Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Glömminge - Glömsta - G-man - G.m.b.H. - GMC - Gmelin, 1. Johann Georg - Gmelin, 2. Samuel - Gmelin, 3. Johann Friedrich - Gmelin, 4. Leopold - Gmelin, Otto - Gmelins reaktion - G moll - GMT - Gmunden - Gmundener See - Gmünd, Schwäbisch- - Gnadau - Gnadenberg (kloster) - Gnadenberg (herrnhutisk koloni) - Gnadenfeld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GNADENFELD
ö. om landborgsbranten; marken besväras dock
lätt av torka. Åkern utgör 38% av arealen,
skogsmarken 46 °/o. Av fornlämningar finnas
hustomt-ningar och gravar från järnåldern. Kyrkans torn är
uppfört i försvarssyfte i slutet av uoo-talet, medan
skeppet ombyggdes 1819. — Namnet är möjl. en
avledning till ett ’glom, mindre havsbukt, besl.
med ett från dial. uppvisat glo med denna bet.
(se C. I. Ståhle, ”Studier över de svenska
ortnamnen på -inge”, 1946, sid. 448). Det skrevs vid
slutet av 1200-talet de glöminge (avskrift). P.;Er.
Glömsta, samhälle i Huddinge* sn i
Södermanland.
G-man [ji’män] (amer.-eng.), kortform’ av
go-vernment-man (eg. regeringsman), medl. av USA:s
statspolis.
G.m.b.H., förk. för ty. Gesellschaft mit
beschränk-ter Haftung*.
GMC, fabriksmärke för lastbilar, tillverkade av
GMC Truck & Coach Division av Yellow Truck
& Coach Manufacturing Co., vid dess
anläggningar i Pontiac, Michigan, USA. Förutom
lastbilar tillverkas bussar av märket GM, varvid
såväl bensin- som dieselmotorer komma till
användning. Nämnda fabriksföretag, som
organiserades 1911 under namnet General Motors Truck
Co., äges till övervägande del av General Motors
Corp.*.
Gmelin. 1) J o h a nn Georg G., tysk
naturforskare, forskningsresande (1709—55), prof, i kemi
och naturhistoria i Petersburg 1731, i botanik och
kemi i Tübingen 1749. G. var ledare för den stora
sibiriska landexp. 1733—43 och lade därmed
grunden till Sibiriens naturhistoriska utforskande. G:s
reseberättelse ”Reise durch Sibirien” utgavs i 4
bd (1751—52), resans främsta vetenskapliga
resultat redovisades i ”Flora sibirica” (4 bd, 1747
—69). G. offentliggjorde R. J. Camerarius’
upptäckt av sexualiteten hos växterna tills, med sin
installationsföreläsning 1749. Hans brevväxling
med Linné, A. v. Haller och G. W. Steller utgavs
av G. H. Th. Plieninger 1861. — Litt.: M. Gmelin,
”Stammbaum der Familie G.” (1877); ”J. G. G.
1709—1755. Der Erforscher Sibiriens” (1911). A.Hr.
2) Samuel Gottlieb G., den föreg:s brorson,
naturforskare, forskningsresande (1744—74), prof,
i naturhistoria i Petersburg 1767. G. gjorde, delvis
tills, med P. S. Pallas, en forskningsresa till s.
Ryssland och n. Persien 1768—74. På återvägen
togs han till fånga av kanen för kaitakerna och
avled i fängelset. G. skrev ”Historia fucorum”
(1768) och utgav de sista 2 banden av G.i:s
”Flora sibirica”. Hans ”Reise durch Russland”
(4 bd, med biogr. av G. i bd 4, 1774—84) utgavs
av Pallas. A.Hr.
