Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grekland - Litteraturanvisningar - Greklandshjälpen - Greklands sju vise - Greko-baktriska riket - Grekov, Dimitr Panajotov - Grell, Eduard August - Grelling, Richard - Gren - Gren (Green), ätt - Gren, 1. Magnus - Gren, 2. Ivar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GREKLANDSHJÄLPEN
cent Greek politics in their international setting”
(1948). — D. C. Hesseling, ”Histoire de la
litttéra-ture grecque möderne” (1924; nu föråldrad); I. M.
Panagiotopoulos, ”Stichia istorias tis neoellinikis
logotechnias” (2 ed. 1938); A. Lundkvist, ”Europas
litteraturhistoria 1918—1939” (1946); B. Knös,
”Den moderna grekiska skönlitteraturen” (i
”Bonniers litterära magasin”, 16, 1947); K. Dimaras,
”Istoria tis neoellinikis logotechnias” (1948); A.
Papadimas, ”Neoelliniki grammatologia” (s.å.). —
Se även litt.-anv. vid Grekiska språket, Grekisk
konst, Grekisk litteratur och Grekisk musik.
Greklandshjälpen. Då hungersnöd vintern 1941
—42 uppstod i Grekland, tog Svenska Röda
korset initiativ till hjälp. De krigförande tilläto
svenska fartyg att föra spannmål till grekiska
hamnar. Trafiken gick lyckligt, tills i juli s.å.
ångfartyget ”Stureborg” av Landskrona trots lejd
sänktes av bombflygplan i Medelhavet, varvid 16
svenska sjömän omkommo. Efter förhandlingar
under medverkan av svenska regeringen
träffades samma mån. överenskommelse om villkoren
för en utvidgad hjälpaktion. Lejd beviljades för
regelbundna transporter av livsmedel m.m. från
Canada. Svenska Röda korset befraktade 8
upplagda svenska motorfartyg. Under Internationella
Röda korsets auspicier tillsattes en
svensk-schweizisk kommission med svenska legationsrådet P.
Mohn som ordf. Den upprättade i Grekland en
stor organisation, som bl.a. fick förfoga över
bagerierna i Aten och tre kvarnar. Man öppnade
soppkök, och hjälpen utsträcktes även till
landsbygden. Ledningen för G. övertogs 1943 av
ju-stitierådet E. Sandström. Vid slutet av 1944
hade till Grekland sänts inalles 400,000 t
spannmål, torkade grönsaker, torrmjölk och
medika-menter samt även kläder o<jh skodon. Ytterligare
ett antal svenska fartyg hade insatts i trafiken.
Den humanitära aktionen künde i viss
utsträckning genomföras även under inbördeskriget
vintern 1944/45 och fortsatte även en tid därefter,
ehuru Greklands allierade samt UNRRA hade
trätt hjälpande till sedan landets befrielse, över
3 mill. greker kommo i åtnjutande av Röda
kors-hjälpen (Schweiziska Röda korset gjorde en stor
insats, särsk. till barnens fromma). Som tecken
på tacksamhet uppkallades en gata i Aten efter
konung Gustav V. Kommissionen donerade ett
inst. för skärmbildfotografering till Aten. Senare
skänktes till Grekland två barnsanatorier,
bekostade av Svenska Europahjälpen. S.BrP
Greklands sju vise, Bias från Priene, Tales från
Miletos, Solon från Aten, Chilon från Sparta,
Pittakos från Mytilene, Periandros från Korint
och Kleobulos från Lindos (Tales filosof, de
övriga statsmän), från tiden o. 600 f.Kr., gällde
som representanter för grekisk levnadsvishet.
Korta, kärnfulla ordspråk (t.ex. ”känn dig själv”),
som särsk. inskärpte måttfullheten, tillskrevos
dem. Enl. vissa traditioner räknades även
Ana-charsis till de sju vises grupp.
Greko-baktriska riket, se Baktrien.
