Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gnosjö - Gnosticism - Gnothi seauton - Gnu, gnuantiloper
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GNU
en mängd mindre industriföretag, särsk. i
metallbranschen: ett 40-tal metallfabriker, ett 1o-tal
trådfabriker och dukväverier samt lika många
gjuterier, vidare manufakturverk och mekaniska
verkstäder, flera lädervaru- och
träförädlingsfabri-ker m.m. Även socknen i övrigt präglas av
småindustri. De största företagen äro ab. Åvikens
metall och Gårö elektriska armaturfabrik med Häryds
bruk (vartdera 40—50 arb.). Egendom: Häryd.
Kyrkan byggdes 1886. — Namnet, som 1403
skrev Gnoxrydh, innehåller i sin förra led
möjl. ett ursprungligt sjönamn (man tänker
främst på den nuv. Sjöarpssjön, som har ett
ungt och sekundärt namn); senare leden är rydh,
röjning. — Litt.: F. J. Eneström, ”Gnosjöborna”
(2 uppl. 1912). P.;Er.
Gnosticism’ (av grek, gnosis, kunskap, insikt), en
religionssynkretistisk (ej specifikt kristen)
massrörelse utan känd stiftare, som framträdde under de
första årh. e.Kr. G. är en frälsningsreligion, och
frälsningen vinnes genom insikt. Denna är
emellertid ej av teoretisk karaktär utan innebär snarast ett
genom uppenbarelse meddelat vetande av mystisk
art, ett slags högre skådande, vartill hör kännedom
om Gud och världen samt Guds avsikter med
människan. G. stannar ej vid spekulationen över dessa
ting utan framträder som en mysteriereligion med
praktiskt frälsningsintresse och kult, vari medl.
i olika grader bli invigda. I g:s åskådning ha
element från många håll sammansmält: babylonisk
kosmologi och astrologi, persisk dualism samt
allehanda orientaliska, inom hellenismen med hjälp
av grekisk filosofi utarbetade spekulationer. Det
övernaturliga vetandet {gnosis) uppdagar den
hemliga enheten i allt och då särsk. sammanhanget
mellan Gud samt den andliga världen och den
synliga världen. Allt sammanfattas i stora
spekulativa system, där världens historia, skapelsen,
frälsningen och världens undergång,
världsfräl-sarens liv och gärning etc. framställas. Här visas,
hur ur den gode Guden den onda världen kan
uppkomma, hur ur ljuset mörker, ur ande materia,
ur det osynliga det synliga (jfr Dualism). Den
grekiska tanken på kretsloppet präglar g:s
världsåskådning; sedan ur ljuset mörker uppkommit el.
ur det goda det onda, blir till slut åter det onda
gott och återvänder till ljuset. Mellan det goda
(Gud) och den onda världen inskjuter g. en serie
mellanväsen, e o n e r, av vilka den första
omedelbart emanerar (jfr Emanation) från Gud, under det
att den sista (världssjälen, sofi’a) besjälar materien
men samtidigt lider under föreningen med denna.
Frälsningen befriar denna eon från samvaron med
materien och återför den till förening med Gud.
Eonerna bilda tillsammans plRroma*, en andlig
värld, i vilken allt jordiskt skeende har sitt ursprung
och sin urbildliga motsvarighet. I denna åskådning
infogade somliga gnostiska riktningar kristna
tankar i olika utformning. Den högste Guden
identifierades med kristendomens Gud. Dock fattades
denne ej som världsskaparen, utan världen är
skapad av demiurge n*, vilken stundom likställes
med judeguden (jfr Marcion). Särsk. på denna
punkt förde kyrkan en energisk kamp mot g., i
det att den hävdade, att den högste Guden skapat
världen. — Den kristna g. identifierade visserligen
världsfrälsaren med Jesus men tänkte därvid eg.
Äkta el. vitsvansad gnu.
ej på evangeliernas Jesus. Frälsaren fattades som
en från eonernas värld utgången kosmisk kraft.
Endast skenbart har denne lidit och dött;
kristolo-gien är alltså doketisk. Kristi inträde i världen
innebär, att ljusvärlden trätt i förbindelse med den
synliga världen; Kristus är därför uppenbarare
av en dittills okänd Gud. — G. gjorde anspråk på
att företräda en högre form av kristendomen än
den vanliga. Och även bland gnostikerna kunde
den högsta gnosis i sin fullhet nås blott av några
få, därtill predestinerade människor, vilka ägde
den himmelska ljusgnistan inom sig. Lägre än
dessa, pneumatikerna, stodo psykikerna,
vilka blott höllo sig till den kyrkliga traditionen.
Lägst stodo h y 1 i k e r n a, vilka voro
otillgängliga för all gnosis. Frälsningen innebär, att
ljusstoffet hos människan förenas med Gud; köttet,
som tillhör arkonternas, mörkrets, värld återvänder
till materien. Människan vinner delaktighet i
frälsningen genom att invigas i mysterier av olika
grader och undfå sakrament, vilkas åtnjutande
uppfattas på magiskt sätt. — G:s etik är asketisk men
slår likväl stundom över i libertinism, genom
vilken man vill manifestera sin frihet från lag och
upphöjdhet över köttet. Många olika gnostiska
riktningar funnos; Cerinth i Efesos står t.ex.
judekristendomen relativt nära, Satornils system är
särsk. präglat av den orientaliska dualismen,
under det att Valentinos’ skola röjer stark
grekiskfilosofisk påverkan. — Litt.: W. Bousset,
”Haupt-probleme der Gnosis” (1907); W. Schultz,
”Doku-mente der Gnosis” (1910); H. Leisegang, ”Die
Gnosis” (1924); E. de Faye, ”Gnostiques et
gnosticis-me” (2 éd. 1925); E. Percy, ”Untersuchungen über
den Ursprung der johanneischen Theologie”
(1939)- R.Br.
Gnothi seauton’ (grek.), ”känn dig själv!”,
inskrift på templet i Delfi, tillskriven en av
Greklands 7 vise.
Gnu, gnuantiloper, Connochaè’tes, släkte
av underfam. koantiloper. Till det yttre likna
hithörande former en häst med tjurhuvud. Kroppen är
kraftigt byggd med smala, måttligt höga ben och
en lång, yvig svans, som liknar hästens. Huvudet
är brett, nästan fyrkantigt med stor mule. Från
nacken till framryggen går en uppåtstående man;
ansiktet och framhalsen äro likaledes försedda med
— 869 —
— 870 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
