Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gnetum - Gnidia - Gnidningselektricitet - Gnidsten - Gniezno - Gnista - Gnistan - Gnistfångare el. gnistsläckare - Gnistgap - Gnistinduktor - Gnistlängd - Gnistmikrometer - Gnistsläckare - Gnistspektrum - Gniststräcka - Gnistsändare - Gnisttelegrafi - Gnisvärd - Gnitaheden - Gnocchi - Gnoding - Gnoli, Domenico - Gnom - Gnomisk poesi - Gnomon - Gnomonia - Gnomonisk projektion - Gnosis - Gnosjö
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GNIDNINGSELEKTRICITET
Gnetum africanum.
A gren med hanblommor, B frukter.
där många utgöra ett karakteristiskt inslag i den
kapska macchian, några i tropiska Afrika, på
Madagaskar och i art i Ostindien. De äro
buskar el. små träd, ha motsatta el. strödda, ofta
sidenhåriga blad och de 4- el. 5-taliga, vanl.
gula blommorna samlade i huvud- el. axlika
ställningar i grentopparna. Fodret bildar en smal,
cylindrisk tub, kronblad saknas el. utgöras av
små fjäll i tubens mynning. Det enrummiga
fruktämnet bär ett trådformigt stift med
huvudet pensellikt märke. W.
Gnidningselektricitet, se Elektricitet, sp. 316.
Gnidsten, se Strykning 1).
Gniezno [giniä’znå], ty. Gnesen, stad i Polen,
40 km ö.n.ö. om Poznari; 29,924 inv. (1931).
Sedan o. år 1000 ärkebiskopssäte utgjorde G.
Polens kyrkliga medelpunkt; dess ärkebiskop var
1416—1793 Polens primas och en av landets
viktigaste potentater. 1793 tillföll G. Preussen, 1919
Polen. Den ståtligt belägna domen, grundad på
1000-talet, blev ombyggd i sengotik och har
sedan fått tornspiror i barock; på huvudportalen
bronsreliefer från äldre medeltiden. Kyrkan
rymmer bl.a. den helige Adalberts silversarkofag. G.
har kvarn-, socker-, läder- och textilindustri
samt stor hästmarknad. P.;B.;E.W.
Gnista, fys., se Elektriska urladdningar, sp. 379 f.
Gnistan, sällskap i Göteborg, stiftat 27/n 1878
för sammankomster med föredrag, musik,
konstutställningar och samkväm. Liksom Idun i
Stockholm och Heimdall i Malmö är G. en
sammanslutning av samhällets och ortens intellektuellt och
konstnärligt intresserade personer. — Litt.: W.
Berg, ”Sällskapet G.” (1903).
Gnistfångare el. gnistsläckare, anordning,
som avser att förhindra glödande bränslepartiklar
att utkastas ur skorstenar med starkt drag, ss.
vid lokomotiv- och lokomobileldstäder. G. kan
bestå av ett i skorstenen el. i en huv på denna
an-bragt metalltrådsnät el. av en cyklonliknande
anordning, som uppfångar de glödande partiklarna.
Gnistgap, mellanrummet mellan elektroderna i
en gniststräcka. Jfr överspänningsskydd.
Gnistinduktor, se Induktionsapparat.
Gnistlängd, elektrotekn., avståndet mellan
kulorna på en gniststräcka. Se Elektriska
urladdningar.
Gnistmikrometer, gniststräcka, där avståndet
mellan elektroderna kan förändras och noggrant
avläsas. G. användes vid approximativ mätning
av stora potentialskillnader.
Gnistsläckare, tekn., se Gnistfångare.
Gnistspektrum, se Spektrum.
Gniststräcka, anordning, bestående av 2
närbelägna elektroder, mellan vilka vid hög elektrisk
potentialskillnad gnistöverslag kan äga rum. Jfr
Gnistmikrometer.
Gnistsändare, se Radioteknik.
Gnisttelegrafi, äldre benämning på trådlös
telegrafi, se Radioteknik.
Gnisvärd, fiskläge i Tofta* sn på Gotland.
Gnitaheden, nord, myt., se Fafner.
Gnocchi [niåkk’i], italiensk maträtt, bestående av
en kokt mjölsmet, tillsatt med ägg och riven ost.
Av smeten formas bullar, vilka kokas i mjölk.
Bullarna läggas i en form varvtals med en tjock
mjölksås samt parmesanost; gratineras i ugn.
Gnoding, fiskart av knorrhansläktet*.
Gnoli [niåTi], D o m e n i c o, italiensk lärd och
poet (1838—1915), chef för Biblioteca Vittorio
Emanuele, Rom. G:s ”Vecchie e nuove odi
tiberi-ne” (1898), ”Fra terra ed astri” (1903) etc. rymma
ett halvt sekels lyriska alstring, kylig och bunden,
men ren och klar. Bland hans litteraturhistoriska
arbeten märkas ”Studi letterari” (1883) och ”1
poeti della scuola romana” (1913).
Gnom [-å-]. 1) Ordet (sannolikt ett förvrängt el.
misstytt grekiskt) synes tidigast av judiska
kabba-lister ha givits som namn på dvärgliknande
varelser, boende i jordens inre (se Elementarandar);
uttrycket finnes även begagnat om demoniskt
väsen, förbundet med något annat element (t.ex.
vattnet).
2) (Ytterst av plur. till grek, gnome, förnuft,
insikt, besläktat med grek. gigno’skein, lära känna),
kortfattad allmän levnadsregel, sentens; ofta i
poetisk form.
Gnomisk poesi [gnå’-] (jfr Gnom 2), tänke- el.
ordspråkspoesi, vanl. i episk form, odlades i sht av
grekerna (Solon, Fokylides och Theognis) och
romarna (Publilius Syrus och ”Catonis dicta”).
Gnomon (grek.), en lodrät stav el. obelisk, av
vars skuggas längd på ett horisontellt plan
mid-dagslinjen och ev. tiden bestämmes. Jfr Solur.
Gnomo’nia, släkte av fam. Gnomonia’ceae bland
säcksvamparna med o. 60 arter, som i allm. leva på
torra grenar och blad. G. erythros’toma
åstadkommer bladbränna* på körsbär. I Sverige, där
svampen varit känd sedan mitten av 1910-talet, har den
åstadkommit avsevärda skador på bigarråer och
andra sötkörsarter.
Gnomonisk projektion [-må’-], se Karta.
Gnosis, se Gnosticism.
Gnosjö, socken i Västbo hd i Småland,
Jönköpings län, och församling i Kulltorps och Gnosjö
pastorat i Västbo kontrakt av Växjö stift, n.v.
om Värnamo; 60,85 km2, därav 56,47 land; 2,138
inv. (1948). Socknen är i ö. kuperad och höglänt
(Fägeråsen 310 m), i v. delvis sank; jorden är
stenig och svårbrukad. Delvis utanför G. ligger
sjön Hären (163 mö.h.). Åkern utgör endast
6 °/o av landarealen, skogsmarken 55 °/o. Vid
stats-banelinjen Borås—Alvesta ligger stations- och
industrisamhället Gnosjö (1,034 inv. 1946) med
— 867 —
— 868 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
