Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Greene, Graham - Green Harbour, Grönfjorden - Greenheart el. grönträ - Green Mountains - Greenock - Greenovit - Green River - Greensboro - Greensted - Greenwich - Greenwood, Thomas - Greenwood, Hamar, av Holbourne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GREEN HARBOUR
i Sierra Leone. G.
debuterade som
prosa-förf. 1929 med ”The
man within” (sv. övers.
”Mannen inom
honom”, 1930), en
psykologisk studie av
rang. Efter att helt ha
misslyckats med
”Na-me of action” (1930)
och ”Rumour at
night-fall” (1932) gjorde han
1932 ett slags ny debut
med detektivromanen
”Stamboul train” (sv.
övers. ”Orientexpressen”, 1934). Den rad av
thrillers och kriminalromaner, som följde (’Tt’s a
batt-lefield”, 1934, ”The bear fell free”, 1935, ”England
made me”, s.å., ”A gun for sale”, 1936, sv. övers.
”Mordvapen till salu”, 1937, och ”The confidential
agent”, 1939), betecknade han själv som
enter-tainments, under det att kritiken däremot visade
benägenhet att ge dem den uppmärksamhet, som
tillkommer mera litterära böcker. Med de fyra
stora romanerna ”Brighton Rock” (1938; sv.
övers. ”Lagt kort ligger”, 1939), ”The power and
the glory” (1940; sv. övers. 1945), ”The ministry
of fear” (1943; sv. övers. 1944) samt ”The heart
of the matter” (1948; sv. övers. ”Hjärtpunkten”,
s.å.) infriade G. också de förhoppningar, som
knutits till honom och steg fram som en av
förgrundsfigurerna i europeisk litteratur. G. har
vidare utg. två reseböcker, ”Journey without maps”
(1936) och ”The lawless roads” (1939), en volym
vers, en volym short stories, en bok om engelska
dramatiker (1942) samt redigerat saml. ”The old
school” (1934). G. skriver en klar, kraftig och
osmyckad prosa. Han har stor förmåga att med
krossande av gamla och förbrukade former föra
fram vitala problem i nya och överraskande
gestaltningar. Den yttre handlingen i hans böcker
är alltid underhållande, han lägger an på
spänning och arbetar med skräck- och
mardröms-effekter. Men denna yttre apparat är endast en
slöja, som på en gång döljer och antyder en
djupare, rent metafysisk och kosmisk fasa. Den
egentliga handlingen tilldrar sig alltid innerst i
en människosjäl. G. är en god psykolog, och
överallt i hans böcker finnas snabbt och skickligt
utkastade porträtt av olika sorters människor,
slående sanna och ofta kusligt skarpsynta. I sina
stora människoanalyser däremot, särsk. i ”The
power and the glory” och i ”The heart of the
matter”, ser han människan mindre ur
psykologisk synpunkt än ur religiös. G. är djupt religiös
och har övergått till katolicismen.. Själens
frälsning har för honom blivit det allt överskuggande
problemet. Den vanliga, tarvliga, sjaskiga
genomsnittsmänniskan, sedd som evighetsvarelse och
placerad i den brännpunkt, där Guds och
djävulens inflytanden skära varandra, har alltmera
blivit hans motiv. — Litt.: D. V. Baker, ”Writers
of to-day” (1946; sv. övers. 1948). E.T.
Green Harbour [gri’n ha’ba], nu G r ö n f j o
r-d e n, s. gren av Isfjorden på Spetsbergen.
Greenheart [gri’nhat] el. g r ö n t r ä, den
ovanligt hårda, tunga, gulbruna, något grönskimrande
veden av Nectan’dra (Oco’ted) Rodwè’i, ett utmärkt
skeppsvirke, som exporteras även till Europa.
Green Mountains [gri’n mau’ntinz], en del av
Appalacherna (se d.o., sp. 14, och Vermont).
Greenock [gri’nøk], stad i grevskapet Renfrew
i Skottland, på s. stranden av Clydes mynningsvik
30 km v.n.v. om Glasgow; 79,100 inv. (1947; 1,328
1696, 17,190 1801, 36,689 1851). G., vars hamn
började utbyggas 1707, är numera en av
Skottlands främsta sjöfartsstäder (c:a 5 km kajer)
samt har stora skeppsvarv (sedan 1760) och
mekaniska verkstäder, stort sockerraffinaderi,
tillverkning av segelduk, tågvirke och papper.
Betydande fiske. G. skadades svårt vid tyska
flyganfall under 2:a världskriget. P.
Greenovi’t [grin-], miner., manganhaltig titanit.
Green River [gri’n rivx/a], källflod till Colorado
River, USA, upprinner i Wind River Mountains i
Wyoming, genombryter Uinta Mountains och
bildar därvid en väldig kanjon, Ladore Gate el.
Can-yon; c:a 1,050 km lång.
Greensboro [gri’nzbøra], stad i North Carolina,
USA, 40 km ö. om Winston-Salem; 59,319 inv.
(1940), därav Vs negrer. Bomulls-, tobaks- och
maskinindustri. Fyra högre läroanstalter, därav
tre för negrer. G. grundades 1808.
Greensted [gri’n-], ort i Essex, England, 30
km n.ö. om Londons city, bekant för sin träkyrka
av stavkonstruktion, den enda i sitt slag i England
bevarade, härstammande från medeltiden,
besläktad med vissa stavkyrkor i Norge.
Greenwich [grinn’ij], förvaltningsområde
(metro-politan borough) i ö. London, på s. stranden av
Thames; 95,770 inv. (1938; 78,514 1891). G. är för
bundet med Poplar på n. sidan av floden genom
G.- och Blackwalltunnlarna. Berömt är G.
Hospital, från 1705 hem för invalider från engelska
flottan, sedan 1873 sjökrigsskola, Royal Naval
College. I den vackra parken (75 ha) söderut
ligger på en höjd G:s observatorium, byggt 1675,
varifrån dagl. tidssignal utsändes kl 13,00.
Särskilt anseende har observatoriet fått, sedan man
allmänt börjat räkna den meridian, som går
där-genom, för nollmeridian. På gr. av den för
astronomiska observationer ogynnsamma belägenheten
har den instrumentella utrustningen numera
överflyttats till Herstmonceux i Sussex. I G. invigdes
1937 Englands första verkliga sjöfartshistoriska
museum, National Maritime Museum, inrymt i
Queen’s House, ett slott från 1617—35, som under
en lång följd av år var kungl. residens och som
efter många skrftande öden under de senaste 150
åren nu blivit så långt som möjligt återställt i
sitt ursprungliga skick. — G. har mekaniska
verkstäder, varv och kemisk industri. P.;W.N.
Greenwood [gri’npod], Thomas, engelsk
folk-bildningsbefrämjare (1851—1908), grundade 1875
jämte W. H. Smith ett tryckeri i London, varifrån
han bl.a. utgav ett flertal tekniska tidskr., men
ägnade sig sedermera huvudsaki. åt organiserandet av
folkbibi.; hans ”Public libraries” (1886) och
”Sun-day school and village libraries” (1892) voro
banbrytande.
Greenwood [grfnpod], Hamar, sedan 1937
(i:e) viscount G. av Holbourne, brittisk
politiker och industriman (f. 1870), liberal medl. av
— 1151 —
— 1152 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
