollegier blev G. prof, vid univ.
i Nijmegen 1923. Han gjorde viktiga och högt
skattade insatser inom språkpsykologien med
”Principes de linguistique psychologique” (1907)
och inom den nederländska dialektforskningen
med ”Handboek der Nederlandsche taal” (2 bd, 1913
-—14; bd 1 i 2 druk 1928). G. ägnade sig åt
språkbiologiska frågor i skrifterna ”Die Erblichkeit der
Lautgesetze” (i ”Indogermanische Forschungen”,
1927), ”La biologie de la base d’articulation” (i
”Journal de psychologie normale et pathologie”,
1933), ”Ras en taal” (1935), vilka delvis mötts av
kritik inom fackvetenskapen. [Rth]L.
Ginningsmaskin, textil., ett slags egrenermaskin
(se Textilmaskiner).
Ginn’ungagap, Ginungagap (isl.
Ginnungagap, gap ginnunga, besl. med det förstärkande ginn-,
ofantligt, och äldre sv. gina gapa), nord, myt., den
tomma rymd, som fanns före den bebodda världens
uppkomst; se Muspelhem, Niflhem och Ymer; i
svenskan stundom bildligt: oerhört svalg.
Gin rummy [jinn’ mmm’i], kortspel för två; kan
dock spelas av flera personer. Hela kortleken
användes. Varje spelare erhåller 10 kort, övriga
kort bilda talong. Det gäller för spelarna att av
sina kort bilda ”set”, som ant. består av 3 el. 4
kort av samma valör el. av sekvenser, d.v.s. minst
3 kort i följd i samma färg. Sedan en spelare på
detta sätt av samtliga sina kort bildat set och
kunnat lägga upp seten på bordet och av de återståen-
Småfläckig genett el. ginstkatt.
de korten ev. kunnat bygga på sina motspelares
set, räknar man poäng på de upplagda korten enl.
dessas valör. Den spelare, som först uppnår 100
poäng, vinner spelet. — Litt.: E. Culbertson, ”G.”
(4 uppl. 1945). D.Nn.
Ginsberg [gin’zbag], Morris engelsk
sociolog (f. 1889), lärjunge till L. T. Hobhouse och
Edv. Westermarck, erhöll 1929 den vid dessas
avgång sammanslagna professuren i sociologi
vid Londons univ. Enl. G. är sociologien
vetenskapen om samhället som en helhet, d.v.s. om
de sociala formerna, så som dessa ta sig uttryck
i ett folks kultur och institutioner. Bland hans
skrifter märkas ”The psychology of society”
(1921), ”Studies in sociology” (1932),
”Socio-logy” (1934; sv. övers., 1936). G. är medred. för
”Sociological Review”. B.Pf.
Ginseng (kin. jen-shen}, se Panax.
Ginstam, her., se Sköldhuvud.
Ginstkatter, genetter, Genett’a,
rovdjurssläkte av fam. skunkdjur, utmärkt genom långsträckt
kropp, korta extremiteter, lång svans och
medelstora öron. Talrika former ha särskilts, men de
kunna dock hänföras till 3 typer: G. tigri’na, med
ljusa fötter, stora, mörka fläckar, förekommer i
Afrika såväl på stäppen som i urskogen; G. genetta,
europeisk genett el. ginstkatt, med
mörka bakfötter, uppstående ryggman och stora,
mörka fläckar, utbredd i Nordafrika, s.v. Europa
(Spanien och Frankrike) och i Syrien, samt G.
ser-valina, småfläckig genett el. ginstkatt,
med små, mörka fläckar över hela kroppen men med
mörka bakfötter; denna art är inskränkt till v. och
mell. Afrikas urskogsområde. — G. förekomma i
fuktiga trakter, både i bergs- och skogsområden,
och äro med sin vessleliknande gestalt smidiga och
skickliga jägare. De fullkomligt åla sig fram i
terrängen och överfalla huvudsaki. smågnagare och
fåglar; de äta också fågelägg och insekter. G. göra
skada i hönsgårdar och duvslag men äro samtidigt
till nytta som ivriga råttjägare, varför de ibland
hållas tama. Liksom skunkarna försvara sig g.
genom att från svanskörtlarna utspruta en gul,
stinkande vätska. Pälsverket är eftersökt. [H.W.]H.
Ginstsläktet, Genis’ta, av fam. ärtväxter,
omfattar o. 100 arter i Europa, Nordafrika och v. Asien,
obeväpnade el. tornförsedda buskar el. halvbuskar,
med vanl. enkla blad och gula blommor. De i
Sverige förekommande arterna växa på ljunghedar
och torra backar i de s.v. landskapen. 2 av dem
— 693 —
— 694 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
