Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gislöv - Gisors - Giss - Gissel - Gisseldjur - Gisselfeld - Gisselskorpioner - Gisseltråd, gissel, flagell - Gisselås - Gissing, George
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GISSING
Gislöv, socken i Skytts hd i Malmöhus län
och församling i Dalköpinge, Gislövs, Bösarps
och Simlinge pastorat i Skytts kontrakt av Lunds
stift, vid kusten ö. om Trelleborg; 13,81 km2,
därav 13,77 land; 770 inv. (1948). G. tillhör den
skoglösa, bördiga slätten med åkern utgörande
90 % av landarealen. Gislövs fiskläge (246
inv. 1946) har hamn med 150 m kaj vid 3 m
djup samt 40 yrkesfiskare (fångstens totalvärde
198,659 kr 1945). Därintill men i Dalköpinge sn
utgrävdes 1936 ruinen av ett 1538 ödelagt
ly-beckskt kapell från den stora sillfisketiden.
Kyrkan av gråsten och tegel med skepp, lägre och
smalare kor samt absid torde ha byggts under
1200-talets förra del; tornet fullbordades först
1824. Vacker sydportal. Valven från 1400-talet
liksom delvis väggarna prydas av välgjorda
målningar från 1400-talets senare del, vilka
fram-tagits och konserverats vid en omfattande
restaurering 1937. Dopfunten av sandsten är ung.
jämnårig med kyrkan. — Namnet innehåller i förra
leden gen. av mansnamnet Gisle, i senare leden
ordet lev, löv, arvegods. Det skrevs 1145 Gisløue
(marca). P.;Er.
Gisors [zizå’r], stad i dep. Eure i n.
Frankrike, vid Epte mitt emellan Paris och Rouen;
5,470 inv. (1936). Textil- och glasindustri.
Slottsruin från äldre medeltiden. Kyrkan, S:t-Gervais,
i gotik och renässans blev till stor del förstörd
under 2:a världskriget.
Giss, ital. sol diesis, fra. sol dièse, eng. g sharp.
mus., den med ett kromatiskt halvtonssteg höjda
tonen g; betecknas med # framför noten g. Giss kan
enharmoniskt förväxlas med ass.
Gissel (besläktat med isl. geirr, spjut, jfr
Gejrs-odd), urspr. käpp, piska, särsk. om ett slags
redskap för bestraffning el. botgöring (se Gissling);
nu vanl. i överförd användning, plågoris, straff. —
Zool., se Gisseltråd, Gisselskorpioner och Bin, sp.
1125.
Gisseldjur, se Flagellater.
Gisselfeld, gods på Själland, 3 km s. om Haslev,
med ett av Danmarks förnämsta renässansslott,
byggt av Peder Oxe strax efter 1500-talets mitt
(restaurerat 1869); slottet har präktiga gavlar och
en framspringande portalbyggnad. Park och
trädgårdar äro bland de förnämsta i Danmark. G. blev
under 1700-talet adligt jungfrustift med årliga un-
Gisselfeld.
derstöd (ej internat)
genom donation av
greve Chr.
Gylden-löve, stamfader för
ätten
Danneskjold-Samsöe, vilken
också i senare tid
upprättat stiftelser vid
G. E.W.
Gisselskorpioner,
PedipaYpi, ordn. av
klassen spindeldjur,
utmärkt därigenom,
att första
extremitetparet har foten
starkt förlängd och
utdragen i ett mångledat gissel — därav namnet.
G. som omfatta 6—7 släkten och ett 40-tal arter,
förekomma huvudsaki. i tropikerna och anses av
infödingarna som synnerligen giftiga. Utom
giftkörteln ha vissa g. ett annat försvarsvapen; de
kunna näml, från analkörtlarna spruta ut en sky
av små vätskedroppar, som lukta starkt myrsyra
och kraftigt irritera den mänskliga huden. G.
förekomma både på slättlandet och i icke alltför
högt belägna bergstrakter samt livnära sig av
insekter, maskar o.d. [H.W.]H.
Gisseltråd, gissel, f 1 a g e 11, kontraktilt, vanl.
långt och täml. grovt utskott från ytan av vissa
celler (jfr Flagell); vanl. finnes endast ett mindre
antal, ofta endast en g. Vid inträdande verksamhet
beskriva g. vanl. en spiralformig rörelse och
tjänstgöra som rörelseorgan el. för att driva omkring
vätska. De förekomma hos urdjuren,
företrädesvis hos gisseldjureh, hos svampdjuren, där de
gisselbärande cellerna (gisselcellerna) bilda ett
i vissa håligheter i djurens inre sammanhängande
epitel, och som regel hos de hanliga könscellerna.
— Jfr Flimmerhår. H.W.
Gisselås, en av Svenska mosskulturföreningen
1921—23 anlagd försöksgård i Hammerdals sn,
Jämtlands län, 323 m ö.h. I samband med
jord-bruksförsöksverksamhetens omorganisation
övertogs G. 1939 av Lantbrukshögsk. och tillhör nu
Statens fasta försöksgårdar. Den är belägen på
den oodlade men krondikade myren Krokdansen.
Arealen uppgår till 100 ha, varav 55 äro odlade.
Största delen av jorden utgöres av en kalk- och
kväverik myrjord, dels skogskärrtorv, dels
brun-moss-starrtorv; torven har ett medeldjup av i,es
m. På gr. av det synnerligen krävande klimatet
är det endast foderproduktion, som kan komma i
fråga. Under den tid försöksgården varit i
verksamhet, ha flera för den norrländska myrodlingen
betydelsefulla resultat vunnits. [OdjEo.
Gissing, George Robert, engelsk författare
(1857—1903). G. är den mest utpräglade
naturalisten i modern engelsk litteratur. Som
londonskild-rare anknyter han till Dickens, som han högt
beundrade, fastän i temperament och livsåskådning
dennes fullständiga motsats. G:s stil är lika
färglös som den miljö han skildrar, och hans storhet
ligger i styrkan och ärligheten i hans uppfattning.
Hans tidigare romaner, ss. ”Demos” (1886), en
studie av socialismens inverkan på arbetarklassen,
och ”The nether world” (1889), med motiv från
fattigkvarteren i Clerkenwell i ö. London, passe-
— 721 —
— 722 —
Gisselskorpionen Telyphonus
cauäatus.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
