Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gond, gonder - Gondal - Gondangvax, javavax, sumatravax - Gondar - Gonder - Gondi - de Gondi, Paul - Gondinet, Edmond - Gondol - Gondoljär - Gondwanakontinenterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GONDAL
Gondol.
kuvades av Qutb al-Din Aibek (1203); Candela
utgör ännu en av de mera betydande
rajputkla-nerna. G. bevarade till stor del sin
självständighet ända tills de på 1700-talet kuvades först av
maratterna och sedan av engelsmännen.
Flertalet g. äro numera åkerbrukare; en del stammar
äro ”vilda” och livnära sig av jakt och fiske.
Svenska missionärer (Evang.
fosterlandsstiftelsen) verka bland g. sedan 1877. — G:s språk,
g o n d i, tillhör dravidafamiljen och visar
närmast släktskap med den grupp, som företrädes
främst av tamuliskan och kanaresiskan (se
Dra-vidiska språk). Utvecklingar av gondi äro naiki
i Hyderabad och kölämi i Berar. C.F.
Gondal, stat inom Indiska unionen, i det inre
av Kathiawarhalvön; 2,652 km2, 244,514 inv.
(1941). Spannmåls- och bomullsodling.
Huvudstaden Gondal (30,553 inv.) har järnväg till
Rajkot.
Gondangvax, j a v a v a x, s u m a t r a v a x,
er-hålles av mjölksaften från det vilda trädet Ficus
variega’ta, hårda, bruna klumpar med smältpunkt
73°, lösliga i kolsvavla, bensol, terpentinolja,
petroleumeter.
Gondar [gån’~], stad i n. Etiopien, 40 km n. om
Tanasjön på en basalthöjd 2,270 mö.h.; c:a 22,000
inv. G. blev i början av 1500-talet kejserlig
residensstad, som under 1700-talet beräknas ha varit
minst dubbelt så stor som nu. Den blev delvis
nedbränd 1887. En kejsarborg från 1600-talets
mitt kvarstår som ruin. G. har många kyrkor
och kloster samt teologskolor. Arbeten i guld,
silver, elfenben och läder utföras i höga
kvaliteter. 27/n 1941 kapitulerade här de sista italienska
styrkorna för engelsmännen. P.
Gonder, dravidafolk, se Gond.
Gondi, se Dravidiska språk.
de Gondi [da gåodi’], Paul, politiker, se de
Retz.
Gondinet [gåudinä’], E d m o n d, fransk
författare (1828—88), skrev ett 40-tal lustspel, på vers
el. prosa, i bästa mening ”roliga” samt utmärkta
för klar byggnad och sinnrik situationsteknik, ss.
”Trop curieux” (1863), ”La cravate blanche” (1867;
sv. övers. 1868), ”Christiane” (1872), ”Le panache”
(1875). G. författade även operatexter för L.
Deli-bes: ”Le roi l’a dit” (1873) och ”Lakmé” (1883),
båda översatta till sv. och uppförda i Stockholm.
— ”Théåtre complet” (6 bd, 1892—98). — Litt.:
E. Besson, ”E. G.” (2 éd. 1890). Lff.
Gondol [-å’l] (ital. gondola). 1) Lätt farkost för
ett fåtal passagerare, i Venedig mycket använd
intill senaste år, då g. börjat ersättas med motorbåtar.
En g. är relativt lång och smal med skarpa, högt
uppdragna stävar, vid dessa försedd med ett litet
däck, där gondol jären (föraren, ital.
gondo-liere) stående framdriver g. med åra. En del av
den i övrigt öppna båten upptages ofta av en liten
hytt med fönster.
2) På luftballong, luftskepp el. flygplan inklädd
konstruktion, i vilken inrymmas drivkällor
(motorgondol), förare el. passagerare (förare- el.
pas-sagerargondol).
Gondoljä’r, gondolförare, se Gondol 1).
Gondwa’nakontinenterna, geol. Under senare
delen av den paleozoiska eran upptogs jordytan av två
stora fastlandskomplex: ett nordligt, omfattande
Nordamerika, Grönland och Eurasien n. om
Himalaya och Alperna, samt ett sydligt, de s.k. g.,
omfattande Australien, Indien, Arabien, Afrika,
Antarktis och Sydamerika. Mellan dem sträckte sig
ett brett centralt medelhav, Tethys. — G. synas
urspr. ha stått i nära förbindelse med varandra
och ha möjl. bildat en mer el. mindre
sammanhängande landmassa (jfr Kontinentalförskjutning).
Den vida större delen består av prekambrisk
berggrund, ställvis med ett relativt tunt täcke av yngre
sediment. Under karbonperioden började här en
utveckling, som ledde till försvinnandet av den
universella paleozoiska växt- och djurvärlden och
under perm gav upphov till en för g.
karakteristisk flora och fauna. Hit hörande avlagringar
kallas gondwanasystemet (=
karroosyste-met i Afrika, kamilaroisystemet i Australien,
pa-ganzosystemet i Sydamerika). Dettas äldre
karbona led äro representerade i de sydamerikanska
Anderna och i Australien, d.v.s. g:s v. och ö.
randzon. Under undre och mellersta karbon
avlagrades här mäktiga formationer av fluviatila och
la-kustrina sediment med en flora (Rhacop’teris,
Ulo-den’dron, Cordai’tes m.fl.) liknande
nordkontinenternas äldre karbona floror. Häri ingå också stundom
glaciala avlagringar. I Sydafrika och i Indien
utanför Himalaya saknas karbona sediment och
därmed möjligheten att fastställa, huruvida även
där nedisning förekom under karbon tid. I början
av perm följde en andra period av nedisning.
Bottenmoräner och glaciärslipad berggrund
vittna om vidsträckta landisar i Afrika, Indien,
s. Australien, Falklandsöarna, Argentina och
Brasilien, under det att i Himalaya, n.
Australien och längs Afrikas sydrand av drivis
avlagrat moränmaterial representera glaciationsområdets
randzon. I Sydafrika var isrörelsen i regel
sydlig, i Indien och Australien nordlig. De
intergla-ciala avlagringarna från denna tid innehålla en
ny flora, glossopterisfloran,
karakteriserad av huvudsaki. lågvuxna tundreväxter av
släktena Glossop’teris, Gangamop’teris, Schizonéu’ra,
Phyllothe’ca etc. Ytterligare åtm. en omfattande
nedisning förekom i Australien under mellersta
perm. I Afrika och i Australien bildades i de
avsmältande landisarnas spår vidsträckta
torvtnos-sar, som givit upphov till stora kolformationer.
De senpaleozoiska istiderna gåvo impulsen till en
— 939 —
— 940 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
