Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gorizia - Gorjanovič-Kramberger, Karl - Gorkhali - Gorkij (Nizjnij-Novogorod) - Gorkij, Maxim (Alexej Maximovitj Pesjkov)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GORJANOVIC-KRAMBERGER
Utsikt över Gorkij vid Okas (t.v.) inflöde i Volga.
vare sitt natursköna läge och milda klimat är G.
en uppskattad turist- och kurort; det har tillika
frukt- och vinodling, textil- och pappersindustri.
Landskapet Gorizia omtalas 1001, då Otto III
överlämnade det till patriarken av Aquileja. Under
I2oo-talet grevskap under släkten Eppenstein,
senare under släkten Lurugau, indrogs det 1500 av
Maximilian II till Habsburg. En tid bortgivet till
furstarna av Eggenberg, kom det åter till
Habsburg 1717 och blev 1754 sammanslaget med det
s.v. därom belägna Gradisca. Med avbrott 1809
—15, då det tillhörde Frankrike, var det
österrikiskt (kronlandet Görz und Gradisca) till freden
i Saint Germain 1919, då det övergick till Italien.
Efter 2:a världskriget har det till en del
övergått till Jugoslavien.
G. var en av huvudpunkterna på Isonzofronten
under i:a världskriget. Genom ett där anlagt
brohuvud avsågo österrikarna att spärra den viktiga
vägen mot Trieste. Efter flera förgäves
upprepade offensiver lyckades italienarna i det s.k. 6:e
Isonzo-slaget bemäktiga sig brohuvudet och G.
8/s, resp. ®/8 1916. Se Världskrigen (i:a v.) och
Doberdo. P.;P.Dhl;E.O.B.
Gorjan’ovic-Kram’berger [-vic], Karl,
tjeckoslovakisk (kroatisk) geolog och antropolog (1856—
I930» 1896—1924 prof, i geologi och paleontologi
vid univ. i Agram och dir. för Nationalmuseet där,
1910 president för den geologiska kommissionen
för Kroatien och Slavonien. G. utgrävde och
beskrev fynden av människor av neanderthalras från
Krapinagrottan i Kroatien.
Gorkhali, Gurkha*-stammens språk.
Gorkij [gå’rikaj] (före 1932 N i z j n i j-N o
v-gorod; kallad G. efter M. Gorkij, som föddes
här), industristad i Sovjetunionen, administrativt
centrum för ett område {oblast) med samma namn;
644,116 inv. (1939; 222,356 1926). G. ligger vid
Volga på ömse sidor av Okas inflöde och är en
av de största Volga-hamnarna, samtidigt ett stort
industricentrum, som snabbt tillvuxit under de
senaste årtiondena. De viktigaste industrigrenarna
äro transportmedels- och
maskinindustri samt
tillverkning av instrument,
telefonapparater m.m.
men även
oljeraffinaderier, kemisk, trävaru-,
textil-, läder-, glas- och
livsmedelsindustri. Här
ligger även den efter
Molotov uppkallade,
jättelika automobilfabriken,
vilken i juni 1943
utsattes för förödande tyska
bombanfall. Kärnan i
G:s industriella
utveckling ha varit de 1849
grundade
Sormovover-ken för flodtrafikfartyg,
som 1894
kompletterades med
lokomotivfabrik. G. grundades 1221
och blev snart tack
vare sina ypperliga
kommunikationer en viktig
handelsplats och
strategisk utpost mot mordviner och volgabulgarer;
1392 införlivades det med storfurstendömet
Moskva. I början av 1600-talet var G. Rysslands mest
blomstrande stad. Den bekanta
Niznij-Novgorod-mässan flyttades hit från Makarev 1816; den fick
en enorm omfattning och var Rysslands förnämsta
handelscentrum. Mässan upphörde fr.o.m. 1930.
G. består av tre delar: övre staden på och invid
ett höjdparti t.h. om Okas mynning, c:a 80 m
över floden, nedre staden längs Volgas och Okas
stränder samt den på andra sidan Oka belägna
stadsdelen, som omfattar såväl det forna
mässområdet, Kanavino, den s.k. sibiriska hamnen på
Volgas strand som industrikvarteren. G:s stora
hamn kan trafikeras av fartyg upp till 3,000 t.
Floden är i medeltal isfri 195 dagar årl. I övre
staden, som är den äldsta, ligger Kreml (borgen),
färdig i början av 1500-talet, omgiven av en mur
med 10 torn; Kreml är nu säte för Gorkijområdets
administrativa myndigheter; här ligger också bl.a.
katedralen Archangelskij sobor från 1227. F.ö.
må nämnas Georgskyrkan i rysk barock från
slutet av 1600-talet samt f.d. riksbanken, en av
G:s vackraste byggnader, nu ämbetslokaler. Nedre
staden närmast flodstränderna är G:s
kommersiella centrum. Här märkes Stroganovkyrkan i
rysk barock (1719). G. har univ., grundat 1918,
ekonomiskt-industriellt samt pedagogiskt inst.,
konst- och kulturhistoriskt museum, bibi., opera
och rundradiostation. [PJEdg.K.
Gorkij [gå’rjkøj], Maxim, pseud. för A 1 e
x-ej Maximovitj Pesjkov [piä’Jkaf], rysk
författare (28/s 1868—18/e 1936). Tidigt faderlös
uppfostrades G. några år i sin födelsestad Nizjnij
Novgorod (Gorkij) hos sin morfader, en urspr.
välbärgad men med åren utarmad färgare, hos
vilken dottern fick fristad efter sin mans död
i Astrachan. Vid 9 års ålder måste den sedan en
tid moderlöse gossen ut i världen för att själv
tjäna sitt bröd; erhöll först plats i en skobutik och
fick sedan pröva på en rad yrken och
sysselsättningar. Som kökspojke på en volgaångare lärde
— 959 —
— 960 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
