Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Glödgat vin - Glödgning - Glödgugn - Glödjärn - Glödkatodrör - Glödkulemotor, tändkulemotor - Glödlampa - Glödljus - Glödning - Glödritning - Glödspån, hammarslagg, valssinner - Glödstrumpa - Glödström - Glödstålsmetoden - Glödtändning - Glödventilrör - Glöersen, Jacob - Glögg - Glömminge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GLÖDGAT VIN
Glödgat vin, till kokhetta uppvärmt vin; ibland:
avbränt vin. Jfr Glögg.
Glödgning är en upphettning av ett material
till så hög temp., minst 550°, att det blir glödande,
d.v.s. utsänder synlig ljusstrålning, utan att
materialet smälter och i regel utan att dess kemiska
karaktär avsevärt förändras (jfr Glödning) —
i mots. till röstning och vissa former av
bränning. Den viktigaste industriella användningen
av g. är värmebehandling* av metaller, särsk.
stål. Man avser därvid att genom g. vid lämplig
temp. med efterföljande hastig el. långsam
avkylning åstadkomma förändringar i metallens
struktur för att på så sätt modifiera dess
fysikaliska egenskaper, t.ex. göra den mjukare el.
hårdare. G. av metaller i större skala sker i
glödgugnar, i vilka metallföremålen stundom
införas inlagda i glödgpannor el.
glödg-grytor för att skyddas mot oxidation och
uppkolning. Genom användande av skyddsgas
(neutral atmosfär) kan man nå samma mål.
Temp. vid g. bedömes ofta med ledning av
färgen hos den av materialet utsända ljusstrålningen.
Av följ. tab. framgå g.-färgerna hos stål vid
några olika temp.:
Färg
mörkbrun ........... 550
brunröd ............ 630
mörkröd ............ 680
mörkt körsbärsröd__________ 720
körsbärsröd __________ 760
ljust körsbärsröd .... 800
ljusröd ............ 850
blekt ljusröd.... 900
gul röd .......... 950
gul ............ 1,000
ljusgul ...... 1,100
gulvit ......... 1,200
vit ......... över 1,300
Man talar därför även om brunvärme,
rödvärme, gulvärme etc. och avser därmed de mot dessa
g.-färger svarande temp. En van person kan med
ledning av färgen under likartade yttre
belysnings-förhållanden bedöma g.-temp. med en
noggrannhet av något tiotal grader. Säkrare är dock
uppmätning med termoelement el. med optisk
pyrometer, varvid man jämför materialets
strålning med ljuset från en kropp med reglerbar och
på en skala avläsbar temp. [IS.JL.Vr.
Glödgugn, se Glödgning.
Glödjärn, med., se Glödande järn.
Glödkatodrör, se Elektronrör och Röntgenrör.
Glödkulemotor, tändkulemotor, se
Förbränningsmotor, sp. 1049 och 1054.
Glödlampa, se Elektrisk belysning, sp. 383 ff.
Glödljus, det ljus, som uppstår, om man i en
icke lysande låga upphettar en fast kropp till
glödning. Se Acetylenbelysning, Drummonds
kalkljus och Gasglödljus.
Glödning, den från kroppar på gr. av hög
temp. hos desamma utgående ljusemissionen (jfr
Glödgning). Om temp. successivt ökas, utsändes
vid temp. under c:a 5000 endast långvågig
värmestrålning. Vid denna temp. börjar emissionen
av synligt ljus, rödglödning, och vid
ytterligare temp.-stegring tillkomma strålar av
alltmera kortvågig, energirik art. När den kortvågiga
gränsen av det utsända ljuset nått det
ultravioletta spektralområdet (vid c:a 1,200°), inträder
vitglödning. Gränstemp. variera något från
ämne till ämne. Re.
Glödritning, ornerandet av träföremål med en
glödande metallspets, förekom sedan gammalt
in
om allmogeslöjden. Som en imitation därav
uppstod under hemslöjdsrörelsens barndom vid
1800-talets slut ett ivrigt utövande av g., vilket nu
gjordes med särskilda apparater med en biåslampa
och en platinaspets.
Glödspån, hammarslagg, valssinne r,
kallas den oxidbeläggning, som bildas, då
glödande järn el. stål är i beröring med oxiderande
gaser (luft, kolsyra, rökgaser). Bildar g. endast
en tunn hinna, brukar denna sitta väl fast (g j u
t-h u d, v a 1 s h u d), i tjockare lager är den spröd
och lossnar vanl. lätt vid slag och stötar, t.ex.
vid varmbearbetning genom valsning el.
smid-ning. G. avlägsnas, om så är erforderligt, genom
betning i syra, oftast varm svavelsyra el. saltsyra.
Den kemiska sammansättningen hos g. varierar
efter omständigheterna men brukar antagas
motsvara formeln Fe3O4, järnoxidoxidul. Bildningen av
g. är av en ej ringa ekonomisk betydelse vid
ståltillverkning, enär man därigenom förlorar ett
par procent el. mera av materialet i form av
avbränna vid dess värmning och
varmbearbetning. [I.S.lL.Vr.
Glödstrumpa, tekn., se Gasglödljus.
Glödström, fys., radiotekn., den elektriska ström,
som tillföres glödtråden i direkt el. indirekt
upphettade glödkatodrör. Se t.ex. Elektronrör.
Glödstålsmetoden, metall., en av österrikaren
P. v. Tunner under mitten av 1800-talet
uppfunnen, numera övergiven metod för
stålframställning genom färskning av tackjärn utan
smältning. Tackjärn i form av stänger inpackades med
järnmalmspulver i kistor, och dessa upphettades
i ugnar till hög temp. under 2 %—3 mån., varvid
tackjärnets kol bortfärskades av malmens syre.
Det på så sätt framställda glödstålet nedsmältes
oftast i degel el. bereddes till garvstål. Metoden
hade en kort blomstringstid, särsk. i Steiermark,
men utträngdes fullst. av de snart därpå
framträdande bessemer- och martinmetoderna. IS.
Glödtändning, irreguljär tändning i
förbränningsmotorer av förgasartyp, förorsakad av för
hög temp. hos tändstift, avloppsventiler el.
sot-avlagringar. G. avhjälpes genom byte till
tändstift av ”kallare” typ, resp, ventilslipning och
sotning.
Glödventilrör, elektronrör*, avsett att användas
som likriktare för elektrisk ström (jfr
Röntgenapparatur).
Glöersen, Jacob, norsk målare (1852—1912),
tillhörde den krets av skandinaviska målare, som
o. 1880 bröto med düsseldorfskolan och anslöto
sig till det nya friluftsmåleriet i Paris. G. är
framför allt det allvarliga skogslandskapets målare.
Glögg (eg. glödgad dryck; jfr Glödgat vin),
dryck, som framställes genom att konjak el.
brännvin, ofta blandat med vin, brinnande öses över
socker, vilket därvid delvis löses. Drycken försättes
med kryddor, russin och mandlar och förtäres
varm. Jfr Brylå.
Glömminge, socken i Algutsrums hd i Kalmar
län och församling i Glömminge och Algutsrums
pastorat i Ölands medelkontrakt av Växjö stift,
på Ölands västsida n. om Färjestaden; 37,09 km2,
allt land; 643 inv. (1948; 17 inv. pr km2). Nedanför
landborgen sträcker sig ett bälte med barr- och
ekskog. Den bästa åkerjorden (märgellera) finns
- 855 -
- 856 -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
