Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Girgensohn, Karl - Girgenti - Girindikator - Girland - Girlandskrift - Girl-guide - Girl-scout - Girmätare - Giro - Girobanker - Girodet-Trioson (Girodet de Roussy), Louis - Girodugn - Girokort - Girolama dai Libri - Giron, Charles - Gironde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GIRONDE
Hamnen i Giresun.
han använder den experimentalpsykologiska
metoden på religiösa företeelser utan att därför företräda
s.k. psykologism, ”Grundriss der Dogmatik” (1924),
”Theologische Ethik (utg. postumt 1926).— Litt.:
”Die Religionswissenschaft der Gegenwart in
Selbstdarstellungen”, 2 (1926); W. Gruehn, ”Die
Theologie K. G:s” (1927). S.N.
Girgenti [jirjän’ti], stad på Sicilien, se
Agri-gento.
Girindikator, flygv., ett i flygplan använt
instrument, utvisande såväl rörelsen kring luftfarkostens
lodaxel (girmätare) som tväraxelns lutning
(sid-lutningsmätare). G:s girmätare utgöres av
ett luft- el. elektriskt drivet gyroskop, som i
enlighet med gyroskoplagarna utsättes för ett
vridande moment, precessionsmoment, vid
luftfarkostens rörelse kring lodaxeln. Gyroskopet hålles i
viloläge av en spiralfjäder, och så snart rörelsen
upphört, återgår gyroskopet till utgångsläget.
Gy-roskopets vridning överföres till en visare på
instrumentet. För att gyroskopets rörelse skall
dämpas, är det förbundet med en dämpningskolv. S i
d-lutningsmätaren utgöres av ett svagt
upp-åtbockat glasrör, i vilket en metallkula löper. För
dämpning av kulans rörelse vid sidlutning är
glasröret fyllt med en köldbeständig dämpningsvätska.
Sidlutningsmätaren är placerad på g:s
instrumenttavla under girmätarvisaren. H.Kn.
Girland [girland’, -larjd’ el. -lat)’, även jir-] (fra.
guirlande), kedja av sammanflätade blommor, blad
o.d., använd till prydnad; även om ornament av
dylikt utseende, jfr Feston, vilket ornament
hämtar sitt motiv från g.
Girlandskrift, psykol., se Grafologi.
Girl-guide [ga’1-gäi’d], engelsk flickscout, se
Scoutrörelsen.
Girl-scout [ga’1-skau’t], amerikansk flickscout, se
Scoutrörelsen.
Girmätare, flygv., se Girindikator.
Giro [ji’rå, sv. utt. ji’ro el. -rå] (ital., eg. omlopp),
betalnings ystem, varvid överföring (g i r e r i n g)
sker från en persons konto till en annans utan
anlitande av kontanter. G. kom först till användning
av de s.k. girobankerna* i slutet av medeltiden och
har i den moderna bankverksamheten vunnit stor
utbredning. G. förekommer i Sverige framför allt
i form av postgiro*. — G. användes även någon
gång i betydelsen indossament*. — G i r o r ä
k-n i n g, äldre benämning på checkräkning (se
Bank, sp. 20, och Check). [N.Lé]Éh.
Girobanker, under 1500—1600-talen uppstående
penninginrättningar med huvuduppgift att skapa
riskfria betalningsmedel genom att i deposition
endast mottaga fullgoda mynt och verkställa
utbetalningar i sådana, oftast genom överföring till andra
personers konto (girering). Äldst torde Casa di
San Giorgio i Genua (grundad 1586) vara. För
Sverige betydelsefullast var den 1619 grundade
Hamburger Bank, vars verksamhet upphörde först
1873.
Girodet-Trioson [zirådä’-triåzåt)’] (eg. G i r o d e t
de Ro us sy), Anne Louis, fransk målare,
litograf och skriftställare (1767—1824), var
lärjunge till J. L. David och J. A. Gros, erhöll
Rompriset och studerade i Italien, där särsk. Canova
gjorde intryck på honom. Inflytandet av dennes
och Correggios konst blandas i den i Rom 1792
tillkomna ”Endymions sömn” (Louvren), en
sötaktig, till formen klassicistisk komposition, vari
dock romantiska drag redan visa sig. Ӂtalas
gravläggning” (1808, Louvren) är inspirerad av
Chateaubriand. För Napoleons Malmaison
utförde G. en tavla med från ”Ossian” lånat, heroiskt
ämne. K.E.S.
Girodugn [sv. utt. Jirå’-], se Elektriska ugnar.
Girokort, se Postgiro.
Girolamo dai Li’bri [jiråla’må dai], veronesisk
målare och miniatyrist (1474—1555), tog intryck
av Mantegna och utförde altarbilder för Veronas
kyrkor, bl.a. ”Tronande madonna” i San Giorgio.
Genom inskription säkra miniatyrer av hans hand
äro ej kända, men man tillskriver honom några
illustrerade psalmer o.a. andaktsböcker. G. är
representerad i Londons och Berlins museer.
Giron [ziråD’], Charles, schweizisk målare
(1850—1914), lärjunge till Cabanel, var bosatt i
Paris och Cannes samt slutl. vid Genèvesjön. Hans
mest bekanta arbeten äro kolossalmålningar med
motiv från de schweiziska bergen och staffage av
bönder, ss. ”Fest i Berner Oberland” (Berns
museum).
Gironde [ziråt)’d], departement i Guyenne i s.v.
Frankrike, kring nedre Garonne och Dordogne
samt deras gemensamma mynningsvik Gironde
(se Garonne); 10,726 km2, 858,381 inv. (1946).
N.ö. delen är ett fruktbart kull-land, s.v. delen
tillhör Les Ländes*. G., som är landets till
ytvidden största dep., är tillika ett av dess
skogrikaste (nästan halva arealen). Av spannmål
odlas främst vete men även majs, råg, havre,
tobak, grönsaker och frukt. Omfattande
boskapsskötsel och fiske (ostronodling). Den mest
betydande näringsgrenen är vinodlingen (bordeaux-
— 713 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
