Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Goldschmidt, Meïr Aron - Goldschmidt, Otto - Goldschmidt, Victor (mineralog, kristallograf) - Goldschmidt, 1. Heinrich - Goldschmidt, 2. Victor (mineralog, petrograf, geolog) - Goldschmidt, Hugo - Goldschmidt, Hans - Goldschmidt, Adolf - Goldschmidt, Richard - Goldschmidt, Ernst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GOLDSCHMIDT
Talmud; i dansk litteratur hade han ett slags
föregångare i C. Hauch. Nemesisläran upptar också en
stor plats i hans självbiografiska ”Livs-erindringer
og Resultater” (2 bd, 1877). Från G:s senare år
äro saml. ”Fortællinger og Virkelighedsbilleder”
(3 bd, 1877—-83, med de beundransvärda
novellerna ”Gift” och ”Fortælling om to Börn”) och ”Smaa
Skildringer fra Fantasi og Virkelighet” (postum).
Bland G:s arbeten stå de mindre historierna högst;
romanerna sakna medelpunkt men äro kapitel för
kapitel lika ypperliga; i tredje rummet komma
verklighetsskildringarna, särsk. de stämningsrika
resebilderna från Jylland och Italien. G. är en av
den moderna danska prosans yppersta och den
danska diktkonstens siste store romantiker. —
Litt.: G. Brändes, ”Samlede Skrifter”, 2 (1900);
H. Kyrre, ”M. G.” (2 bd, 1919). P.Rw.
Goldschmidt [gåFtJmit], Otto, tysk pianist
(1829—1907), elev av Mendelssohn och Chopin,
Jenny Linds ackompanjatör på amerikaturnén
samt från 1852 hennes make. I London, där de
bosatt sig, grundade G. 1875 en Bach-kör. Även
verksam som tonsättare utgav han oratoriet
”Ruth” samt pianoverk.
Goldschmidt [gåFtJmit], Victor, tysk
mineralog och kristallograf (1853—1933), e.o. prof, i
Heidelberg 1893, ord. 1903. G. utförde ett storartat
arbete på den geometriska kristallografiens område,
där han införde den tvåkretsiga
(teodolit-)gonio-metern. Förutom talrika speciella
kristallogra-fiska arbeten utgav han handböcker i kristallografi,
bl.a. ”Atlas dér Kristallformen der Mineralogie”
(19 bd, 1913—23), en sammanställning av
kristallmätningarna inom mineralogien.
Goldschmidt [gåFd-]. 1) Heinrich Jacob G.,
norsk kemist (1857—1937), honorarprof. i Zürich
1885—94, flyttade sedan till Amsterdam och
arbetade i fysikalisk kemi under van’t Hoff, prof, i
Heidelberg 1896, i Oslo 1901—28. Bland G:s avh.
inom den organiska kemien märkas arbeten över
oximernas isomeri, över azofärgämnen och över
esterbildning. G. var en av de första, som
begagnade sig av fysikaliska metoder, särsk.
reaktions-kinetik, vid studiet av organiska reaktioner.
2) Victor Moritz G., den föreg:s son,
mineralog, petrograf och geolog (1888—1947), 1914
e.o. prof, i mineralogi, kristallografi och
petro-grafi i Oslo, 1929 prof, i mineralogi i Göttingen,
1936 prof, i mineralogi och geologi i Oslo samt
chef för Oslo univ:s geologisk-mineralogiska
museum. G. var en av samtidens allra främsta
representanter för de
mineralogiska
vetenskaperna. Inom skilda
områden utförde han
omfattande och
djupgående undersökningar, och hans
vetenskapliga produktion är
kvantitativt mycket
stor och kvalitativt av
högsta värde. Inom
geokemien verkade G.
mer än någon annan
banbrytande och
nyskapande. Bland hans
större arbeten märkas ”Die Kontaktmetamorphose
im Kristianiagebiet” (1911),
”Geologisch-petrogra-phische Studien im Hochgebirge des südlichen
Norwegens”, 1—5 (1912—21), ”Geochemische
Ver-teilungsgesetze der Elemente”, 1—9 (1923—38). —
G. togs i stor utsträckning i anspråk för praktiska
uppgifter i Norge, bl.a. som medl. av Statens
rå-stoffkomité. Hdg.
