Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Glyceria - Glyceridae - Glycerider - Glycerin - Glycerinbad - Glycerinborsyra - Glycerindinitrat - Glycerinfosforsyra - Glyceringelatin - Glycerinjäsning - Glycerinklorhydrindinitrat, dinitroklorhydrin - Glycerinsåpa - Glycerintrinitrat, glycerylnitrat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GLYCERIDAE
gen vippa, flerblommiga, täml. stora småax och
skärmfjäll utan borst. Frukten är glatt, fri och
lossnar lätt vid mognaden. I Sverige
förekomma 5 arter, däribland G. flu’itans,
mannagräs, med flytande blad och ända till 50 cm lång,
smal, hopdragen vippa, och G. maxima (G.
aqua’-tica), jättegröe, kasevia, ett ända till 2 m
högt gräs med fingertjockt strå och utbredd,
pyramidlik vippa. Båda arterna utgöra värdefulla
fodergräs. Frukterna av G. fluitans och G. plica’ta
lämna äkta mannagryn*. Jfr Narvgräs 1) och
Puccinellia. G.
Glycer’idae, fam. av gruppen Erran’tia bland
borstmaskarna. Kroppen är nästan cylindrisk, med
en lång huvudflik, som bär 4 antenn- och
palp-liknande bildningar, snabeln lång, oftast försedd
med 4 käkar, med vilken den borrar sig in i
havsbottnen. Hit hör bl.a. släkten Glyc’era, varav flera
arter förekomma vid Sveriges västkust.
Glyceri’der, kem., glycerinets estrar. I naturen
förekommer glycerin i form av g. De animaliska
och vegetabiliska fetterna äro blandningar av de
högre fettsyrornas och oljesyrornas triglycerider
(se Fetter). Genom alkalier förtvålas g., varvid
glycerin och fettsyrans alkalisalt bildas, ex.
stearin-syrans g.: C3H5(OC17H35CO)3 + 3NaOH =
= C3H5(OH)3 + 3C17H35 • COONa.
Glyceri’n (av» grek, glykeros’, söt), CH2OH •
CHOH • CH2OH, förefinnes i naturen i stora
mängder bundet vid fettsyror i fett och oljor och
fram-ställes härur genom förtvålning av fettet el. genom
dess behandling med koncentrerad svavelsyra* el.
överhettad vattenånga. G. erhålles därför som
biprodukt vid tvål- och stearinsyreframställning. Ur
det därvid bildade s.k. g.-vattnet erhålles g. ren
genom indunstning och avfärgning med djurkol.
För ytterligare rening underkastas den destillation
i vakuum. G. erhålles även vid inverkan på fett av
ett ferment, lipas, som finnes i Pfcinw^-växtens
frön. Under i:a världskriget med dess stora
fett-brist utexperimenterades i Tyskland metoder för
framställning av g. genom jäsning av
sockerlösningar (se Glycerinjäsning), metoder, som dock
under normala förhållanden icke kunna ersätta
fett-klyvningen. I små mängder bildas g. även vid
vanlig alkoholjäsning. — Då, särsk. i krigstider,
de g.-mängder, som erhållas från fettindustrien,
icke räcka till för att täcka sprängämnesindustriens
behov av g., tillverkas det numera även syntetiskt.
Man utgår från propylen, ett omättat kolväte, som
bildas bl.a. vid raffinering och krackning av
bergolja. Syntesen går över följ, mellanstadier:
pro-pvlen, CH, = CH ■ CH3, klorering till allylklorid,
CH2=CH-CH2C1, hydrolys till allylalkohol, CH,=
CH • CHoOH, överföring till klorhydrinen CH,OH •
CHC1 • CH,OH, hydrolys till g., CH2OH • CHOH
• CH2OH. I USA lär den syntetiska g. trots denna
icke så enkla framställning kunna konkurrera med
fettspaltnings-g. — G. upptäcktes 1785 av Scheele.
Dess natur och egenskaper studerades sedan
närmare av Chevreul, Pelouze, Berthelot och Wurz.
