Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Goldschmidt, Ernst - Goldsmith, Oliver - Goldstein, Eugen - Goldstücker, Theodor - Goldwyn (Goldfish), Samuel - Goldziher, Ignaz - Golem - Goleniów
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GOLDSMITH
atmosfär, utgöra hans favoritmotiv, och han
behandlar oljefärgen nästan som pastell. Avsevärt
större betydelse har G. haft som
konstskriftställare, varvid han specialiserat sig på franskt
måleri. Hans huvudarbete, spirituellt skrivet,
historiskt vederhäftigt och vittnande om en djup,
personlig inlevelse i de artistiska problemen, är
”Frankrigs Malerkunst. Dens Farve — dens
His-torie” (6 bd, 1914—38), som följer utvecklingen
fram t.o.m. David och hans skola. Vidare har
G. skrivit en monogr. om Chardin (1945). H.Ge.
Goldsmith [gåuTdsmib], Oliver, engelsk
författare (1728—74), född på Irland, son till en fattig
lantpräst, lyckades bli student men kunde ej
förmå sig till ordnade
studier. Efter gästspel
vid diverse univ. och
fakulteter vandrade
han som vagabond
och flöjtspelare genom
Frankrike, Tyskland
och Italien, blev vid
hemkomsten 1756
korrekturläsare, översättare och snart
självständig förf, i London,
där han
introducerades i Sam. Johnsons
krets. Hans
produktion, som tillkom
en
dast för brödfödans skull, omfattar bl.a.
läroböcker, populärhistorier o.d. 1762 utgav G. ”The
Citizen of the world”, en satirisk skildring av
europeiska förhållanden, sedda med kinesiska ögon.
Av hans dikter äro de viktigaste ”The traveller”
(1764), inspirerad av vandringar, och ”The
deser-ted village” (1770), vars främsta förtjänst är den
varma ton, varmed G. här skildrar sitt
barndomshem. Som dramatiker framträdde G. med
komedierna ”The good-natured man” (1768) och ”She
stoops to conquer” (1774), varav särsk. den sista,
älskvärd, spelande kvick och med utmärkta typer,
alltjämt håller sig på scenen. Sitt bestående
namn vann emellertid G. med romanen ”The vicar
of Wakefield” (1766; sv. övers. ”Landt-prästens i
Wakefield lefverne”, 1782). Plan, komposition och
handling i ”The vicar” äro onaturliga och
misslyckade, och dock ha få romaner vunnit en sådan
popularitet el. varit av så stor historisk betydelse.
G. har näml, här lyckats sammansmälta
Richard-sons puritanskt sentimentala och Fieldings
komiskt realistiska roman till en form, som blev
framtidens. Huvudpersonen, den originelle,
komiskt tankspridde men hjärtegode prästen, har
anor från föregående pikaresk roman och från
Fielding, men G. är den förste, som insatt
huvudpersonen i hans miljö, här prästgårdsidyllen, och
därmed skapat hemromanen och hemidyllen,
varmed förromantikens familjekänsla och hemkärlek
fingo litterärt uttryck. Från ”The vicar” går
utvecklingen till Dickens’ borgerligt-sentimentala,
komiskt-realistiska roman. Härtill kommer G:s
utmärkta berättarkonst. Hans friska humor,
gladlynta satir och mjuka stämningskonst skänka hans
skildring en ännu bestående livskraft. G:s
präst-gårdsidyll har varit av betydelse för både Goethe
och fru Lenngren. — Litt.: Biogr. av J. Forster
(2 ed. 1854), W. Black (1878), A. Dobson (1888),
R. A. King (1910), F. F. Moore (s.å.). E.Ek.
Goldstein [gåFtftåin], Eugen, tysk fysiker
(1850—-1930), 1888 fysiker vid observatoriet i
Berlin, från 1898 i eget laboratorium, gjorde
banbrytande upptäckter ang. katodstrålarnas
elektrosta-tiska avböjning och upptäckte bl.a.
kanalstrålarna (1886).
Goldstücker [gåVtftykar], T h e o d o r, tysk
in-dolog (1821—72), 1851 prof, i London. G. var en
av förra årh:s originellaste indologer, vars tankar
först småningom lyckats tränga igenom. Hans
förnämsta vetenskapliga arbete är uppl. av
”Ma-navakalpasutra” (1861) med dess berömda
inledning ”Panini, his place in Sanskrit literature”, som
i flera avseenden varit grundläggande i den
indiska litteraturhistorien.
Goldwyn [gåuddgin] (eg. G o 1 d f i s h),
Samuel, polsk-amerikansk filmproducent av judisk
börd (f. 1884). Född i Warszawa kom G. 1896
till USA, där han efter att ha innehaft olika
anställningar startade en firma i
konfektionsbran-schen. Han etablerade 1913 tills, med sin svåger
Jesse Lasky ett av de första amerikanska
filmbolagen, Jesse L. Lasky Feature Picture Co., vars
första film, ”The squaw man”, blev Cecil B. De
Milles genombrottsfilm. Efter något år lierade
han sig med Adolph Zukor och Paramount. 1916
lämnade G. detta bolag och grundade 2 år senare
Goldwyn Picture Co. tills, med sin bror och
bröderna A. och E. Selwyn. 1926 överlät han detta
bolag till Marcus Loew i Metro, och bolagets namn
ändrades då till Metro Goldwyn Mayer Co.
Samtidigt övergick G. till fri produktion. Småningom
övertog han i kompanjonskap med engelsmannen
Alexander Korda det av Griffith, Chaplin och
Mary Pickford 1919 grundade filmbolaget United
Artists. Han står alltjämt som oberoende
producent i spetsen för sina företag (Samuel
Goldwyn Productions, Inc.) — G. har lanserat bl.a.
Vilma Banky, Eddie Cantor, Ronald Colman,
Gary Cooper, Lili Damita, Geraldine Farrar och
Robert Montgomery. Det var G., som
engagerade Victor Sjöström till USA. G. har utg.
”Be-hind the screen” (1923). — Litt.: E.
Nathorst-Böös, ”Om Amerikas filmindustri” (1935). B.Hgn.
Goldziher [gåFtsiar], I g n a z, ungersk
orientalist (1850—1921), efter studier i Budapest, Syrien
och Egypten 1894 prof, i semitisk filologi i
Budapest. G:s livsverk faller främst inom arabistiken
och islamforskningen, där han räknas till
förgrundsfigurerna med arbeten som ”Die Zahiriten”
(1884), ”Muhammedanische Studien” (2 bd, 1889—
90), ”Vorlesungen über den Islam” (1910) och
”Abhandlungen zur arabischen Philologie” (2 bd,
1896—99). Bibliogr. av B. Heller (1927).
Golem [gå’-] (hebr. ord av osäker grundbet.), i
judiska sägner en konstgjord människogestalt
{homun’culus), som får liv genom att någon viss
kabbalistisk trollformel uttalas el. ock nedskriven
lägges i g:s mun. Mest bekant är sägnen om den
g., som den höge rabbi Löw i Prag skapat. Många
diktare ha behandlat golemmotivet, bl.a. G.
Meyr-ink i ”Der G.” (1917); jfr S. Lagerlöf,
”Slåtterkar-larna på Ekolsund” (1912).
Goleniöw [gåle’niof], stad i Polen, se Gollnow.
— 919 —
— 920 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