Grekov [-åf], Dimitr Panajotov,
bulgarisk politiker (1847—1901), född i Bessarabien,
advokat i Rumänien, innan han 1878 bosatte sig
i Bulgarien, där han gjorde rask karriär som
medl. av konstituanten och som konservativ
partiledare. G. var mycket inflytelserik under furst
Alexander I:s första regeringsår och
justitieminister 1879—80 samt 1882—83. 1890—94 var han
Stambulovs utrikesminister och 1899 själv
ministerpresident och utrikesminister under en tid av
stort statsfinansiellt betryck. P.Dhl.
Grell [-ä-], Eduard August, tysk tonsättare
(1800—86), 1832 v. dirigent, 1851 i:e dirigent för
Singakademie och kompositionslärare vid akad. i
Berlin. Som tonsättare och teoretiker anknyter
G. till romantikens uppfattning om 1500-talet som
en ren a cappella-epok (den s.k. cecilianismen) och
komponerade bl.a. en 16-stämmig mässa, psalmer,
motetter, hymner och julsånger, allt utan något
instrumentalt inslag.
Grelling [-ä-], Richard, tysk skriftställare
(1853—1929)> urspr. advokat, emigrerade 1900 och
inledde en hätsk kampanj mot kejsar Vilhelm II.
Under i:a världskriget utgav G. från Schweiz
”J’accuse” (1915; sv. övers, s.å.) och ”Das
Ver-brechen” (3 bd, 1917—18), vilka anklagade
centralmakterna för världskrigets utbrott. Hans egen
son, Kurt G., utgav 1916 motskriften
”Anti-J’ac-cuse” (sv. övers, s.å.).
Gren, växtdel, som utvecklats som sidoorgan från
en rot el. stam samt morfologiskt väsentligen
överensstämmer med moderorganet. G. på stammen
äro ant. dvärggrenar* el. långgrenar*. Hos en del
träd sker s.k. grenrensning, i det att ett stort antal
g. efter hand avkastas, hos poppel genom
utbildning av ett avlossningslager. Jfr Förgrening.
Gren (Green), frälseätt. Namnet upptogs av
Magnus G. på 1400-talet och synes ha brukats
endast av dennes ättlingar. Släkten, som stammade
från ö. Småland och är känd från början av
1300-talet, steg till rikshistorisk betydelse först i
mitten av 1400-talet.
1) Magnus. G. (d. trol. 1473). G. var
rådsdelegat vid Halmstadmötet 1435 och blev 1436 fogde
på Borgholm. Under de följ, upplösningsåren kom
han att ansluta sig till det konungatrogna Natt och
Dag-partiet. I inbördeskriget 1439—41 stred han
mot den uppsvenska och klerikala rådskoalitionen.
Efter förlikningen inom det svenska rådet och
kung Kristoffers tronbestigning var G. en av
landets ledande män. Han utnämndes 1442 till
foder-marsk och var under Kristoffers regering en av
de 4 riksföreståndarna samt fogde i Stockholm.
Efter konung Karls val 1448 blev G. anförare för
den svenska här, som sändes att fördriva Erik av
Pommern från Gotland. 1450 inträdde brytning
mellan konungen och G. på gr. av en länstvist. G.
beskylldes nu för förräderi på Gotland. Han flydde
ur landet till Kristian av Danmark, spelade en
framträdande roll i dennes krig mot Karl Knutsson
I451—56 och var 1453—55 hövitsman i Bergen.
Efter resningen i Sverige 1457 och Kristians
inkallande återkom han till fäderneslandet och
förband sig med det oxenstiernska partiet men stod
konungen och danskarna närmare än detta. Han
var 1456—72 hövitsman på Borgholm och Öland,
som han själv erövrat i kriget mot kung Karl. E.Lö.
2) I v a r G., den föreg:s son, landsflyktig med
fadern på 1450-talet, återvände till Sverige med
denne. G. deltog i Kettil Karlssons uppror 1464
— 1239 —
— 1240 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
