Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gradmann, Robert - Gradmätning - Gradnät - Gradpassering - Gradsax - Gradskiva - Gradstock - Gradsåg - Gradualavhandling - Graduale - Gradualprincipen - Gradualpsalm - Graduate - Graduell - Graduera - Gradus ad Parnassum - Graebner, Paul - Graebner, Fritz - Graeca sunt, non leguntur - Graef, Walther - von Graefe, 1. Albrecht (ögonläkare)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRADMÄTNING
1865), 1901—19 bibliotekarie, från 1914 även
prof, vid univ. i Tübingen, 1919—34 prof, vid
univ. i Erlangen. Bland G:s talrika arbeten
märkas ”Pflanzenleben der Schwäbischen Alb”
(2 bd, 1898, 3 Aufl. 1936), ”Der Getreidebau
im deutschen und römischen Altertum” (1909),
”Siedlungsgeographie des Königreichs
Württem-berg” (i ”Forschungen zur deutschen
Landes-und Volkskunde”, 21, 1913—14) samt
”Süd-deutschland” (2 bd, 1931). Det sistn. arbetet
torde vara ett av de bästa regionalgeografiska
arbeten, som finnas över ett större område. J.C.
Gradmätning, se Geodesi, sp. 496 f.
Gradnät, det på en jordglob el. en karta
befintliga systemet av meridianer och paralleller, vilket
tjänar som stomme och orientering för jordytans
avbildning.
Gradpassering, krigsv. Oavsett avlagda examina
måste före 1883 den som antagits till officer el.
underofficer, genom g. under trupptjänstgöring,
vanl. vid garnisonerat förband, avancera igenom
även de lägsta befälsgraderna.
Gradsax (till ty. gerade, rak), plåtsax för
åstadkommande av raka klipp (till skillnad från
vinkelsax, krumsax, rundsax). En g. är vanl.
pedal-el. maskindriven.
Gradskiva, en med vinkeldelning försedd skiva,
vanl. i form av en hel- el. halvcirkel, för
avsättning el. uppmätning av vinklar på ritningar,
kartor o.d.
Gradstock, astr., se Jakobsstav.
Gradsåg (till ty. gerade, rak), handsåg, avsedd
särsk. för träbearbetning och kännetecknad av
att sågbladet är uppstyvat medelst t.ex. en längs
ryggsidan löpande skena, så att sågsnittet blir
rakt.
Gradua’lavhandling (till lat. grad’us, grad),
doktorsavhandling (se Disputation).
Gradua’le (lat.), mus. 1) En av de viktigaste
liturgiska sångerna inom katolsk kyrkomusik. G.
är en med rika melismor sirad solosång med
körsvar, som i mässan sjunges mellan epistel och
evang. G. var urspr. en hel psalm, utförd av
försångaren från trappstegen (grad’us) till ambo, varav
namnet (g. el. can’ticum grad’uum), med svar av
menigheten, men förkortades redan under 400-talet
till blott ett par versers omfång. — Jfr
Gradual-psalm.
2) Katolsk liturgisk sångbok, som främst
innehåller de efter kyrkoårets tider växlande
mässtexternas melodier. Jfr Mässa.
Graduadprincipen, ett från romarna ärvt sätt
att beräkna släktskap, se Arvsordning.
Gradua’lpsalm, den församlingssång inom
protestantiska kyrkan, som urspr. avsågs ersätta
det latinska gradua’le (se d.o. 1). I Sverige
undanträngde g. slutgiltigt den latinska formen först på
1600-talet (handboken 1614). G. sjunges i
högmässan efter episteln.
Graduate [gräd’joéit] (eng.), 1) graduerad,
person med akad. examen; 2) avlägga akad. examen,
”taga graden”; förläna akad. lärdomsgrad. —
Graduate school [skol], se Förenta staterna, sp. 1209.
Graduell’ (fra. graduel, tem.-elle), som sker
gradvis el. stegvis.
Gradue’ra (mlat. gradua’re), tilldela akademisk
lärdomsgrad, i sht doktorsgraden.
Grad’us ad Parnass’um (lat., steg till Parnassen).
1) Titel på en av jesuiten P. Adler 1702
sammanställd, i talrika senare bearbetningar utkommen
ordbok för latinsk versskrivning. — 2) Titel på
ett berömt studieverk i kontrapunkt av J. J. Fux
1725 och en omfattande saml. etyder för piano av
M. Clementi 1817.
Graebner [grä’b-], Karl Otto Robert Peter
Paul, tysk botanist (1871—1933), kustos vid
botaniska trädgården i Berlin 1904, prof, där
1910. G. utgav ”Synopsis der mitteleuropäischen
Flora” (fr. 1896; tills, med P. Ascherson och
efter dennes död tills, med sonen Paul G., som
fortsatt utgivandet), ”Die Heide
Norddeutsch-lands” (i ”Die Vegetation der Erde”, 5, 1901, 2
Aufl. 1925), ”Die Pflanzenwelt Deutschlands”
(1909), ”Lehrbuch der allgemeinen
Pflanzengeo-graphie” (1910, 2 Aufl. 1929) och 2—4 uppl. av
”Lehrbuch der ökologischen Pflanzengeographie”
(1902—33; tills, med E. Warming). A.Hr.
Graebner [grä’b-], Fritz, tysk etnograf (1877
—1934), 1925—28 museidir. och prof, i Köln,
söder-havsspecialist och en av de mest kända
representanterna för den s.k. kulturkretsläran inom
etnologien, till vilken läras utveckling han bidragit
med flera arbeten: ”Kulturkreise und
Kulturschich-ten in Oceanien” (i ”Zeitschrift für Ethnologie”,
I9°5)> ”Methode der Ethnologie” (1911),
”Ethnologie” (i ”Die Kultur d. Gegenwart”, 1923) o.a.
Graeca sunt, non legun’tur [gre’-] (lat.), ”detta
är grekiska, kan icke läsas”, uttryck, först använt
av de medeltida, i grekiska okunniga
kommentatorerna av latinska förf. Numera om något, som är
för svårt, ligger en fjärran.
Graef [gräf], W a 11 h e r, tysk politiker (f.
1873), 1907—12 medl. av riksdagen, där han
tillhörde konservativa partiet. 1920 återkom G. till
riksdagen och framträdde som en av tysknationella
folkpartiets främsta män. Han var flera år v.
talman, omvaldes på denna post i mars 1933
efter Hitlers makttillträde men lämnade
riksdagen s.å.
von Graefe [grä’-]. 1) Albrecht von G., tysk
ögonläkare (1828—70), ord. prof, i oftalmologi vid
Berlins univ. 1866. Vid
hans 1850 grundade
privata ögonklinik i
Berlin studerade
ögonläkare av alla
nationaliteter. G. stiftade 1863
tyska oftalmologiska
sällskapet, grundade
1854 ”Archiv für
Oph-thalmologie”, där han
publicerade största
delen av sin oerhört
omfattande
vetenskapliga produktion. G:s
epokgörande insats är
hans uppfinning av
operation (iridektomi) mot glaukom, som förut
alltid medförde blindhet. Han har infört
ögonspe-geln i praktiken och därmed öppnat nya
verksamhetsfält för ögonläkekonsten. Han förbättrade
operationsmetoderna för grå starr och skelande,
och hans arbeten om sjukdomar i glaskropp,
syn
— 1035 —
— 1036 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
