Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gracchus, 1. Tiberius Sempronius - Gracchus, 2. Tiberius Sempronius - Gracchus, 3. Gajus Sempronius - Gracchus (pseudonym) - Grace - Gracerna - Gracht - Gracián y Morales, Baltasar - Gracil - Gracilaria - Gracilariidae - Gracilis - Gracioso - Graciös - Grad (steg)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRACCHUS
150 f.Kr.), ledande statsman och fältherre 1
många av Roms diplomatiska och krigiska
förvecklingar, konsul 177 och 163 f.Kr. G.m.
Cor-nelia*, Scipio d.ä:s dotter.
2) Tiberius Sempronius G., den
förege son (162—133 f.Kr.). Då i 2:a årh.
Italiens jord samlades i storgods (för betesdrift
med billig slavkraft) hos få kapitalister och
tyngdpunkten i näringslivet försköts från
jordbruk till handel och hantverk, hotade Roms
kärna, den självägande bondeklassen, dö ut, och
därmed blev rekryteringen av härarna för Roms
imperialistiska rikspolitik allt svårare. Den
härskande jordadeln såg i regel ej faran; den
förmådde ej höja sig över egna intressen. En krets
av senatorer, vartill G.i) hörde, hade dock
försökt hejda denna utveckling. Genom arv och
egen erfarenhet blev G. deras fortsättare. Som
folktribun 133 föreslog han att uppliva en lag,
som inskränkte innehav av statsjord. För att
hindra detta förslag inlade en annan tribun veto.
G. gav sig då in på revolutionära banor. Stödd
på grekiska teorier om folkviljan som statens
högsta lag, lät han folkförsamlingen avsätta
motståndaren. Jordreduktionen beslutades, en
tre-mannakommission skulle utföra beslutet. När
G. mot all tradition sökte bli tribun även för
132, uppstod tumult vid valet, och G. blev dödad.
Reduktionen lamslogs i stort men hade redan
skapat många nya självägande bönder. Wi.
3) Gajus Sempronius G., den föreg:s
bror (154—121 f.Kr.). Som folktribun 123 f.Kr.
upptog G. broderns program och lyckades
genom åtskilliga taktiska kombinationer skapa en
enhetlig front mot senaten . (jordadeln) av den
fattiga stadsbefolkningen, som tillförsäkrades
statlig spannmål till underpris, och riddarna (det
rörliga kapitalets män), vilka erhöllo nya
rättigheter. Jordreduktionen genomfördes åter i full
utsträckning. Återvald till tribun för 122 anlade
G. kolonier av nya jordägare, bl.a. i Kartago.
Medan G. uppehöll sig där, lyckades senaten
vinna stämningen för sig; den lät tribunen
Dru-sus* övertrumfa G. med förslag om 12 nya
kolonier. Även riddarna vände sig från G. När
han hemkommen grep sig an med frågan om
den bundsförvanterna, italikerna, tillhöriga
jorden och med romersk medborgarrätt ville ersätta
dem för förlusten, ville stadspöbeln ej släppa
fram dem till likaberättigande. Därmed var G:s
politiska bana slut, han omvaldes ej för 121, och
senaten gick till storms mot hans lagar. Vid
oroligheter, som uppstodo, måste G. fly och lät
en slav döda sig. Wi.
Gracchus [grakyss’], pseud. för franske
revolutionären F. N. Babeuf.
Grace [gras] (fra. grace), behag, charm; ynnest,
ynnestbevis, nåd. Jfr Gratie.
Gracerna [gra’s-], rom. myt., se Chariterna.
Gracht [holl. utt. yra/t, ty. gra/t] (holl. och
Ity.), kanal; gata längs kanal.
