Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gjutning - Gjutskänk - Gjutstål - Gjöa - Gjöe - Gjöholm - Gjölbaschi - Gjöres, Axel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GJÖRES
blylegeringar (lagermetaller). Alla dessa metaller
och legeringar ha väsentligt lägre smältpunkt än
järn och ställa därför ur eldfasthetssynpunkt lägre
krav på smältugnarna och formmaterialet.
Smältningen försvåras dock därav, att flertalet av dessa
metaller lätt oxideras vid beröring med luften
samt ha benägenhet att i sig upplösa gaser, vilka
ånyo avskiljas vid stelnandet och göra godset
blåsigt och otätt. För att undvika oxidation
täckes metallbadet vid smältningen med ett lager
av träkol e.d. och tillsättas desoxidationsmedel.
Upplösningen av gaser ökas hastigt med stigande
temp., och man undviker därför all onödig
överhettning av metallen. Man söker förhindra
uppkomst av segringar i legeringarna, varmed
avses utskiljning och ojämn fördelning av
lege-ringsbeståndsdelarna i olika delar av smältan och
det färdiga gjutstycket. Särsk. i legeringar med
tenn äro segringar svåra att undvika. För
smältningen användes flamugn, degel el. elektrisk ugn.
Metallgjutgods har en mycket vidsträckt
användning för delar till apparater och maskiner,
propellrar, lager, armatur för vatten och ånga och
allehanda smärre föremål.
Speciella gjutningsmetoder.
Förutom ovan beskrivna g.-förfarande, där det smälta
materialet genom sin egen tyngd utfyller
formen och får stelna i denna utan vidare åtgärder,
finnas en rad speciella metoder, bland vilka må
nämnas följ. Vid pressgjutning bringas
den smälta metallen genom tryck i en
pressgjut-maskin att noggrant utfylla den av kolstål el.
legerat stål utförda gjutformen. Trycket kan
anbringas direkt i formen med en kolv, men vanl.
inpressas metallen i formen under högt tryck
genom ett munstycke, som är anslutet till en
presscylinder med kolv, ant. friliggande el. nedsänkt
i behållaren för den smälta metallen. För mera
svårsmälta legeringar, ss. brons och mässing,
användes vanl. en friliggande presscylinder, s.k.
kallkammarmaskin. Press-g. kräver en rätt
omfattande apparatur och är lönande endast vid
massfabrikation. Metoden ger gjutstycken med
mycket noggranna dimensioner, som i regel ej
behöva bearbetas efter g. Den lämpar sig bäst
Fig. 6. Pneumatisk skak- och vändformmaskin med
modelldragning.
Fig. 7. Stora skeppet i handformsgjuteriet i
Götaverken.
för lättsmälta metaller, ss. bly-, tenn-, zink-,
aluminium- och magnesiumlegeringar. Vid c e n t r
i-fugalgjutning, som med fördel användes
för tillverkning av cylindriska och ringformiga
föremål, ss. valsar, kugghjulskransar och rör,
sker g. i en hastigt roterande form. Den smälta
metallen slungas genom rotationen mot formens
väggar och stelnar hastigt med finkornig struktur.
Centrifugalkraften kan även utnyttjas vid press-g.,
varvid man talar om centrifugal press-g. [I.S.]E.O.L.
Gjutskänk, se Gjutning, sp. 737.
Gjutstål, materialet i ett stålgjutgodsstycke. Se
Gjutning, sp. 740.
Gjöa, det fartyg, varmed R. Amundsen
genomförde Nordvästpassagen; finnes nu i Golden Gate
Park i San Francisco.
Gjöe, dansk adlig ätt, se Göye.
Gjöholm, egendom, se Göholm.
Gjölbaschi, by i Lykien, se Gölba$i.
Gjöres, Axel, kooperatör, ämbetsman (f. n/n
1889). Urspr. järnarbetare genomgick G. 1908—09
Brunnsviks folkhögsk. och blev därefter
butiksbiträde. 1913 knöts han till Kooperativa förbundet,
där han innehaft flera
ledande poster, bl.a.
som red. för
”Konsumentbladet” 1918—33
och som sekr. och
chef för
organisations-avd. 1926—38. Sistn.
år blev G. generaldir.
och chef för
Kommerskollegium, var
1940—41 ordf, i
Statens priskontrollnämnd
och 1941—47 statsråd
och chef för
Folkhus-hållningsdep. 1947—48
— 741 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
