Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Glycid - Glycin - Glycine - Glück, Hugo - Glücksburg - Glückstadt - Glückstadt, 1. Isak - Glückstadt, 2. Emil - Glycyphagus - Glycyphyllus - Glycyrrhiza - Glykob - Glykogen, djurstärkelse - Glykokoll, glycin, aminoättiksyra - Glykokollsyra, glykochollsyra - Glykol
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GLYKOL
Glyci’d. i) G., e p i h y d r i n a 1 k o h o 1, ett
CH CH OH som visar såväl
q 2 etylenoxidens som etanolens
egenskaper, kokp. 162°. — 2) G.
har även föreslagits som
internationellt namn för kolhydrater, men förslaget
har vunnit föga anklang.
Glyci’n. 1) Kem., aminoättiksyra, se
Glykokoll.
2) G., paraoxyfenylglycin, fotografisk
framkallningssubstans, svårlöslig i vatten, lättlöslig
i sulfit- el. alkalilösning. G. framkallar långsamt
men klart; det användes för ståndframkallning av
negativ och varmtonframkallning av gasljuspapper.
Glyci’ne, namn på 2 släkten av fam. ärtväxter:
1) se Blåregn, 2) se Sojabönsläktet.
Glück, Christian Maximilian Hugo, tysk
botanist (1868—1940), e.o. prof, i Heidelberg 1904,
gjorde kulturförsök med vattenväxter, utgav
”Bio-logische und morphologische Untersuchungen
über Wasser- und Sumpfgewächse” (4 bd, 1905—
24), ”Blatt- und blütenmorphologische Studien”
(1919) och ”Pteridophyten und Phanerogame.n
des Süsswassers” (i A. Pascher, ”Die
Süsswasser-flora Mitteleuropas”, 15, 1936) samt arbeten över
bl.a. kalkfloran, lavarnas spermogonier och
mo-nokotyledonernas systematiska ställning. A.Hr.
Glücksburg [glyk’sborg], två sidogrenar av det
danska kungahuset Oldenburg (se d.o., släkttavla),
uppkallade efter slottet Glücksburg nära
Flens-burg. Båda härstamma från Kristian III:s son
hertig Hans d.y. Den äldre linjen härstammade
från Hans d.y:s son Filip (d. 1663), som vid faderns
död 1622 ärvde slottet Glücksburg, den utdog 1779.
Den yngre linjen hette urspr. Beck efter slottet
Beck i Westfalen, vilket 1646 förvärvades av Hans
d.y:s sonson August Filip (d. 1675). Till denna
linje hörde Vilhelm (1785—1831), som 1825 av
sin svåger Fredrik VI erhöll slottet Glücksburg
jämte hertigtitel; linjen kallades därefter
Slesvig-Holstein-Sönderborg-Glücksburg. En av Vilhelms
söner med Caroline av Hessen-Kassel, Kristian,
äktade 1842 Louise av Hessen-Kassel, till vars
förmån huset Hessen avstod sina arvsanspråk på
Danmark. Louise överlät denna sin rätt på sin make,
vilket godkändes av stormakterna och
Sverige-Norge i Londontraktaten 1852. Prins Kristian blev
så 1853 presumtiv tronföljare och besteg 1863
tronen som Kristian IX av Danmark. Utom det nuv.
danska kungahuset höra även de grekiska och
norska konungahusen till ätten G. A.O.;B.
Glückstadt [glylFftat], stad i
Schleswig-Hol-stein, på h. stranden av Elbe, nära mynningen;
6,839 inv. (1933). G. anlades 1616 av Kristian
IV för att uppta tävlan med Hamburg; det
befästes 1620 och blev snart en av den danska
monarkiens starkaste fästningar. Tidvis uppbar
Danmark här en ganska indräktig flodtull. G.
belägrades förgäves av de kejserliga 1627 och
1628 samt motstod även Torstensons anfall. 5/i
1814 intogs det av de mot Napoleon förbundna
makterna, och dess befästningsverk slopades. —
Staden har fiske, järnvägsverkstäder,
pappers-och skotillverkning. P.;P.S.
Glückstadt [glyk’stat]. 1) Isak Moses Hartvig
G., dansk finansman (1839—1910), blev 1872 ledare
för Landmandsbanken, som trätt i verksamhet s.å.
Slottet Glücksburg.
Banken utvecklades på ett för skandinaviska
förhållanden enastående sätt, och tack vare G:s skickliga
ledning övervanns krisen 1908—10. Vid skapandet av
Köpenhamns frihamn och Det östasiatiske
Kom-pagni tog G. verksam del (jfr Andersen, H. N.,
sp. 956).
2) Emil Rafael G., den föreg:s son,
finansman (1875—1923), övertog efter fadern 1910
ledningen av Landmandsbanken, vars utveckling till
en början blev ännu mera forcerad. Alltför
vidlyftiga spekulationer under krigsåren undergrävde
emellertid ställningen, och när banken störtade
samman 1922, blev G. följ, år häktad men avled,
innan rättegången avslutats.
Glycyph’agus [-f-], kvalstersläkte, se
Huskvals-ter.
GlycyphylFus, -a, -um [-f-] (till grek, glykys’, söt,
och fyllon, blad), artnamn på växter med sött
smakande blad.
Glycyrrhiz’a, se Lakritsrot.
Glykob [-å’b], bot., se Halob.
Glykogen [-je’n] (till grek, glykys’, söt, och
gen’os, härkomst), d j u r s t ä r k e 1 s e, ett
stärkelsen närstående kolhydfat, således en
polysacka-rid, bildad av druvsocker. Från stärkelse skiljer
det sig därigenom, att det löser sig i vatten till
en opaliserande vätska, att det färgas vinrött av
jod samt genom sin motståndskraft mot alkali.
G. finnes i största mängd i levern samt i
musklerna. Om g:s fysiologiska betydelse se
Kolhydratomsättning.
Glykokoll [-åll’] (till grek, glykys’, söt, och kolla,
lim), CH2(NH2) • COOH, glycin,
aminoättiksyra, är en i äggviteämnen ofta förekommande
aminosyra. Den smakar sött och kan i stor mängd
framställas ur lim, varför den även kallats 1 i
m-socker.
Glykokollsyra (till grek.
glykys’, söt, och chole’,
galla), gl y ko c h o 11 sy r a,
se Galla.
Glykol J-å’l] (av grek, glykys’, söt), CH»OH •
CH2OH, färglös, sirapsliknande vätska med söt
smak, spec. v. 1,115, smältpunkt —17^4, kokpunkt
1970, framställes i stor skala ur etylen. G. har stor
teknisk användning dels i sprängämnesindustrien,
där den särsk. för framställning av
frostsä-ker dynamit ersatt glycerin, dels som en utmärkt
kylarvätska för bilar, samt dels därigenom, att
flera av dess derivat, estrar och etrar, visat sig
COOH
CH2NH • C24H39O4
— 849 —
— 850 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
