Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Glykol - Glykolklorhydrin - Glykolsyra, oxiättiksyra - Glykolys - Glykon - Glykoné - Glykonsyra - Glykoproteider - Glykos - Glykosamin - Glykosazon - Glykosidaser - Glykosider - Glykosuri - Glykotannoider, glukotannoider - Glykuronsyra - Glyn, Elinor - Glyndebourne Opera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GLYKOLKLORHYDRIN
vara utmärkta lösningsmedel med användning
inom lack- och fernissindustrien. Lj.
Glykolklorhydrin, kem., se Etylenklorhydrin.
Glykolsyra, oxiättiksyra, CH,(OH) • COOH,
framställes genom kokning av klorättiksyra med
kalk el. genom elektrolytisk reduktion av
oxalsyra. G. bildar i vatten lättlösliga, färglösa
kristaller med smältpunkt 8o°. G. användes i
textil-färgeriet som bets och för fixering av färgerna,
i livsmedelsindustrien som ersättningsmedel för
citron- och vinsyra. Estrar av g. användas i
parfymindustrien som fixermedel och i lackindustrien
som lösningsmedel. Natriumsaltet av g:s
cellulosaderivat (cellulosaglykolat) tillverkas i Sverige
som klister- och appreturmedel under olika
beteckningar, ss. cellufix och majol. El.
Glykoly’s (till grek, glykys’, söt, och ly’ein,
upplösa), den enzymatiska nedbrytningen av glykos
till mjölksyra. Denna form av kolhydratspaltning
förekommer i de flesta fall endast om cellerna lida
brist på syrgas, s.k. anaerob g. I annat fall
ned-brytes glykosmolekylen till kolsyra och vatten.
Vissa celler sakna emellertid förmågan att även
vid riklig tillgång på syre åstadkomma en
fullständig oxidation av glykosmolekylen; sådana
celler sägas uppvisa aerob g.
Glyk’on, grekisk bildhuggare, sannolikt verksam
i Rom under i:a årh. e.Kr.; man känner hans
namn genom inskrift på den Farnesiske Herakles*.
Glykoné (lat. metrum glycone’um), ett enl. antik
tradition efter den alexandrinske diktaren Glykon
uppkallat versmått; grundschema: ,
Glykonsyra [-å’n-], dets. som glukonsyra*.
Glykoproteider kallas sådana sammansatta
äggviteämnen, vilka som närmaste
sönderdelningspro-dukter ge å ena sidan enkel äggvita och å den
andra ett kolhydrat el. en kolhydrathaltig
svavel-syreförening. Hit räknas de äkta mucinerna el.
slemäggvitorna, s.k. mukoider, samt
kondropro-teiderna. Den senare gruppen ger vid sönderdelning
kondroitinsvavelsyra, som innehåller aminosockret
kondrosamin. Mucinerna ge vid hydrolys direkt
glykosamin.
Glykos [-å’s] (av grek, glykys’, söt), se
Druvsocker.
Glykosamin, ett kvävehaltigt kolhydrat,
bestående av druvsocker, i vilket en alkoholgrupp
ersatts med aminogrupp. G. har basiska egenskaper
och förekommer som polysackarid i kitin samt i
vissa äggviteämnen.
Glykosazon [-så’n], kem., glykosens osazon*.
Glykosida’ser, enzym*, vilka klyva glykosider i
deras beståndsdelar.
Glykosi’der äro ämnen, vilka bestå av
druvsocker, mera sällan av andra sockerarter, ss. galaktos,
ramnos och disackarider, i förening med andra
organiska ämnen, vanl. tillhörande den aromatiska
serien. G. kunna uppdelas i två huvudgrupper,
a-g 1 y k o s i d e r och 0-g 1 y k o s i d e r. Den förra
gruppens g. klyvas i sina beståndsdelar av
enzymet maltas och ge därvid ,a-kolhydrat, den
senare gruppens, till vilken de flesta naturliga g.
