- Project Runeberg -  Svensk uppslagsbok / Andra upplagan. 11. Förman - Grimas /
715-716

(1929-1955) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gironde - Gironden - Girondister - Gironerat fält - Giroräkning - Giroust, Marie Suzanne - Girplan - Girs, Ægidius - Girth

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

GIRONDEN

Vinodlingar i Médoc, Gironde.

viner); de bästa vindistrikten äro Médoc, Graves,
Sauternes och Cötes. Huvudstad är Bordeaux. P.

Gironden [firåu’-] (fra. la gironde), benämning på
ett parti under franska revolutionen; dess medl.
kallades brissotins efter Brissot, rolandistes efter
Roland, buzotins efter Buzot m.m., främst girondins
(girondister) efter dep. Gironde, där ett antal
av partiets mera bemärkta män hörde hemma. De
olika namnen betecknade ibland smärre grupper
inom g. Partiet uppträdde under den lagstiftande
församlingens tid vid sidan av ”berget” som en
fraktion inom vänsterpartiet; några eg. principiella
åsiktsdifferenser mellan de två fraktionerna kunna
knappast skönjas. I allmän inriktning samt i fråga
om val av medel gingo dock deras vägar isär. G:s
medl. voro mer än bergets uppfyllda av
revolutionärt patos, mera ideellt betonade, mindre
skickade att behärska en kritisk situation.
Världsre-volutionen var en tanke, som ej låg dem fjärran,
och bl.a. på gr. härav framdrevo de som
regeringsparti 1792 krigsförklaringen mot Österrike.
1792—93 utgjorde g. i konventet ett slags höger,
vilket ej hindrade, att flera dess medl. i fråga om
Ludvig XVI:s avrättning röstade för dennas
omedelbara verkställande. Den var ett manstarkt parti
på ung. 165 medl., hade ej majoritet men kunde
ofta med hjälp av centern driva sin vilja igenom.
Någon fast organisation hade partiet ej, men
regelbundna sammankomster ägde rum mellan dess
mera framskjutna män. Gentemot den starka
centralisering, som blev bergets program, ställde g.
kravet på provinsernas medbestämmanderätt; den
beskylldes av berget att vara federalistisk.
Alltmera gled rikets styrelse ur g:s händer; så mycket
bittrare kämpade den mot sina motståndare,
framför allt mot staden Paris’ och kommunens
ingrepp i styrelsen. Ett upplopp i Paris förmådde
2/e 1793 konventet att åtala 23 av g:s medl.
Några häktades, andra flydde och lyckades
åstadkomma den för berget besvärliga ”federalistiska

Gironerat fält.

resningen”. Efter dess kuvande avrättades 31/io
21 av g:s män. — Litt.: A. Aulard, ”Histoire
politique de la révolution franqaise” (1901); A.
Mathiez, ”La révolution franqaise” (1922—27). B.

Girondis’ter [Jiråg-], se Gironden.

Girone’rat fält [Ji-] (fra. gironné, av giron,
heraldisk trekant), her., ett
såväl fyrdelat som fyrstyckat fält
(se fig.).

Giroräkning, äldre benämning
på checkräkning, se Bank, sp.
20, och Check.

Giroust [ziro’], Marie
Suzanne, målarinna, se Roslin,
M. S.

Girplan, ett tänkt plan, i
vilket ett flygplans vridningar kring

höjdaxeln (primärt på gr. av sidoroderutslag)
kunna studeras och analyseras. G. antages lagt
genom flygplanets tvär- och längdaxlar, vilka
skära varandra i flygplanets tyngdpunkt. — Jfr
Rollplan och Loopingplan.

Girs, Æ g i d i u s, krönikeförfattare (d. 1639).
under slutet av 1620-talet anställd i rikets kansli
och arkiv, senare sekr. i Svea hovrätt, där han
förordnades till assessor 1635. G. har författat ”De
vera nobilitate libellus, thet är: om san edelheeet
en liten tractat” (1627), en sammanställning och
övers, av litteraturställen om adelskapet, gjord,
som han uppger, på uppdrag av ridderskapet och
adeln, samt efterlämnat två krönikor: ”Konung
Gustaffs I och konung Erichs XIV chrönikor” (tr.
1670) samt ”Konung Johan III:s chrönika” (utg. av
A. A. v. Stiernman, 1745). P.Nm.

Girth [gat>] (eng., eg. gjord, gördel, av fornisl.
gjorth), båts omfång; rät g. el. sträckgirth
mätes med sträckt måttband från reling till
reling under kölen, smyggir th följer båtens
form.

— 715 —

— 716 —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Aug 21 23:03:07 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svupps/2-11/0422.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free