Graciån y Morales [-J>ia’n i måra’-], B a 11 a s a r,
spansk jesuit, filosof och romanförfattare (1601—
58). G:s förnämsta verk är ”El criticön” (3 bd, 1653
—58), en filosofisk-allegorisk roman, skildrande hur
en alldeles oerfaren själ (Andrenio) finner sig inför
civilisationens alla yttringar, uppenbarade för
ho
nom av Critilo. Andra märkliga verk av G. äro
”El héroe”, ”El politico”, ”El discreto”, skildrande
krigaren, politikern och den fulländade
världsmannen; politikern är raka motsatsen till Machiavellis
”Principe”. En förträfflig stilistik är ”Agudeza y
arte de ingenio” (1649). — Litt.: A. F. G. Bell,
”B. G.” (1921). J.V.
Gracil [-si’l] (lat. grac’ilis), spenslig, fin, smal.
Gracila’ria, algsläkte, se Ceylonmossa.
Gracilari’idae, fam. av gruppen malfjärilar*.
Grac’ilis, -e (lat., se Gracil), ofta använt artnamn
på växter med späd stjälk o.d. samt på djur av
spenslig byggnad.
Gracioso [-])iå’så] (spa., av lat. gratio’sus,
graciös, artig), narren i det spanska
renässanslustspelet. G. har gamla anor i den spanska litteraturen
och går väl eg. tillbaka på en romersk mim.
Genom Torres Naharro och Lope de Vega
förvandlades g. från en enklare lustigkurre till en
betydande komisk person. Typen fortlevde in på
1600-talet. Jfr Harlekin och Hanswurst.
Graciös [-siö’s] (fra. gracieux, fem.-euse), g r
a-tiös, behagfull, mjuk (i rörelserna el. linjerna).
Grad (av lat. grad’us, steg). 1) Boktr.,
stilgrad, se Boktrycksstil.
2) Elektrotekn. Elektrisk g., se Växelström.
3) Fys., temperaturenhet, se Temperatur och
Måttsystem.
4) Geod. Jorden är tillnärmelsevis en
rotations-ellipsoid, avplattad mot polerna.
Meridiangrad är en båge å en meridianellips mellan två
punkter med en polhöjdsskillnad av i°.
Meridiangradens längd, minst vid ekvatorn, störst vid
polerna, utgör med Bessels jorddimensioner (se
Geo-desi, sp. 497)
mellan polhöjderna o° och i° 110,564 m
„ „ 44V2 „ 45V2 111,119 m
„ „ 89 „ 90 111,680 m.
Parallellgrad är en båge å en
parallellcirkel mellan två punkter med en longitudskillnad av
i°. Dess längd avtager väsentligen med cosinus
för polhöjden och utgör
vid ekvatorn 111,307 m
„ 45° polhöjd 78,837 m
„ polerna o m. I.C.J.
5) Matem. Ang. gradtalet hos en ekvation se d.o.
— G. kallas det vid praktiska mätningar använda
måttet på en vinkel (el. cirkelbåge). I det gamla
men fortfarande mest använda
sexagesimal-systemet delas en rät vinkel i 90 g., en g. i
60 min och en min 60 sek och decimaldelar därav.
En vinkel av t.ex. 24 g., 35 min och 45,3 sek skrives
24°35’45(’3. Ofta delas dock minuten el. redan g. i
decimaldelar. I det nyare
centesimalsy-s temet delas den räta vinkeln i 100 nygrader,
en sådan vidare i 100 nymin, och en nymin i 100
nysek och delar därav. En vinkel av 93 nygrader,
75 nymin och 63,2 nysek skrives 93c75’ 63’^2.
Metern är U10 nysek av jordmeridiankvadranten.
Detta system användes i Sverige inom lantmäteriet.
Ang. det vid teoretiska undersökningar använda
vinkelmåttet r a d i a n se d.o. Hr.
6) Steg på rangskalan inom ett ämbetsverk (jfr
Tjänstegrad och Lönegrad); om värdighet, som vid
univ. el. högskola tilldelas den, som avlagt vissa
prov, numera nästan blott om högre värdigheten
inom någon fakultet, med titeln doktor*.
— 1031 —
— 1032 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
