Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - God tro - Godunov, Boris - Godvikt - Godwin - Godwin, 1. William - Godwin, 2. Mary - Godwin-Austen - Goe - Goebbels, Joseph
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GODUNOV
person (”fångesman”), då således dennes åtgärd
eg. icke skulle kunnat ge den förre (”förvärvaren”)
den avsedda rätten. Nu gälla emellertid åtskilliga
regler till förmån för en sådan redlig förvärvare:
i större el. mindre utsträckning skyddas hans
förvärv el. åtm. hans anspråk på redan uppburen
avkastning (se Besittning, Laga fång och
Fruc-tus percepti). Men detta skydd innebär, om det
ses från en annan sida, att den, som rätten eg.
skulle tillkommit (”rätte ägaren”), blir lidande;
starka skäl för skyddet måste därför finnas att
åberopa. Sådana skäl äro dels billighetshänsyn
till den redlige (”godtroende”) förvärvaren, dels
framför allt samhällets intresse i den allmänna
ekonomiska omsättningens trivsel, för vilken
ifrågavarande skydd för redliga förvärv tydligen har
mycket stor vikt. Härmed sammanhänger ock, att
g. genomgående fått mera betydande
rättsverkningar för vad angår förvärv av lös egendom än
betr, fast samt att rättsreglerna om penningar och
löpande skuldebrev i särsk. hög grad taga hänsyn
till g. — Den redlighet, som g. skall innebära,
förutsätter ovetenhet om fångesmannens bristande
behörighet; men icke ens skälig anledning till
misstanke om den bristande behörigheten får ha
förelegat, ej heller få därpå tydande omständigheter
ha vårdslöst förbisetts. Emellertid måste man av
flera skäl, vid tvist om förhandenvaro av g., i första
hand skänka tilltro åt den part, som påstår
för-handenvaron (”g. presumeras”). — Jämväl
ovetenhet om vissa omständigheter, som i och för sig
varit ägnade att utesluta den rättsliga giltigheten
av en avgiven viljeförklaring, ss. skrivfel,
förutgången otillbörlig påverkan på viljan, avsikt att
blott skriva för skens skull, kallas emellanåt g.
och kan medföra den verkan, att man äger
betrakta viljeförklaringen som giltig; detta i
enlighet med den allmänna rättsgrundsats, som lägger
huvudvikten på den genom en viljeförklaring hos
dess mottagare väckta tilliten (”tillitsteorien”, se
Avtal, sp. 970). C.G.Bj.
Godunov [gadonå’f], Boris, rysk tsar, se Boris.
Godvikt, handelsv., gottgörelse, som ibland
lämnas på gr. av beräknad viktminskning under
transport, ompackning e.d. G., som ofta beräknas
procentuellt, kan ant. lämnas som avdrag å
fakturavärdet el. som tillägg till den fakturerade
kvantiteten.
Godwin [gåd’pin], angelsaxisk jarl (d. 1053), var
redan från 1010-talet en av Englands ledande män;
nära lierad med landets danska kungar Knut den
store och Harde-Knut, med vilken han genom
äktenskapsförbindelser blev befryndad. Efter
Harde-Knuts död 1042 sökte han hindra Edvard
Bekännarens orientering mot Normandie och önskade
angelsaxisk inblandning i de nordiska striderna
före 1050. I båda dessa avseenden misslyckades
G., och han måste 1051 rymma landet. Återvänd
1052 med främmande hjälp återvann han sin gamla
maktställning. Hans politik — front mot det
normandiska inflytandet — fullföljdes av hans son
Harald. Jfr England, historia. B.
Godwin [gåd’pin]. 1) W i 1 1 i a m G., engelsk
författare (1756—1836), huvudrepresentanten för en
sidoart i ”skräckskolan”, kallad school of theory.
G. framträdde 1793 med ”Inquiry concerning
poli-tical justice”, där han, påverkad av de franska
ma
terialisterna och med öppet partitagande för
revolutionen, uppgjorde ett positivt socialt
omstört-ningsprogram, som drog med sig många av
1790-talets hetsporrar. Följ, år omsatte G. sin
livsåskådning i den psykologiskt intressanta
förbry-tarromanen ”Things as they are, or the adventures
of Caleb Williams”. Med ”St. Leon” (1799) gav
G. den första typen för de sedermera Europa runt
florerande s.k. rosencreutzar-romanerna. — G. har
stadgat rykte som den förste systematiske
anarkisten. Litterärt har han övat inflytande spec. på
Bul-wer och amerikanaren Brockden Brown. — Litt.:
C. K. Paul, ”W. G.” (2 bd, 1876); F. K. Brown, ”The
life of W. G.” (1926). — G:s son, William G o
d-w i n d.y. (1803—32), har likaledes gjort sig känd
som romanförf. i faderns stil men med speciell
tonvikt på naturmystiken. Lff.
2) M a r y G., den föreg:s hustru,
skriftställa-rinna (1759—97), se Wollstonecraft.
Godwin-Austen [gåd’Qin-å’stin], även kallad K2,
högsta toppen i Karakorum och näst Mount
Eve-rest jordens högsta berg (8,611 m ö.h.). Toppen
är uppkallad efter Henry Haversham G., som 1865
upptäckte den.
Goe, nord, myt., enl. sagan om Fornjot* en
av-komling av denne, dotter till Torre (eg. barfrost),
som var son till Snö; snarast urspr. en
växtlig-hetsgudomlighet. Hennes bortrövande gav enl.
sagan anledning till Norges bebyggelse, då bröderna
Gor och Nor gåvo sig åt v. att söka henne och
funno sin syster i Hedemarken. — Även, liksom
Torre, gammalt namn på en vintermånad. Jfr Göje
månad.
Goebbels [göbb’-], Paul J o s e p h, tysk
nationalsocialistisk politiker (1897—1945), av
småborgerlig härstamning från Westfalen. Dr phil. 1921
ägnade sig G. åt
skönlitterär verksamhet —
dock utan att
uppmärksammas — samt
med så mycket större
framgång åt politiskt
agitationsarbete i
tjänst hos
nationalsocialistiska partiet och
Hitler, som 1922 vann
honom för sin rörelse.
G. hade betydande
framgångar och
avancerade snabbt till
ledande poster inom
partiet. 1926 blev han Gau-
leiter i Berlin, 1927 red. för kamporganet ”Der
Angriff”, 1928 rikspropagandaledare och medl. av
riksdagen. Efter Hitlers utnämning till
rikskansler blev G. 1933 riksminister för folkupplysning
och propaganda. Under hans ledning blevo
propagandaministeriet och den av honom s.å.
inrättade rikskulturkammaren de centraler, som
kontrollerade press, radio, konst, litteratur, teater och
film, förbjödo alla misshagliga företeelser på
dessa områden samt sökte och delvis lyckades
förvandla dem till redskap för nationalsocialisterna
i deras politiska och kulturella strävanden. På
det kulturella området var G:s verksamhet
dilet-tantartad; desto vådligare blevo följderna av hans
ingripanden. Som politisk propagandist och de-
— 891 —
— 892 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