3) lohann Friedrich G., den föreg:s kusin,
naturforskare (1748—1804), prof, i medicin i
Göttingen från 1778. G. utgav en 13:0 uppl. av
Linnés ”Systema naturae” (3 bd, 1788—93 och 1789
—96). Hans huvudarbete var den botaniska
en-cyklopedien ”Onomatologia botanica completa”
(10 bd, 1772—78). Vidare märkas hans
”Ge-schichte der Gifte” (3 bd, 1776—77), ”Grundsätze
der technischen Chemie” (1786, 2 Aufl. 1796) och
”Geschichte der Chemie” (3 bd, 1797—98). Som
kemist var G. anhängare av flogistonteorien och
motståndare till Lavoisier. A.Hr. |
4) L e o p o 1 d G., den föreg:s son, kemist
(1788—1853), prof, i kemi och medicin i
Heidelberg 1814—51, upptäckte rött blodlutsalt,
kalium-ferricyanid. Genom sin ”Handbuch der
theore-tischen Chemie” (1817—19), som utkom i flera
uppl., utövade G. stort inflytande på sin tids
kemiska forskning. Denna handbok utges numera
under namn G. & Kraut, ”Handbuch der
anorga-nischen Chemie”, och är den största handboken
inom oorganisk kemi.
4) Christian Gottlob G., den föreg:s
kusin, kemist (1792—1860), prof, i Tübingen 1817,
känd för framställning av färgämnet ultramarin.
Gmelin, Otto, tysk författare (1886—>940). G.,
som utbildade sig till lärare, gjorde sig känd som
författare av historiska romaner, t.ex. ”Dschingis
Khan, der Herr der Erde” (1925), ”Das Angesicht
des Kaisers” (1927), ”Das neue Reich. Roman
der Völkerwanderung” (1930) och ”Der Ruf zum
Reich” (1936). Av övriga arbeten märkas ”Das
Mädchen von Zacatlan” (1931), kärleksroman från
Mexico, ”Sommer mit Cordelia” (1932), noveller,
och ”Das Haus der Träume” (1937), roman med
motiv från barndomen. G. anslöt sig till
nationalsocialismen. [A.Bd]E.
Gmelins reaktion för påvisning av
gallfärgäm-nen, grundar sig på salpetersyrans förmåga att
oxidera bilirubin, varigenom en karakteristisk
färgskala uppstår.
G moll, ital. sol minore, fra. sol mineur, eng. g
minor, mus., molltonart med treklangen g-b-d som
centralklang och 2 b (för h och e). Parallelltonart:
B dur. Jfr Tonart.
GMT, förk. för eng. Greenwich Mean Time,
Greenwich medeltid, den medeltid, som hänföres
till Greenwich-meridianen. Se Tid.
Gmunden [gmon’dan], stad och kurort i övre
Österrike, vackert belägen vid n. ändan av
Traun-see; 10,814 inv. (1939). Keramikindustri.
Gmundener See [gmon’danar ze’], se Traunsee.
Gmünd [gmynt], S c h w ä b i s c h-G., stad i
Württemberg i s. Tyskland, vid Neckars biflod
Rems 45 km ö. om Stuttgart; 22,072 inv. (1939).
G., nämnt som stad 1162 och senare fri
riksstad, gör med sina delvis bibehållna murar och
torn samt gamla korsvirkeshus ett ålderdomligt
intryck. Bland kyrkorna är Heligkorskyrkan
(bild se sp. 859) den förnämsta, den byggdes
o. 1350; till dess vackra portalskulpturer är
knutet namnet H. Parler d.ä. G. har
seminarier o.a. utbildningsanstalter samt tillverkning
av i sht guld- och silverarbeten, ur och
optiska instrument. P.;E.W.
Gna’dau [-däu], herrnhutisk koloni vid
Magde-burg, grundad 1767 med flera
undervisningsanstalter, boktryckeri och Evang.
brödraförsamling-ens förlagsbokhandel. Se Gemeinschaftsbewegung.
Gna’denberg [-bärk], birgittinkloster mellan
Altdorf och Nürnberg, grundat 1420. Dess första
munkar och nunnor kommo från Maribo Kloster i
Danmark. Klostret upplöstes 1563. Byggnaderna
brändes av svenskarna 1635.
Gna’denberg [-bärk], herrnhutisk koloni vid
Bunz-lau i Schleisien, grundad 1743, känd för sina
goss-och flickskolor.
Gna’denfeld [-fält], by och herrnhutisk koloni
vid Kosel, Oberschlesien, grundad 1780; säte för
- 857 -
— 858 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
