Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Glacifluviala bildningar - Glacigen - Glaciologi - Glacis - Glaciär
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GLACIGEN
strömmen innanför. Med konst har denna ibland
ytterligare ökats genom inledande av flod- el.
sjövatten i åsryggen. Grundvattnet uttages lätt vid
genomborrning av lermanteln och går ofta i dagen
vid dess övre kant som rikligt flödande källor.
Genom den i rullstensgruset uppkomna naturliga
filtreringen erhåller vattnet därjämte en ovanlig
renhet. Det utgör Sveriges största och mest
utnyttjade tillgång på naturligt förstklassiskt
hushålls-vatten. För tekniskt bruk, ss. till byggnads- och
vägarbeten, exploateras det finare rullstensgruset
i stor utsträckning. Redan i äldre tider ägde särsk.
rullstensåsarna, såsom den lättast framkomliga
terrängen, stor betydelse som trafikleder, ett
förhållande, som ofta alltjämt kan spåras i dragningen
av det nutida landsvägs- och järnvägsnätet. —
Även i äldre geologiska formationer, t.ex. de
per-mo-karboniska, uppkomna under glaciala
klimatförhållanden, utgöra g. — i detta fall hårdnade till
sandstenar och konglomerat — jämte
erosions-företeelser ett viktigt inslag. G.Fn.
Glacigen [-je’n] (till lat. glac’ies, is, och grek.
gen’os, härkomst), bildad av landis.
Glaciologi’ (till lat. glac’ies, is, och grek. log’os,
lära), vetenskapen om glaciärer*.
Glacis [fra. utt. -si’, sv. -si’s] (fra., svag
sluttning). i) Krigsv., se Fältvall.
2) Sjökrigsv., skydd kring öppningar i ett
pansardäck, avseende att avleda projektiler el. splint
från dessa öppningar. G. utgjordes förr av en
sluttande höjning av själva däcket men utföres
numera vanl. som en gjutstålram med sned
övergång mellan en vertikal karm och däcket.
3) Vägbyggn., en någorlunda plan stenbeklädnad
på branta bank- och vägslänter.
Glaciä’r (av fra. glacier, ytterst av lat. glac’ies, is;
ty. Gletscher-, no. bre-, nyisl. jökull-, i sv. även j
ö-k e 1). Inom områden, som ligga över snögränsen,
faller det mera snö, än det bortsmälter. Snön
hopar sig år från år, packas samman och övergår
i en kompakt, kornig snöis, f i r n. Dessa
isbildningar kallas i mots. till sjö- och havsis för
landis. När landisen nått en viss mäktighet, ge
bottenlagren vika för trycket och ombildas till en
plastisk massa, som försätter hela ismassan i en
långsamt glidande rörelse i markens lutningsriktning.
Dylika i rörelse stadda landisar kallas g.,
oberoende av form och storlek. — G. bestå dels av ett
ackumulations- (samlings-, f i r n-, n ä
r-el. tillväxt-) område, dels av ett
avsmält-nings- (tär-) område el. glaciärtunga.
De inom ackumulationsområdet anhopade
ismassorna glida i form av istungor el. isströmmar utför
bergssluttningarna el. dalarna ned över
snögränsen, nedanför vilken avsmältningen el.
ablatio-n e n är större än nederbördén i fast form.
Avsmältningen tilltar mot isranden och g:s nedre del. G:s
nedre gräns ligger, där avsmältningen (ibland mer
än 2,000 m under snögränsen) blir lika stor som
istillförseln uppifrån. Om g. mynnar i havet,
bestämmes israndens läge genom bildning av isberg.
Gränsen mellan ackumulationsområdet och
av-smältningsområdet kallas f i r n 1 i n j e el. f i r
n-gräns, vars höj dläge betingas av förhållandet
mellan ackumulationens och ablationens storlek,
d.v.s. nederbördsmängden under vintern, temp.,
solstrålning, vindhastighet och luftfuktighet under
sommaren. Den bestämmer g:s allmänna
höjdlä-ge och sjunker i stort sett från ekvatorn mot
polerna (Kilima-ndjaro c:a 5,300, Vitön c:a 100 m
ö.h.) och stiger från kusten mot inlandet (i Norge
på 62° n.br. från 1,200 till 2,200 m ö.h.), men f.ö.
varierar den mycket efter de lokala förhållandena
(jfr Snögräns).
Med avseende på form och utbildning uppvisa
g. en mängd olika typer, avhängiga av topografi
och g:s hushållning, d.v.s. nederbörds- och
ab-lationsförhållanden. De viktigaste äro: g. av
alpin typ el. dalglaciärer, som
förekomma inom bergstrakter med starkt utbildade
ytfor-mer, t.ex. Alperna. Dominerande isfria
bergshöjder omgiva de olika firnbäckenen, från vilka långa,
smala och merendels konvexa glaciärtungor
skjuta långt ned i dalarna, ofta ned i bebyggda
områden. Varje g. är en hydrografisk enhet. Endast
sällan utsänder ett firnbäcken två istungor åt
motsatt håll; det förekommer inom Alperna endast
vid Hochjoch i ötztalalperna och i större skala i
Alaska samt i patagonska Anderna. Däremot är
det icke sällsynt, att flera glaciärtungor flyta
samman och förena sig till en (t.ex. Aletschgletscher).
Utfyller g. endast en fördjupning (nisch, cirkus
el. kar, bildad delvis genom dess egen eroderande
verksamhet), och saknar tydlig istunga, kallas den
nischglaciär. Täcker istungan endast övre
delen av el. ”hänger” den på dalsidan, talar man
om hängglaciär. I trakter med mycket
kyliga somrar och riklig nederbörd nå dalglaciärerna
ned till havet, t.ex. i sydligaste Sydamerika och
Alaska. Utbreder sig mellan bergsfoten och havet
i dylika trakter en slätt, kunna flera dalglaciärer
förena sig och breda ut sig till stora, nästan
horisontella isfält. Sådana g. kallas p i e d m o n t- el.
förlandsglaciärer el. g. av Alask a-typ.
Det mest bekanta ex. härpå är Malaspinaglaciären
i Alaska. Dalglaciärer finnas också i polartrakterna
vid icke allt för starkt nedisade, av dalar djupt
sönderskurna kuster, t.ex. längs stora delar av
Grönlands och Spetsbergens kuster. De bilda här
avlopp för de vida isfälten, som då motsvara
firnbäckenen inom bergstrakterna. I vissa
polartrakter, t.ex. Spetsbergen, Syd-Shetlandsöarna,
Gra-hams land, täcker isen terrängformerna, som
emellertid tydligt framträda under och genom isen.
Sammanhängande isfria bergshöjder el. -kammar
skilja ej de olika g. från varandra, utan dessa flyta
på både högre och lägre nivåer samman till stora
Piedmontglaciär. Malaspinaglaciären, Alaska.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
