Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gjellerup, Karl Adolph - Gjelsvik, Nikolaus - Gjemsö kloster (Gimsöy) - Gjende - Gjentofte - Gjerdman, Olof - Gjers, Giers, släkt - Giers, 1. Nikolaj Karlovitj von - Gjers, 2. John - Gjers, 3. Samuel - Gjerstad, Einar - Gjesdahl, Paul
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GJESDAHL
som betecknar ett återvändande till hans barndoms
kristendom. — G. erhöll 1917 jämte H.
Pontoppi-dan det litterära Nobelpriset. Han dog i Dresden,
där han hade varit bosatt sedan 1892. — Litt.:
”K. G., der Dichter und Denker.Sein Leben in
Selbst-zeugnissen und Briefen” (2 bd, 1921—22). P.Rw.
Gjelsvik, Nikolaus Mathias, norsk jurist och
politiker (1866—1938), jur. dr 1898, prof, i Oslo
1906—36, e.o. assessor i Höyesterett 1901—20 och
från 1928.’ G. utgav bl.a. ”Lærebok i folkerett”,
1 (2 utg. 1936) och ”Norsk tingsrett” (3 utg. 1936).
Radikal till sin läggning och tillika starkt norskt
nationell kastade sig G. med iver in i unionstidens
litterära fejder med Sverige och i Norges inre
språkstrider och var 1903—19 ordf, i Det norske
samlaget (landsmålslaget).
Gjemsö kloster (Gimsöy), norskt
nunnekloster av benediktinorden, anlades nio av Dag
Eilivson på en ö i Skiensälven. Det erhöll med
tiden rika gåvor, sekulariserades 1540; nedbrann
1546-
Gjende, sjö i Jotunheimen, Norge; 984 m ö.h..
17 km2, 146 m djup. G. omgives på alla sidoi av
höga, tvärbranta bergväggar. Avrinner genom
Sjoa till Gudbrandsdalslågen. Jfr Bessvatn.
Gjentofte, se Gentofte.
Gjerdman, Olof Henrik, språkman (f. 2%
1883), fil. dr och doc. 1918, lärov.-adjunkt 1929,
univ.-lektor i svenska 1935—48, allt i Uppsala.
G. är en subtil fonetiker, som bl.a. självständigt
iakttagit och beskrivit fenomen av liknande art
som de, som ligga till grund för E. Sievers’
”klanganalys”. Mot denna står G. kritisk. Bland
hans skrifter märkas f.ö. ”Studier över de
sörmländska stadsmålens kvalitativa ljudlära”, 1—2
(1918—27), ”Om klangförändringar i vår röst
och deras
framkallande genom
sinnesförnimmelser och texter”
(i ”Språk och stil”, 20,
1920), den
sagohisto-riska undersökningen
”Hon som var värre
än den onde” (i ”Saga
och sed”, 1941) samt
ett flertal studier över
zigenar-, tattar- och
förbrytarspråk i
Sverige. G. är alltjämt
verksam som lärare i
fonetik vid Uppsala
univ. [E.No.]L.
Gjers, G i e r s, släkt, av vilken flera medl.
under 1600-talets senare hälft voro bosatta i
Göteborg, fortlevande i Sverige, England och
Ryssland. — Litt.: G. Asplund, ”Släkten G. från
Göteborg” (1943).
1) Nikolaj Karlovitj von Giers
[gi’rs], rysk diplomat och statsman (1820—95),
fick rysk uppfostran och gick i diplomattjänst,
var 1839—69 minister i Persien, 1869—72 i
Schweiz och 1872—75 i Stockholm. 1875
kallades G., som genom giftermål var nära befryndad
med utrikesminister Gortjakov, till S:t
Petersburg som dennes närmaste medhjälpare och
chef för utrikesministeriets asiatiska avd. Efter
hand som Gortjakovs hälsa blev alltmer
vack
lande, blev G. ledaren av den ryska
utrikespolitiken; från 1880 var han tf. utrikesminister,
från 1882 utrikesminister. Han var en övertygad
anhängare av en moderat och tyskorienterad
politik men motarbetades av vissa kolleger och
av panslavisterna. Han lyckades 1884 trots hårt
motstånd genomdriva, att Ryssland förnyade
tre-kejsarförbundet, men förmådde icke hindra den
ryska politikens orientering mot Frankrike, som
följde o. 1890. Till 1894 års militärallians med
Frankrike var han bestämd motståndare men
mäktade ej hindra densamma. De sista åren var
över huvud hans inflytande i avtagande, delvis
beroende på sjukdom, men han kvarstod som
utrikesminister till sin död. B.
2) Carl Johan (John) G., svensk metallurg,
uppfinnare (1830—98), utbildades i Sverige till
ingenjör och utvandrade 1851 till England, där
han 1854—70 konstruerade och byggde ett flertal
masugnsanläggningar, vid vilka många
nykonstruktioner infördes. 1870 grundade G. en firma, Giers,
Mills & Co., som byggde Ayresome Ironworks i
Middlesbrough, en mönsteranläggning för sin tid.
Hans viktigaste uppfinning var den s.k.
varmgropen för värmning av göt före valsning. Vidare må
nämnas G:s varmapparat för hyttor. Han erhöll
1894 den förnämliga Bessemermedaljen. L.Vr.
3) S a m u e 1 G., den föreg:s halvbror, ingenjör
(1840—1900), genomgick Chalmerska slöjdskolan i
Göteborg och verkade sedan som konstruktör vid
järnverk. Efter praktik i USA och England
grundade G. 1876 tills, med svågern L. Qvist
konstruk-tionsfirman Qvist & Gjers i Arboga, som spec.
blev känd för sina turbinkonstruktioner.
Gjerstad, Erik Paul Einar, arkeolog (f. 3O/io
1897), fil. dr och doc. i Uppsala 1926,
föreståndare för Svenska inst.
i Rom 1935—40, prof,
i klassisk fornkunskap
och antikens historia
vid Lunds univ. 1939.
G. deltog som
assistent i de svenska
utgrävningarna i Asine
1922 och inriktade
därefter sitt intresse på
utforskandet av
Cyperns förhistoria
(”Studies on prehistoric
Cyprus”, 1926). 1927—
31 ledde han de stora
svenska
utgrävningar
na på denna ö, vilkas resultat han
publicerat i det monumentala verket ”The
Swe-dish Cyprus expedition” (4 bd, 1934—48) samt
ett stort antal kortare avh. Efter 1935 har G.
i allt större utsträckning ägnat sig åt romerska
arkeologiska problem, särsk. Forum-områdets
historia (”11 Comizio Romano dell’ etä repubblicana”
i ”Opuscula archaeologica”, 2, ”Skrifter utg. av
Svenska inst. i Rom”, 5, 1941). Bland G:s skrifter
må även nämnas den populära ”Sekler och dagar.
Med svenskarna på Cypern 1927—31” (1933). K.H.
Gjesdahl, Paul Dessen, norsk författare (f.
1893), cand. mag. 1919, medarbetare i
”Dagbladet” 1919—30, i ”Tidens tegn” (1930—37), i
”Ar-beiderbladet” sedan 1937. G., som främst
syss
— 729 —
— 730 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