G. är en vattenklar, oljig, sött smakande vätska,
starkt hygroskopisk och i alla förhållanden
bland-bar med vatten. Spec. v. 1,265; kokp. 2900. Den
stelnar vid —400 och bildar då vattenklara
kristaller, som smälta först vid 170. Som trevärdig
alkohol kan g. bilda mono-, di- och triestrar. Dess
halogenestrar, s.k. klorhydriner, bromhydriner, ha
teknisk användning. Diklorhydrinerna ge vid
behandling med alkali epiklorhydriner med
sammansättningen CH2C1 ■ CH— CHo. G. har sin största
tekniska användning inom sprängämnesindustrien
för framställning av nitro-g. och dynamit. Här har
den dock på sista tiden börjat utträngas av glykol
för framställning av frostsäker dynamit. En annan
stor förbrukare av g. är cellofanindustrien.
Viskos-folie, som användes till förpackning av livsmedel
och njutningsmedel, måste innehålla en viss mängd
g. som mjukningsmedel, vilket ökar foliens
elasti-citet och hållfasthet. Stora mängder g. förbrukas
även för framställning av konstmassor. På gr. av
sin söta smak och sin konserveringsförmåga
tillsättes den ofta närings- och njutningsmedel. I
farmacien och kosmetiken användes g. vid
beredning av salvor och pastor och i utspädd form för
behandling av ömtålig hud. G. användes som
tryck- och bromsvätska i hydrauliska pressar och
i rekylinrättningar på art.-pjäser, för framställning
av stämpelfärger, kopiebläck m.m. samt för flera
plastiska massor. Slutl. användes den även inom
textilindustrien för appretur. I USA konsumeras
årl. 15,000 t g. till framställning av dynamit, 10,000
t till cellofan och 20,000 t till alkydhartser. [Lj.]El.
Glycerinbad. 1) Värmekälla för destillationer
o.a. kemiska operationer, vilka behöva högre temp.
än vattnets kokpunkt. — 2) Blandning av glycerin
och karbolsyra; användes till tvättning av djur
mot skabb och ohyra.
Glycerinborsyra, (CH2OH-CHOH-CH2-O)2-B-OH,
bildas vid tillsats av glycerin till en lösning
av borsyra i vatten. G. förhåller sig som en
stark enbasisk syra, i mots. till borsyra, som
är en av de svagaste oorganiska syrorna. På
grund härav hydrolyseras borsyrans salter, varför
borsyran icke kan bestämmas på titrimetrisk väg.
Detta lyckas dock efter tillsats av glycerin i
överskott, varvid g. bildas, som kan titreras med
natronlut och fenolftalein som indikator, varvid
1 mol borsyra förbrukar 1 mol natronlut. El.
Glycerindinitrat, kem., se Dinitroglycerin.
Glycerinfosforsyra är en ester mellan glycerin och
fosforsyra. G. är en tvåbasisk syra, som ingår som
beståndsdel i de båda fosfatiderna lecitin och kefalin.
Glyceringelatin, en lösning av vit gelatin i
glycerin, vilken användes som inneslutningsmedel för
mikroskopiska preparat.
Glycerinjäsning. Vid alkoholjäsningen uppstå
normalt små mängder glycerin. Det lyckades C.
Neuberg att genom vissa tillsatser till de jäsande
sockerlösningarna så förändra betingelserna för
jästsvamparnas verksamhet, att en avsevärd del av
det förjästa sockret omvandlades i glycerin. Detta
förfaringssätt fick en vidsträckt praktisk
användning i Tyskland under i:a världskriget, då
fett-bristen hotade att omöjliggöra
ammunitionsindu-striens förseende med den nödvändiga mängden
glycerin. Hbg.
Glycerinklorhydrindinitrat,
dinitroklorhy-drin, kem., se Klorhydriner.
Glycerinsåpa, se Såpa.
Glycerintrinitrat, g 1 y c e r y 1 n i t r a t, kem., se
Nitroglycerin.
— 847 —
— 848 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