höra, klyvas av emulsin och ge därvid
^-kolhydrat. G. ha en stor utbredning inom växtriket,
och bland dessa ämnen ha vi att räkna flera av
våra viktigaste läkemedel, t.ex. digitalisämnena,
strofantin och saponiner. Många växtfärgämnen, an-
tocyanerna, äro g. Animaliskt ursprung ha de
s.k. cerebrosiderna, vilka kunna uppfattas som g.
med galaktos som kolhydrat. — Bäst kända till
sin sammansättning äro följ. S a 1 i c i n, som
förekommer i barken av flera videarter, består
av glykos och salicylalkohol. A r b u t i n
förekommer i mjölonriset, Pyr’ola-arter o.a.
ljungväxter. Vaccinin i blåbärsriset är identiskt med
denna g. Arbutin består av glykos och
hydro-kinon. Amy gd alin från bittermandel är
typen för en kvävehaltig g. Vid inverkan av
emulsin nedbrytes denna i 2 mol glykos, bensaldehyd
och cyanväte. Den senare beståndsdelen är
orsaken till bittermandelns giftverkningar. — Mindre
väl kända till sin konstitution äro många av de
som läkemedel använda g. G. uppträda ofta hos
bestämda växtarter, och ibland äro de begränsade
till vissa släkten, sålunda i viss mån, liksom
al-kaloiderna, bildande kemiska kännetecken. Wk.
Glykosuri’, druvsockrets (glykosens) övergång
från blodet till urinen (se Blodsocker). Normalt
sker detta endast spårvis. Vid sockersjuka och hos
personer, som förtärt mycket stora
sockermängder, inträder g. i högre grad, då blodets
glykos-halt överstiger o,i«—o,is °/o. Vid s.k. r e n a 1
diabetes* kan emellertid gränsen för druvsockrets
övergång i urinen vara betydligt lägre. G. kan
påvisas genom flera olika kemiska prov (se
Sockersjuka).
Glykotannoi’der, glukotannoider, äldre
sammanfattningsnamn för glykosidartade,
hydro-lyserbara garvämnen*, som bestå av enkla el.
kondenserade fenolkarbonsyror, vilka över en
syreatom äro förenade med en glykosmolekyl. Hit
hör tannin (se Garvsyror), som är en
pentadigal-loylglykos.
Glykuronsyra [-å’n-], derivat av glykos med
sammansättningen CHO(CHOH)4COOH. G.
kopplas i organismen till olika organiska ämnen
och utskiljes med dem i urinen, normalt i små
mängder, i större mängder efter införande i
kroppen av bl.a. läkemedel som kloral, kloroform,
kamfer m.m. G. har sålunda i organismen
betydelse som giftneutraliserande ämne.
Glyn [glinn], E 1 i n o r Clayton, f. Sutherland,
engelsk författarinna (1870—1943). G., som
debuterade 1900, utgav en rad mycket populära
underhållningsromaner med erotiskt innehåll, lätt
frivola, ytliga och sentimentala. Av hennes
romaner, som flitigt översatts till sv., kan nämnas
”It” (1927; sv. övers, s.å.), som gav upphov till
beteckningen ”it” (”det”) för erotisk charm,
sex-appeal. G. skrev också populärfilosofiska arbeten,
ss. ”Love: what I think of it” (1928; sv. övers,
s.å.). G. skrev filmmanuskript, och några av
hennes böcker ha filmats. E.
Glyndebourne Opera [glaLndbån åp’ara]
grundades av John Christie (f. 1882) och hans maka,
den på sin tid kända sångerskan Andrey
Mild-may, vilka på sitt gods Glyndebourne nära
Le-wes i Sussex, England, läto bygga en modern,
intim teater. Under ledning av Fritz Busch och
Carl Ebert uppfördes 1934 Mozarts ”Cosi fan
tutte” och ”Figaros bröllop” med Europas
förnämsta sångare som solister. 1935 utökades
repertoaren med ”Enleveringen ur seraljen” och
”Trollflöjten”, och 1936 tillkom ”Don Juan”.
— 851 —
— 852 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
