Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Glas - Glastillverkning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GLAS
Fig. 5. Rekuperativ degelugn enl. Hermansen.
Gengasen från den vedeldade halvgasgeneratorn (C) kommer
upp i den centrala brännaren (B) mitt i ugnen, där den
blandas med sekundärluft, som förvärmts i rekuperatorerna (E).
Sekundärluftsintagen synas vid (H). Flamman slår upp mot
valvet och sprides över deglarna (A). Avgaserna gå ut genom
avgaskanalerna (D) i de s.k. pelarstenarna (F) i ugnens
yttersidor. De förenas i den under ugnsgolvet liggande
ringkanalen, ledas ned i rekuperatorerna, där de förvärma luften och
släppas ut i skorstenskanalen (G).
pan, som gjordes vid vår tideräknings början av
fenicierna, kunde man tillgodogöra sig
glasmassans alla egenskaper, i första hand dess plasticitet.
G. var dock länge blott en lyxartikel, även om
man redan i Pompeji hade små plattor av g.
som fönster*. Belysande för g:s ställning vid
denna tid är, att en romersk kejsare under 3æ
årh. på gr. av den rikliga förekomsten av
glasföremål föredrog kärl av guld. Först under de
sista årh. har g. småningom vunnit sin nuv.
rang-ställnirig som ett hart när oundgängligt material
för allehanda husgeråd, för husbyggnadskonsten
och för vetenskapliga ändamål, och på grund
härav har glastillverkningen utvecklat sig till en av
våra viktigaste industrigrenar.
I Sverige var g. känt redan under första
årh. e.Kr., men först 1535 började två till
Stockholm inkallade italienare göra g. inom landet.
Vasakungarna och deras stormän byggde senare
flera bruk, spec. kring Mälaren. Det mest kända
av dessa var det 1676 grundade Kungsholms
glasbruk, från vilket ännu många vackra pjäser
finnas bevarade. Småningom kommo bruken att
förläggas till skogrika bygder på gr. av den stora
Fig. 6. Påfyllning av glasmäng.
Fig. 7. Regenerativ glasvanna.
A insmältningszon, B luttringszon, C arbetsvanna, D
mäng-inläggning, E brännare, F uttag för ”droppmatning”, R
regeneratorer.
bränsleåtgången vid glassmältningen. Detta är
alltså huvudförklaringen till att så många
glasbruk placerats i s.ö. Småland. F.n. äro ett 50-tal
glasbruk i gång i Sverige (se fig. 2), varav dock
de flesta utgöras av små enheter med en
hantverksmässigt driven tillverkning av huvudsaki.
prydnadsglas, servisglas och diverse emballageglas
(”småglas”). Det svenska servis- och
prydnads-glaset har ett mycket gott namn på den
internationella marknaden (Orrefors, Kosta,
Ström-bergshyttan, Gullaskruf m.fl.). Detta
sammanhänger med den förnämliga produktion av
konstnärligt högtstående kvalitetsglas, som möjliggjorts
genom en skicklig arbetarstam och goda
konstnärer (se nedan sp. 795). — Även maskinell
tillverkning av g. förekommer i Sverige, t.ex. vid
det moderna, helautomatiskt drivna Surte glasbruk
(emballageglas). Helautomatisk
fönsterglastillverkning bedrives vid två större fabriker, näml.
Oxelösund och Emmaboda. Vid den sistn.
förekommer elektrisk smältning i stor skala. I
tab. 3 lämnas vissa siffror för den svenska
glasproduktionen 1946.
Framställning vid bruken
(glashyttorna) sker i följ, etapper: mängberedning,
smältning, bearbetning, kylning och ev. efterbehandling
(dekorering o.s.v.).
Vid mängberedningen uppvägas de
finkorniga råvarorna i lämpliga proportioner och
blandas för hand el. i mekaniska blandare.
Rå-varublandningen benämnes glasmängen, och
blandningsavd. kallas mängkammaren el.
mäng-huset.
Smältningen kan ske i två olika
ugns-typer: degelugnar el. vannaugnar. Vid smält-
— 781 —
— 782 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