Goldschmidt [gåFtJmit], Hugo, tysk
musikskriftställare och sångpedagog (1859—1920),
studerade 1887—90 sång hos Stockhausen, var 1893—
1905 meddirektör vid Scharwenka-Klindworths
konservatorium i Berlin och bodde senare i Nizza
och Wiesbaden. Av G:s musik- och särsk.
sångvetenskapliga studier märkas: ”Die italienische
Ge-sangsmethode des 17. Jahrhunderts” (1891),
”Hand-buch der deutschen Gesangspädagogik” (1896),
”Studien zur Geschichte der italienischen Oper im
17. Jahrhundert” (2 bd, 1901—04), ”Die Lehre von
der vokalen Ornamentik” (1907), ”Die
Musikästhe-tik des 18. Jahrhunderts” (1915). V.F.
Goldschmidt [gåFtJmit], Hans, tysk kemist
och industriman (1861—1923), uppfann
termitförfarandet (se Aluminotermi).
Goldschmidt [gåFtJmit], Adolf, tysk
konsthistoriker (1863—1944), utövade under närmare
40 år en sällsynt gagnande lärarverksamhet,
1912—29 som prof, vid univ. i Berlin. Väl
förtrogen med den svenska medeltidskonsten hade
han flera svenska lärjungar. Bland hans
skrifter märkas ”Lübecker Malerei und Plastik bis
1530” (1889), ”Der Albanipsalter in
Hildes-heim” (1895), ”Die Elfenbeinskulpturen aus der
Zeit der karolingischen und sächsischen Kaiser
8.—ii. Jahrh.” (3 bd, 1914—23; 3 med titel ”Die
Elfenbeinskulpturen aus der romanischen Zeit
11.—13. Jahrh.”), ”Die deutsche Buchmalerei”
(2 bd, 1928). Bibliogr. i till G. 1923 och 1935 utg.
festskrifter. E.IL’.
Goldschmidt [gåFtJmit], Richard, tysk
zoolog och ärftlighetsforskare (f. 1878), e.o. prof, i
München 1909, 1914 medl. av Kaiser-Wilhelm-Inst.
für Biologie (Berlin-Schlachtensee), 1921 2:e dir.
där, numera verksam vid Univ. of California,
Berkeley, USA. G. har framför allt sysslat med
könsbestämningens problem och med genernas
samspel från utvecklingsfysiologisk synpunkt.
Genom sina arbeten med Lymantria och
Dro-soph’ila har G. på ett grundläggande sätt
fördjupat kunskapen om de genreaktioner, som
betinga utvecklingen från befruktat ägg till
fullvuxen individ. Skrifter: ”Einführung in die
Vererbungswissenschaft” (1911, 5 Aufl. 1928),
”Mechanismus und Physiologie der
Geschlechts-bestimmung” . (1920), ”Die quantitativen
Grundlagen von Vererbung und Artbildung” (s.å.),
”Physiologische Theorie der Vererbung” (1927),
”Physiological genetics” (1938), ”The material
basis of evolution” (1944). [J.R.jMng.
Goldschmidt [gåFd-], Ernst Ludvig, dansk
konsthistoriker och målare av judisk börd (f.
1879). G., som tillhört Grönningen sedan dess
start 1915 och dessförinnan varit medl. av Den
frie Udstilling, är som målare närmast
Turner-epigon. Bangårdar el. broar med rykande
expresståg, halvt upplösta i en stämningsbetonad
— 917 —
— 918 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
