Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Greenwich - Greenwood, Hamar, av Holbourne - Greenwood, Arthur - Grefberg, Gustaf - Grefsen - Gregariner - Gregersson, Birger - Gregersson, Mats - Grègesilke - Gregh, Fernand - Gregoir, Édouard - Grégoire, Henri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRÉGOIRE
Observatoriet i Greenwich.
underhuset 1906—22, konservativ 1924—29. G. var
parlamentssekr. hos W. Churchill 1906—10, senare
en av Lord Derbys främsta medhjälpare vid
rekryteringen under i:a världskriget, blev
understats-sekr. i inrikesdep. 1919, parlamentssekr. i
sjöfarts-dep. s.å., medl. av Pr-ivy Council 1920, var
chefs-sekr. för Irland 1920—-22 och skattmästare i
konservativa partiet 1933—38. G. är el. har varit
verksam i ledningen för flera stora industri- och
affärsföretag. [Th.JS.Br.
Greenwood [gri’nQod], Arthur, engelsk
politiker (f. 1880), var efter sina studier föreläsare i
nationalekonomi vid flera högsk., bl.a. Leeds univ.,
samt verksam inom arbetarnas bildningsrörelse.
Han anslöt sig till Labour Party 1920, invaldes i
underhuset 1922, blev parlamentssekr. till
hälso-vårdsministern i i:a arbetarregeringen 1924, var
själv hälsovårdsminister 1929—31 men vägrade att
delta i MacDonalds nationella samlingsregering.
G. blev 1935 partiets ledare i underhuset. Han
inträdde i Churchills krigskabinett 1940 som minister
utan portfölj, blev samtidigt chef för
produktions-rådet, avgick från sistn. post i jan. 1941 och fick
uppdraget att leda planläggningen av
återuppbyggnaden efter kriget. I denna egenskap
intresserade han sig livligt för utformandet av
Beveridge-planen. G. lämnade regeringen i febr. 1942, blev
i mars s.å. ledare för partiets parlamentsgrupp och
tf. partiordf. samt valdes 1943 till Labours
skattmästare och medl. av partiexekutiven. Han var
juli 1945—mars 1947 lordsigillbevarare i Attlees
regering, blev därefter minister utan portfölj och
lämnade regeringen i sept. s.å. S.Br.
Grefberg, Gustaf, ämbetsman (f. 27/io 1879),
hovrättsråd 1917, led. av Justitiedep :s lagavd. 1916
—17 och dess ordf. 1919—22, led. i
fastighetsregisterkommissionen 1917—27 och dess ordf, från
1927, statssekr. i Justitiedep. 1915—19 samt 1923—
24, generaldir. i Lantmäteristyrelsen 1922—26,
revi-sionssekr. 1926, generaldir. och chef för
Kammarkollegium 1927—30, justitieråd 1930—47. G. har
utg. åtskilliga lagar med kommentar, bl.a. ”Lagen
om fastighetsbildning i stad” (2 uppl. 1926), ”Lagen
om sammanläggning av fastigheter å landet” (s.å.),
”Lagen om delning av jord å landet” (1927),
”Betänkande med förslag till lag om handläggning
av inskrivningsärenden” (i SOU, 1930:29). K.
Grefsen, sanatorium för bröstsjuka, upprättat
1899, beläget på sydsluttningen av en 114 m hög
skogsås, Grefsenåsen, strax utanför Oslo
på den plats, där förut den 1858 anlagda,
välkända vattenkuranstalten G. bad legat. G.
övertogs 1909 av Norske kvinders sanitetsforening,
drives nu av Oslo sanitetsforening och kallas G.
folkesanatorium. J. Mjöen, sanatoriets
läkare till 1920, anlade 1903 strax intill ett
privatsanatorium för bröstsjuka, G. nye
sanatorium, som 1919 övertogs av Oslo kommun och nu
kallas G. tuberkulosehjem. [T.Hn]H.S.B.
Gregari’ner, Gregari’nida, ordn. av klassen
spordjur. Den lilla kroppen är långsträckt, ofta
masklik, vanl. genom en vägg delad i 2 partier,
proto-merit (fig., a) och
deu-tomerit (b), av vilka den
senare bär kärnan.
Stundom tillkommer framtill
en s.k. epimerit (c) med ,
hakar el. borst; den
tjänstgör som tillfälligt häftorgan. G. äro
endopa-rasiter, företrädesvis i tarmkanalen, men även i en
del andra organ hos ryggradslösa djur; som
ungformer förekomma de vanl. i dessas celler. De
hänga stundom tillsammans i kedjor. G. äro än
orörliga, än röra de sig som amöbor el. avskilja
bakåt en geléaktig substans, varigenom de sakta
skjutas framåt. O.Cn.
Gregersson, Birger, ärkebiskop, se Birger
Gregersson.
Gregersson, Mats, biskop, se Mats Gregersson.
Grègesilke [grägg-] (fra. soie grège, till ital.
greggio, rå), råsilke, bestående av ej spunna utan
ihoptorkade (antalet 3 å 8) trådar av
silkes-fjärilens kokonger, ett utomordentligt fintrådigt
material, som användes till mycket lätta och
starka vävnader för vissa tekniska ändamål, t.ex.
ballongvävnader och yachtsegel.
Gregh [grägg], F e r n a n d, fransk författare
(f. 1873), var vid mitten av 1890-talet
förgrundsgestalten för en ej ringa del av det unga släktet
och framträdde 1896 inför en större allmänhet
med diktsaml. ”La maison de 1’enfance” som
sällsynt fullödig Verlaine-lärjunge. 1902
kungjorde G. i tidn. ”Le Figaro” sitt avfall från
symbolismen, sitt återvändande till natur och
mänsklighet, och grundläde, med anknytning
till V. Hugo, en ny riktning, som han helt
enkelt kallade humanismen. Hans främsta
diktsaml. under denna period är ”La chaine
éter-nelle” (1910). G. har även uppträtt som kritiker:
”La fenétre ouverte” (1901, essäer), ”Étude sur
Victor Hugo” (1904) och ”L’æuvre de Victor
Hugo” (1933). — Litt.: J. Ernest-Charles, ”Les
samedis littéraires”, 3 (1905). Lff.
Gregoir [gregpa’r], É d o u a r d Georges
Jacques, belgisk musikhistoriker (1822—90), skrev en
rad operor och skådespelsmusik, oratorier,
uvertyrer, körsånger m.m.; presterade därjämte ett
betydande musikhistoriskt arbete genom sina
undersökningar över belgiska och nederländska
musikförhållanden och musiker (Willaert, Gossec, Grétry).
Grégoire [gregQa’r], Henri, fransk katolsk
kyrkopolitiker (1750—-1831). Vid revolutionen 1789
SU n.
37 — Red. avsl. 25/i 49.
— 1153 —
— 1154 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
